This thesis analysis the impact of private road transport under emission trading using two different Computable General Equilibrium models. A static multi-region model with special emphasis on the European Union, addresses the welfare impact of road transport under the European Emission Trading System. Including terms-of-trade effects, this model does not account for congestion which is the main externality of road transport. Furthermore, technological details of electricity generation which are an important factor in evaluating climate policies are not included. Therefore, the second model is a static Small Open Economy model of the German economy including congestion effects and detailed technological characteristics of electricity generation. The results of both models highlight the important role of already existing taxes on transport fuels for the evaluation of carbon mitigation measures in road transportation.

Models showing the anthropogenic and natural flows of two sustainability indicators; carbon based GHG and energy (as work energy) have been made for the Swedish region Jämtland. The methodology used was inspired by the study sustainability analysis conducted on the small Danish island Samsø using the above two indicators. The aim was to upscale the methodology used for Samsø and make necessary adaptations for Jämtland in order to be able to evaluate sustainability in terms of global warming. We also wanted to study the linkages between research, education and regional sustainability initiatives. Working at a regional level has advantages compared to working at a national or global level, as socio-ecological processes can be covered more extensively to reach a deeper understanding of practical aspects. In parallel to this we have also been participating in local and regional sustainability activities to increase our understanding of practical approaches and human behaviour. Studies of the energy flows in Jämtland show that 46,000 TJ (88% renewable) flows into the region and about 31,000 TJ is exported. The remaining 15,000 TJ (63% renewable) drives ‘the machine Jämtland’. Added to this is about 4000TJ as matter. The total global warming potential (GWP20) impact of Jämtland (as carbon dioxide equivalents, CO 2eq ) indicating influence on the global mean temperature as radiative forcing) is an annual uptake of 2.4 Mton. The total regional emissions, as CO 2eq, from anthropogenic activities, including consumption, are 1500 kton. The region has large emissions of methane, 80kton (6700 kton CO 2eq ), mainly from mires, lakes and animals but also large uptakes of CO2 from assimilation in woody biomass. Jämtland can be regarded as relatively sustainable from several perspectives, but taking the large forests and a population of only 127,000 inhabitants into consideration, the total uptake of CO 2eq is not very large and of the 15,000 TJ driving Jämtland, 37% comes from non-renewable sources. From a national (and global) perspective Jämtland needs to perform better, in view of its considerable reserves of natural resources. How to increase long-term sustainability in the region is a complex issue that requires penetration from many perspectives. Modelling results presented here needs to be interpreted in a broader sustainability context, together with regional stakeholders, to serve as a base for future knowledge development and sustainability activities. / Två modeller har utvecklats för att studera antropogena och naturliga flöden av energi (exergi) och kolbaserade växthusgasflöden i Jämtland. Metodiken har inspirerats av en metodik för att göra hållbarhetsanalyser som genomförts för den lilla danska ön Samsø utifrån dessa båda indikatorer. Att arbeta på regional nivå har fördelar gentemot att arbeta på en nationell eller global nivå eftersom man har större möjligheter att gå ned på djupet både gällande samhälleliga processer och ekologiska processer. Kopplingen mellan siffror och faktiska skeenden blir tydligare. Parallellt med arbetet med de regionala modellerna har vi också