QC 20110616

Detta arbete behandlar en fältstudie av ljudisolering i husfasader vid lågfrekvent buller. Mätningarna gjordes i Rödabergsskolan och omfattade mätningar av ljudnivån inomhus från en ljudkälla utomhus. Syftet med arbetet var att utföra en noggrann mätning som innebar många upplagda punkter i form av ett koordinatsystem och jämföra det resultatet med motsvarande resultat som ges när Svensk Standard ISO 16283-3 används. Målet var att ta reda på ifall standarden kan användas i större utsträckning i lägre frekvensområden. Värdena från mätningen användes sedan i framställningen av ljudtrycksmedelvärden och reduktionstal för låga frekvenser. Övriga mätningar som togs var hörn, efterklangstider, bakgrundsnivåer och ljudnivå utomhus.  Arbetet kom fram till att det är möjligt att använda Svensk Standard ISO 16283-3 i ytterligare två tersband lägre än ursprungliga 50 Hz. Skillnaden i resultaten vid användandet av det noggranna koordinatsystemet och standardmetoden blev tillräckligt liten för att denna slutsats skulle kunna dras. Problematik uppstod däremot vid ännu lägre frekvenser. Då överskreds inomhusnivån av bakgrundsnivån, vilket tydde på att det fanns ett bakomliggande lågfrekvent ljud i rummet och att högtalaren inte alstrade tillräckligt med energi för att inomhusnivån skulle skilja sig mer från bakgrundsnivån. En kraftigare högtalare som kan alstra mer energi vid lägre frekvenser skulle behövas vid vidare arbete.  Vid beräkning av reduktionstalen användes efterklangstiden, som enligt teorin tas fram med hjälp av energimetoder. Då låga frekvenser inte ligger inom de frekvenser som inkluderas i energimetoder blev resultaten av reduktionstalen osäkra. Inga särskilda beräkningar gjordes för att anpassa metoden ner till de låga frekvenserna. Från reduktionstalen kunde dock skillnader mellan olika metoder observeras och ett tydligt resultat var att ljud exciteras i hörnen och är betydande punkter att inkludera. Vid vidare arbeten kan noggrannare värden av reduktionstalen och efterklangstiderna tas fram om beräkningsmetoden anpassas för de låga frekvenserna.

Segelbåtsflottan i Stockholms skärgård står varje år för hundratusentals användningsdagar, ofta inomskärs och i grunda vikar. Dessa områden är viktiga levnads- och fortplantningsplatser för många av Östersjöns fiskarter, men det saknas studier om segelbåtarnas påverkan på det marina djurlivet. Det är sedan tidigare känt att flertalet fiskarter är som känsligast i frekvensområdet 100-400 Hz och störande ljud kan orsaka kommunikationssvårigheter, beteendeförändringar och i värsta fall dödliga skador på fisken. Denna rapport studerar motorgående segelbåtars ljudgenererering i syfte att bestämma båtarnas källstyrka samt det spektrala energiinnehållet och dess påverkan på skärgårdslevande fisk. Mätningarna av ljudet genomfördes i en grund skärgårdsvik med fyra stycken hydrofoner, där hydrofonerna placerades på olika avstånd, vinkelrätt från båtens passage. Genom signalanalys har källstyrkan på motorn hos en Maxi 77 bestämts, vilket är en typisk svensk segelbåt. Båtens källstyrka uppmättes som högst till 153 dB re 1 mikroPa vid 10 km/h och som lägst till 135 dB re 1 mikroPa vid 3,4 km/h. Vid den högre hastigheten erhölls högt energiinnehåll vid frekvenser upp till 2 kHz och vid lägre hastigheter koncentrerades energiinnehållet till frekvenser under 200 Hz. Studien utökades genom mätning av tre olika motorbåtar och en maximal källstyrka av 171 dB re 1 mikroPa uppmättes. Den bullerförorening segelbåten orsakar kan därför antas påverka flertalet fiskarter negativt, då en stor del av den utsända energin ligger över fiskens hörtröskel och inom dess känsliga frekvensområde.