deltagit i lokalt och regionalt arbete för att förståelsen omkring praktiska angreppssätt och mänskligt beteende. Studien av energiflöden i Jämtland visar att 46.000 TJ (varav 88% förnyelsebart) flödar in i regionen och 31.000 TJ exporteras ut och att resterande 15.000 TJ (varav 63% förnyelsebart) driver maskineriet Jämtland. Till detta kommer omkring 4000 TJ i form av material. Den totala GWP20-påverkan från Jämtland är ’kylande’ och motsvarar ett upptag av koldioxid-ekvivalenter årligen på 2.4 Mton, vilket ungefär motsvarar emissionen från225.000 genomsnittssvenskar. De totala antropogena emissionerna av CO 2eq , inklusive konsumtion, är 1500 kton. Regionen uppvisar betydande emissioner av metan, 80 kton (motsvarande 6700 kton CO 2eq ) från sjöar, myrar och våtmarker samt djur. Jämtland kan ur flera perspektiv betraktas som relativt hållbart, men tar man de enorma skogsarealerna och den i ett internationellt perspektiv blygsamma befolkningen på 127 000 personer i beaktande är hållbarheten mindre övertygande. Vidare är 37% av den energi som driver Jämtland faktiskt icke-förnyelsebar. Sett ur ett globalt perspektiv och med hänvisning till Jämtlands enorma naturresurser behöver Jämtland prestera bättre. Hur man skall kunna öka den långsiktiga hållbarheten är en komplex fråga som kräver belysning från flera olika perspektiv. Resultat som de som presenteras här måste tolkas tillsammans med regionala intressenter i ett bredare hållbarhetssammanhang för att kunna utarbeta lämpliga implementeringsstrategier. / <p>Vid tidpunkten för framläggningen av avhandlingen var följande delarbete opublicerat: delarbete 4 (manuskript).</p><p>At the time of the defence the following paper was unpublished: paper 4 (manuscript).</p>

The Swedish government set a climate goal until the year 2045, to not produce any greenhouse gases until 2045. This study is based on the problems surrounding the climate impact from the construction and real estate sector in Sweden. The construction company Skanska has made a major contribution with the recently new project Juvelen, which today is Sweden's most sustainable building. The demand for constructing buildings with lesser environmental impacts is increasing and constructions as Juvelen may be an important factor to achieve climate goals. Purpose: This study was done to determine the carbon dioxide emissions during the construction phase of Juvelen, which includes the production phase and transports to the construction site, as well as the operational phase. Method: This study is based on a literature study, case study, and a reference object. During the case study, interviews were conducted with various people who have participated in the production of Juvelen. The carbon dioxide calculations consisted of EPD reports obtained from Strängbetong and VSAB. The carbon dioxide calculations for the operational phase were performed through different scenarios with three different scenarios types of energy. Results: The result for Juvelen's carbon dioxide emissions during the construction phase, based on the quantitative data that had obtained from Strängbetong and VSAB, was approximately 3,568 tonnes of CO2e. Renewable High had an emission of 96,472.61 kg CO2e during the 50-year analysis period. Renewable Medium received a sum of 2,519,339.7 kg CO2e and Renewable Low 11,961,913.29 kg CO2e. The 100-year analysis period for the operational phase showed the double value of the 50-year analysis period. Based on the current study and an interview with Ambjörn Gille, it appears that Skanska is making efforts to achieve climate goals by 2045. Conclusions: The conclusion that the work came to was that to achieve the climate goal of net-zero emissions, its necessary that the entire construction and real estate sector needs to adapt, apply new and innovative technology. The differences that emerged from the comparison of the production, operating phase for Juvelen were the choice of material, construction process, and method for construction of Juvelen and the choice of energy scenario.