Detta examensarbete omfattar undersökning av bullerexponering samt frekvensanalys av bullret vid avdelningen Arkpacken, Billerud Korsnäs fabrik i Frövi. De frågeställningar som besvarats i arbetet är:1. Vilka ljudnivåer exponeras medarbetarna för vid arbetet vid Arkpacken och hur förhåller sig dessa nivåer till insatsvärden och gränsvärden (AFS 2005:16)?2. Vilka ljudnivåer finns vid de ställen vid Arkpacken där medarbetarna vanligen utför arbetsuppgifter och hur förhåller sig dessa till exponeringsvärden för störande buller (AFS 2005:16)?3. Hur ser bullrets frekvensfördelning ut vid arbete vid Arkpacken och finns det frekvenser i bullret som särskilt bör tas hänsyn till vid bullerbekämpande åtgärder?4. Vilka åtgärder är arbetsgivaren, enligt Buller (AFS 2005:16), skyldig att vidta med anledning av den bullerexponering som medarbetarna utsätts för?Bullerexponeringskartläggning gjordes via mätningar med bullerdosimeter (Brüel & Kjaer 4445/4448) vid totalt 6 skift (en person jobbar vid Arkpacken per skift). För kartläggning av störande buller samt frekvensanalys av bullret gjordes mätningar i 5 stationära mätpunkter vid och i området kring Arkpacken. Dessa mätningar gjordes med ljudnivåmätare (Brüel & Kjaer 2270) med frekvensanalys i tersband.Utifrån de värden som uppmättes med bullerdosimetrarna beräknades den dagliga bullerexponeringsnivån inklusive expanderad mätosäkerhet till 87 dB(A) vilket överskrider det övre insatsvärdet för hörselskadligt buller. Mätningarna visade också att det förekommer såväl maximala ljudnivåer som impulsljud överskridande de övre insatsvärdena. För det störande bullret uppmättes i de stationära mätpunkterna ljudnivåer mellan 81 dB(A) och 88 dB(A) i direkt anslutning till Arkpacken. Mätningarna visade att den huvudsakliga bullerkällan då man arbetar vid Arkpacken är den närliggande arkmaskin 3 (AM3). Ljudets pulserande karaktär i kombination med de höga ljudnivåerna är sannolikt de faktorer som bidrar mest till störningsgraden.Utifrån uppmätta värden för såväl hörselskadligt som störande buller ska arbetsgivaren i enlighet med Buller (AFS 2005:16), vidta åtgärder för att minska bullerexponeringen. I detta fall rekommenderas såväl åtgärder för att minska bullrets utbredning som åtgärder för att minska bullrets effekt vid mottagarna. Exempel på det senare är bärande av hörselskydd samt uppförande av ljudisolerad manöverhytt i anslutning till Arkpacken. / This thesis includes investigation of noise exposure and frequency analysis of the noise at the Arkpacken department, Billerud Korsnäs' factory in Frövi. The questions answered in the thesis are:1. What noise levels are the employees exposed to when working at Arkpacken and how do these levels relate to noise exposure limits set by the Swedish work enviroment authority (AFS 2005: 16)?2. What noise levels are there at the places at Arkpacken where employees usually perform tasks and how do these relate to exposure values for disturbing noise (AFS 2005: 16)?3. What is the frequency distribution of the noise when working at Arkpacken and are there frequencies in the noise that should be given special consideration in noise reduction measures?4. According to Buller (AFS 2005: 16), what measures is the employer obliged to take due to the noise levels to which employees are exposed?Noise exposure mapping was done via measurements with noise dosimeter (Brüel & Kjaer 4445/4448) for a total of 6 shifts (one person works at Arkpacken per shift). For mapping of disturbing noise and frequency analysis of the noise, measurements were made at 5 stationary measuring points at and in the area around Arkpacken. These measurements were made with sound level meters (Brüel & Kjaer 2270) with frequency analysis in third-octaves.Based on the values measured with the noise dosimeters, the daily noise exposure level including expanded measurement uncertainty was calculated to 87 dB(A), which exceeds the noise exposure limit set in AFS 2005:16 (85 dB(A)). The measurements also showed that both maximum noise levels and impulse noise exceeded noise exposure limits. For disturbing noise, sound levels between 81 dB(A) and 88 dB(A) were measured in the stationary measuring points in direct connection to Arkpacken. The measurements showed that the main source of noise was the nearby machine (AM3). The pulsating nature of the sound in combination with the high noise levels are probably the factors that contribute most to the degree of disturbance.Based on measured values for both hearing-damaging and disturbing noise, the employer must, in accordance with Buller (AFS 2005: 16), take measures to reduce noise exposure. In this case, measures to reduce the distribution of noise as well as measures to reduce the effect of noise at the receivers are recommended. Examples of the latter are the wearing of hearing-protective device and construction of a soundproof control cabin in connection to Arkpacken.