Klimatförändringen är ett av det största miljöproblem som vi står inför idag och beror på den förstärkta växthuseffekten som orsakas av främst koldioxid.  SÖRAB är ett avfallshanteringsföretag och fick förfrågningen av en av sina kunder angående hur mycket koldioxid som en avfallstyp genererar när den lämnas i en av deras sex återvinningscentraler och återvinns. Den frågan har besvarats i det här examensarbetet för fem olika typer av avfall: gips, däck, hårdplast, betong och textil. Utöver det har en miljönytta också beräknats genom att jämföra SÖRABs återvinningsprocess med en alternativ process i det fall avfallet istället skickas till deponering eller förbränning. En positiv miljönytta indikerar således att det sker besparing av koldioxidutsläpp till miljön genom att återvinna avfallet i fråga hos SÖRAB och inte förbränna eller deponera den.   Avgränsningarna för återvinningsprocesserna inkluderar: Transport av avfallet (inkluderar biltransport och färjetransport) Intern transport av avfallet hos SÖRAB Transport från SÖRABs anläggningar till extern återvinningsföretag. Energiförbrukningen från avfallskrossar på SÖRAB Drivmedelutsläpp från arbetsmaskiner på SÖRAB Koldioxidutsläppet från behandling av avfallet i externt företag. Vilket även inkluderar koldioxidutsläppet vid eventuell vidaretransport till förbränningsanläggning och koldioxidutsläppet vid förbränning.   Avgränsningen för koldioxidutsläppet börjar frän det att kunden lämnar avfall hos SÖRAB och sträcker sig olika långt beroende på avfallstyp. I resultatdelen illustreras avgränsningarna för varje avfallstyp.   Resultaten av beräkningarna visade att koldioxidutsläppet för varje avfallstyp skiljer sig mycket. Skillnaderna berodde på att varje avfallstyp återvinningsprocess i SÖRAB skiljer sig vad gäller vikter som transporteras, transportlängder, transportmedel och utsläppsgrader i de externa företagen. För plast-, textil- och däcks återvinningsprocess är det transporterna som bidrar till den största delen av utsläppen. För gips och betong är utsläppen i de externa företagen som bidrar mest vilket beror på att transportlängderna i deras återvinningsprocess är relativt korta.   Däckens miljönytta blev högst, 611 kg C02/ton plast besparas genom att inte skicka däcken till förbränning och istället skicka den till återvinning genom SÖRABs återvinningsprocess. Resultatet beror bl.a. på att den alternativa processen inkluderar förbränning av ett ton däck och en relativt lång färjetransport på ca 150 km.   Miljönyttan blev positiv för alla avfallstyper förutom för hårdplasten (-9,85 kg CO2/ton hårdplast) som hade en väldigt lång transportlängd i förhållande med den alternativa processen som var att skicka den till förbränning. Dock var inte slutsatsen att det vore bättre att förbränna hårdplasten eftersom den egentliga miljönyttan möjligtvis ligger i det koldioxidutsläpp som besparas genom att inte behöva tillverka nytt hårdplast från jungfruligt material. / The climate change is one of the biggest environmental problems we face today and is due to the increased greenhouse effect caused by mainly carbon dioxide.  SÖRAB is a waste management company in Sweden who has been getting questions from its customers about the amount of carbon dioxide that is emitted when different types of waste is recycled through their process. This thesis answers this question for five different waste types: gypsum, plastic, textile, concrete and tires. In addition to the emissions from the recycling process in SÖRAB the emissions from another alternative process for each waste is estimated. The alternative process will be either incineration or landfill. With the help of both the alternative process and SÖRABs process an environmental benefit is calculated where a positive environmental benefit means that a saving of carbon dioxide emissions has been made by not sending the waste to incineration or landfill.   The carbon emission from the following parts of the process is included: Transportation of the waste (includes transport by truck and ferry) Transportation within SÖRABs different facilities Transportation from SÖRABs facilities external recycling companies. The energy consumption from ”waste crusher” machine in SÖRAB Fuel consumption from the machines in SÖRAB  The carbon dioxide emissions from the external companies where the waste is recycled. This also includes the transportation in the case a part of the waste is further transported to be incinerated and the emission from the incineration itself.   The results showed that the carbon dioxide emissions for each waste differed very much. The differences were due to each waste recycling process in SÖRAB, which differed in the transported weights, transport lengths, and emission levels in the external company. For plastics, textiles and tires, it was the transportation to the external companies which was the factor that contributed the most to the total carbon dioxide emission. For gypsum and concrete it was the emissions in the external companies that contributed the most, which is due to transport length being shorter for their recycling processes.   The environmental benefit was the highest for the recycling of tires, 611 kg C02/ton plastic is saved by not sending it to incineration and instead recycle it through SÖRABs process.  The result is mainly due to the alternatives process emission from the ferry and incineration.   The environmental benefits were positive for all the waste types except for plastic  (-9,85)  kg CO2/ton textile) which had a long transportation length in comparison to the alternative process which was to send to incineration. In this report it was nevertheless concluded that this doesn’t mean that it would be a better option to incinerate the plastic since the real environmental benefit of plastic and all the other waste types is in the amount of carbon dioxide that is being saved by not needing to manufacture more of the material that is being regenerated through the recycling process.

Global warming issues are a widespread problem around the world and the emissions of greenhouse gases is one of the main contributors. The transport sector emits a significant amount of greenhouse gas emissions; thus, this contributes to global warming. To tackle this challenge the Swedish state introduced in July 2018 a system called bonus-malus system which aims to increase the proportion of eco-friendly cars and in the long run reducing greenhouse gases emissions from the transport sector. This paper examines the tax system within the Bonus-Malus system. Primarily investigating if Malus, tax system, impacted the demand for electric vehicles since it introduced. The study conducted based on a short panel data from Sweden´s 21 counties for the period 2016-2020 and the analysis method applied is a regression analysis. The results of this thesis confirm a strong positive relationship between the share of newly registered battery electric vehicles (BEV) and the Malus, but much weaker influence of the other studied variables. Suggesting that tax system induce on emission seem to be efficient at boost the demand for BEV

Bakgrund &amp; Problem: Transport och distribution utgör grundläggande aktiviteter i ett transportföretag, såsom en 3PL-aktörs, verksamhet. I denna verksamhet är tunga transporter vanligt förekommande vilket utgör en betydande del av världens totala koldioxidutsläpp. Samtidigt som bränsleförbrukning står för en stor del av ett åkeris totala kostnader driver det även CO2-utsläpp i en redan, sett ur ett miljömässigt perspektiv, ansträngd värld. Att på sikt reducera dem globala CO2-utsläppen kommer kräva en omställning av transportsektorn och en övergång från fossila bränslen till mer förnyelsebara. För det enskilda åkeriet kan minskad bränsleförbrukning sänka kostnaderna samtidigt som det är fördelaktigt för miljön då det leder till minskade CO2-utsläpp. Vad driver då bränsleförbrukningen i ett åkeri? I denna studie ligger fokus främst på sparsam körning, transportplanering och teknologi som de faktorer som påverkar bränsleförbrukningen. I sammanhanget är även val av bränsle relevant men denna faktor har analyserats separat då det snarare är en faktor som driver CO2-utsläpp än bränsleförbrukningen i sig. Syfte: Syftet med denna studie är att studera ett urval av transportföretaget GDL:s åkerier och dess verksamhet med primärt fokus på bränsleförbrukning och CO2-utsläpp. Ambitionen vid arbetets slut är att kunna betygsätta åkeriernas verksamhet med utgångspunkt i deras bränsleförbrukning och de faktorer som driver den. Studien syftar även till att klargöra maktförhållandet mellan uppdragsgivare, som GDL, och åkerier. Metod: Studien tillämpar ett positivistiskt vetenskapligt synsätt med abduktion som angreppssätt. Baserat på de frågeställningar som studeras i detta arbete har en kvalitativ forskningsmetod applicerats överlag med små inslag av kvantitativa aspekter. Slutsats: De faktorer som huvudsakligen driver bränsleförbrukning är sparsam körning, transportplanering och teknologi. Sparsam körning är den faktor som denna studie bedömer ha störst påverkan och en fullständig implementering kan resultera i en bränslereduktion på 10-30 5(95) procent. Förutom mängden bränsle som förbrukas har även val av bränsle möjligheten att påverka företag positivt, främst miljömässigt men även ekonomiskt, där alternativa bränslen är huvudsakligt fokus. I denna studie hanteras bränslen som är förekommande inom studiens åkerier och bland dessa har HVO klart lägst CO2-utsläpp. Inflytandet från större aktörer, som GDL, är i nuläget svårt att precisera och varierar mellan åkerier. GDL:s position på marknaden