Bostadsbristen är ett problem  som sträcker sig över hela landet. Platser för bebyggelse i städerna minskar.  Arbetet undersöker tre platser i Stockholm för framtida bebyggelse. Rapporten behandlar problem som dycker upp vid förtätning av Sveriges storstäder. Sverige har en lång historia gällande stadsbyggnad där olika ideal har format städerna under åren. Sveriges storstäder begränsas när det gäller platser som behövs för framtida bostäder. Nya metoder undersöks för att skapa ny mark att bebygga och en av platserna som behandlas i arbetet planeras en överdäckning. Platserna som behandlas i arbetet ligger på Lilla Essingen, överdäckning av Fredhällstunneln och östra delen av Södermalm.

<p>There are a lot of different sounds in our sound saturated time. Noise is an unwishable sound</p><p>and a high sound level can give short- or lingering problems for both children and adults.</p><p>The purpose was to find out if and in that case why children and the activity at the pre-school</p><p>affects by a high soundlevel. Another purpose was to examine what the effects would be if the</p><p>pedagogues set about the work to get a good sound environment at pre-school.</p><p>The investigation was accomplished in shape of qualitative interwievs where six pedagogues</p><p>from different pre-schools answered questions about a high soundlevel.</p><p>All of them have been educated to hearing pilotes.</p><p>The result of this investigation shows that some pre-schools have a high sound levels but not</p><p>all of them. In those cases where there is a high soundlevel are there often too many children</p><p>at the same place on the same time. That makes the soundlevel even higher and both children</p><p>and adults are getting tired.</p><p>By improving the sound environment at the pre-school both children and adults often gets a</p><p>better activity.</p><p>Keywords: high soundlevel, hearingpilot, noise, affects on children.</p>

Bullernivåer inom stadsmiljöer är ett problem som påverkar människors hälsa vilket kan åtgärdas med olika metoder. Rapporten kommer behandla metoderna bullerskärm och dubbeldränerande asfalt som har olika för- och nackdelar. Bullerskärmar har effektiva bullerdämpande egenskaper för bakomliggande omgivning, men en negativ visuell påverkan på stadsmiljön och hur gaturummet upplevs. Vid åtgärden bullerskärm kommer vegetation göras kring skärmarna för att ge behagligare visuell uppfattning vilket även bidrar till den upplevda bullerdämpningen. Dubbeldränerande asfalt har en obefintlig visuell påverkan men dess bullerreducerande effekter är osäkra beroende på förutsättningarna. Problem med bullerdämpande asfaltsbeläggningar i stadsmiljö är då köbildningar uppstår, då beläggningen inte har någon effekt under 30km/h och motorljud blir den övervägande orsaken till buller. Syftet med denna rapport är att jämföra vilken metod som är mest sparsam, dess akustiska och visuella påverkan samt väga in dess för- och nackdelar. Studien kommer göras mot gatan Östra promenaden i den nya tilltänkta stadsdelen Inre Hamnen i Norrköping som är en gata i stadsmiljö med närliggande bostäder. För att möjliggöra rapporten studeras relevant litteratur inom ämnet och använt information från Norrköpings kommuns programplan för den aktuella fallstudien Inre hamnen. För att uppskatta kostnader kring de olika metoderna kontaktades relevanta företag för att skapa ett realistiskt antagande av priser. Vid kostnadsjämförelse ges resultaten att dubbeldränerad asfalt är mer kostnadseffektiv om tidsramen är på mindre än 19 år, en längre tidsperiod ger att bullerskärmar skulle ge ett billigare utfall för det aktuella fallet. Det teorin visar på också är att bullerskärm ger en större minskning av oönskat buller i jämförelse med den dubbeldränerade asfalten, men har en stor visuell påverkan. För fallstudien Inre Hamnen anser vi att den bästa lösningen är dubbeldränerad asfalt. Detta gäller ur ett kostnadsperspektiv, dess bullerdämpande effekt samt dess obefintliga visuella påverkan.