borde, om så önskas, möjliggöra att ett större inflytande utövas gentemot de mindre aktörer som till stor del kör åt GDL. / Background &amp; Problem: Transportation and distribution, such as 3PL, pose an essential part of a logistics company’s scope of duties; especially heavy transports, which account for a big part of the worldwide CO2-emissions, are an essential part of the business. Whilst fuel consumption makes up the majority of a company’s total consecutive expenses, it also augments carbon dioxide emission in our already flawed world. Therefore, the aim in the long run is a readjustment in the transport sector which includes the transition from fossil fuels towards renewable energy sources as well as the reduction of fuel consumption in general. This is also in the interest of the distribution companies, as they thereby can save expenses and reduce their ecological footprint at the same time. Yet, what determines the fuel consumption of a distribution company? To decry that, this study will primarily focus on eco-driving, route planning as well as technology as the main drivers of fuel consumption. It hereby is necessary to consider the chosen kind of fuel as an important factor regarding the CO2-emissions; this, however, will be analyzed separately. Purpose: The purpose of this paper is to study a selection distribution companies that primarily work on behalf of GDL, to examine which factors drive fuel consumption and CO2 emissions 6(95) within these companies. This papers ambition is to fairly evaluate the distribution companies and grade them accordingly, based on factors that drive fuel consumption and CO2 emissions. Additionally, this paper also aims to clarify the power structure between outsourcers, such as GDL, and their distributors. Method: This paper applies a positivistic scientific view with abduction as an approach. Based on this papers research questions it was determined that a qualitative research method should be applied throughout the study, with minor quantitative elements. Conclusions: The main factors for fuel consumption are parsimonious driving, route planning as well as technology. Hereby, frugal driving was ranked as the most important one as it can lead to a saving of 10-30 percent. Furthermore, the amount of used fuel can be positively influenced through the choice of certain fuel types. This has economical as well as ecological effects; the study focusses on renewable fuels, such as HVO, which has by far the lowest CO2- emissions amongst the fuels that were drawn into consideration. Influence by bigger actors, such as GDL, makes it hard to determine between different companies’ standings, as GDL’s position directly influences their smaller distributers.

This thesis analysis the impact of private road transport under emission trading using two different Computable General Equilibrium models. A static multi-region model with special emphasis on the European Union, addresses the welfare impact of road transport under the European Emission Trading System. Including terms-of-trade effects, this model does not account for congestion which is the main externality of road transport. Furthermore, technological details of electricity generation which are an important factor in evaluating climate policies are not included. Therefore, the second model is a static Small Open Economy model of the German economy including congestion effects and detailed technological characteristics of electricity generation. The results of both models highlight the important role of already existing taxes on transport fuels for the evaluation of carbon mitigation measures in road transportation.