I takt med dagens samhällsutveckling och den rådande konkurrensen i marknaden blir det allt viktigare för företag att satsa på effektivitet. Förr i tiden sa man, ”Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge”. Nu har det tankesättet förändrats, vilket innebär att i dagens läge kräver kunden kvalité. Medvetandet om vad man kan få har ökat hos både kunden och företaget. Man vill både ha kvalité till lågt pris och detta på så kort tid som möjligt. Dagens företag har detta som en utgångspunkt när de lägger upp sina mål och blir avgörande för hur deras styrsätt ser ut.Aldrig har det tidigare genom historien arbetats mer med att lyfta fram människans potential och dess värde, bland annat genom Human Resource Management. Samtidigt som man aldrig har arbetat mer med att ta fram de mest effektiva arbetssätten som ska leda till vinst.Den hårda konkurrensen har bara förstärkt maskinbyråkratins grund eftersom strukturer blir allt tydligare inom organisationer.Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka Ellos arbetsmiljö, utifrån ett effektivitets- HRM- och kultur perspektiv och hur den påverkar de anställda. Genom att förhålla effektivitetskrav mot arbetsmiljö skapades ett underlag för en djupare förståelse för arbetet inom Ellos lager.För att uppnå vår syftet intervjuade vi en teamledare, klubbordförande och en anställd på Ellos lager. Vi har även gjort en enkätundersökning med de anställda för att kunna få olika synpunkter gällande arbetsmiljön. Det vi har lärt oss och den kunskap vi har fått under utvecklingens gång är genom de tre intervjuerna, 29 enkäterna parallellt med de valda teorierna till vår uppsats.Vid analysen valde vi att jämföra de svar vi hade fått från intervjuerna och enkäten för att sedan bedöma dessa utifrån teorierna.Genom denna studie har vi kommit fram till att de mänskliga resurserna inom Ellos lager utnyttjas inte på rätt sätt. För hög fokusering på effektiviteten har skapat hierarkier, samt begränsade möjligheter till inflytande och att beröm inte existerar på lagret. Genom att öka medinflytande och kontakt mellan lagerpersonal och ledning kan engagemang och arbetsmiljö förbättras, vilket på sikt troligen även förbättrar företagets ekonomi. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

<p>Syftet med studien är att belysa buller i förskolans pedagogiska inomhusmiljö och vilken inverkan det kan ha på barnen som vistas där, samt vilka åtgärder som kan vidtas för att få en god ljudmiljö. Som metod har en enkätundersökning och intervjuer med pedagoger utförts. Dessutom har förskolans inomhusmiljö med barn och vuxna observerats. Undersökningen visar att barn, vuxna, aktiviteter och leksaker skapar en bullrig miljö. Som en följd av detta buller upplever pedagogerna att barnen bli trötta och okoncentrerade, men också livliga och högljudda. För att motverka buller har vissa åtgärder utförts i arbetssätt och miljö, men pedagogerna upplever att bristande kunskap, tid och pengar hindrar dem i vidare arbete.</p><p>Trots att det finns lagar och rekommendationer återstår det mycket att göra för att skapa en god ljudmiljö för barnens fortsatta utveckling och lärande.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger upplever ljudnivån, hur de blir påverkade av den på förskolan och hur de arbetar för att göra den bättre. Jag har även hämtat tips från litteraturen på hur man kan arbeta för att få god ljudmiljö på förskolan. Enkäter och intervjuer har genomförts med verksamma pedagoger. Undersökningen visar att personalen dagligen störs av för hög ljudnivå: 89 % av de medverkande upplever problem med ljudnivån på sin arbetsplats. De påverkas på olika sätt, genom stress, trötthet och huvudvärk. Majoriteten anser att det förekommer åtgärder mot buller genom förändringar i arbetssättet och ändringar i lokalerna. De hinder som finns för att få en god ljudmiljö anser pedagogerna är ekonomin och de stora barngrupperna. Trots att det förekommer åtgärder för att minska bullret återstår mycket arbete eftersom så många pedagoger fortfarande upplever att problemet finns.</p>