The construction industry is facing a reality where the dependency on fossil fuels needs to cease and be replaced by options that are more climate friendly. One such option is the electrification that has not made a breakthrough in the construction industry yet and therefore needs to be examined. In this thesis an investigation is made by two different systems of wheel loaders and trucks. One system that conducts machines run by electricity and another one where the system is powered by diesel. The investigation is based on goal formulation which serves as the basis for answering these questions. The machines were examined in such as to obtain results that illustrate which system of machines that are profitable with regards to time, energy consumption, carbon dioxide emissions and total costs. This thesis has also as an intent to identify any advantages and disadvantages of each transport method. This is done in order to lend structure to any further research conducted in the future. To be able to compare and examine the properties of the machines, these machines were applied to a tunneling project. The project that was received was the metro station Hagalunds industriområde. The planned expansion of the subway will lead to a new metro line between Arenastaden and Odenplan, where Hagalunds industriområde will become an intermediate station. In order to truly optimize our efforts and carry out the calculations, the focus was placed on a partial stretch of 1 000 meters with respect to the main tunnel and working tunnel. The result obtained shows that the electric wheel loader leads to less time, carbon dioxide emissions and better energy efficiency than the diesel-powered wheel loader. On the other hand, the disadvantage is that the purchase cost of the electric wheel loader leads to greater total costs. These investments may be necessary to break the dependence on fossil fuels. When comparing the trucks, the result showed that the electric truck is a better alternative from an environmental perspective and total costs. While the diesel-powered truck saves on both time and energy. The reason why the total cost of the diesel-powered truck differs greatly from the electricpowered truck is the rental costs. If the diesel-powered truck was instead purchased, the total cost difference could be reduced. / Bygg- och anläggningssektorn står inför en verklighet där beroendet av fossila bränslen behöver brytas och ersättas med miljövänligare alternativ. Ett sådant alternativ är elektrifieringen som inte riktigt har slagit igenom för anläggningssektorn och därför behöver undersökas. I detta examensarbete undersöks två olika system av hjullastare och lastbilar. Ett system där maskinerna drivs med el och ett annat system med maskiner som drivs på diesel. Undersökningen hade målformuleringen som utgångspunkt för att besvara frågeställningarna. Maskinerna granskades för att erhålla ett resultat som visar vilket system av maskiner som är lönsammare att använda med avseende på tidsåtgång, energiförbrukning, koldioxidutsläpp samt totala kostnader. Examensarbetet har även som syfte att redogöra eventuella för-och nackdelar för respektive transportmetod. Detta för att ge ytterligare underlag till vidare forskning. För att kunna jämföra och undersöka maskinernas egenskaper applicerades dessa maskiner på ett tunneldrivningsprojekt. Projektet som erhölls var tunnelbanestationen Hagalunds industriområde. Den planerade utbyggnaden av tunnelbanan kommer att leda till en ny tunnelbanelinje mellan Arenastaden och Odenplan, där Hagalunds industriområde kommer bli en mellanliggande station. För att avgränsa arbetet och genomföra beräkningarna lades fokus på en delsträcka om 1 000 meter med avseende på huvudtunnel och arbetstunnel. Resultatet som erhölls visar att den eldrivna hjullastaren leder till mindre tidsåtgång, koldioxidutsläpp och bättre energieffektivitet än den dieseldrivna hjullastaren. Däremot är nackdelen att inköpskostnaden för den eldrivna hjullastaren leder till större totala kostnader. Dessa investeringar kan vara nödvändiga att vidta för att beroendet av fossila bränslen ska brytas. Vid jämförelse av lastbilarna visade resultatet att den eldrivna lastbilen är ett bättre alternativ ur miljöperspektiv och totala kostnader. Medan den dieseldrivna lastbilen sparar på både tid och energi. Anledningen till att totala kostnaden för dieseldrivna lastbilen skiljer sig mycket från den eldrivna lastbilen är hyreskostnaderna. Om den dieseldrivna lastbilen istället köptes in, kunde den totala kostnadsskillnaden reduceras.

Molntjänster är ett snabbt växande område och utgör en viktig funktion i samhället och för verksamheter. Det som driver molntjänster är storskaliga datacenter som samlar tusentals servrar med infrastruktur. Dessa datacenter kräver en hög energianvändning för att drivas vilket utgör ett stort koldioxidutsläpp. Leverantörer upplever ökade krav i hållbarhetsfrågor och arbetar aktivt för att möta dessa krav. Verksamheter har därför en betydande roll i hur leverantörer arbetar med hållbarhet genom att ställa hållbarhetskrav. Det finns däremot utmaningar med att ställa hållbarhetskrav vilket är brist på kunskap, strategier och resurser.  Studien avser att identifiera de ekologiska hållbarhetsaspekter som verksamheter kan kravställa mot molntjänstleverantörer. Syftet med studien var att förmedla kunskap om vilka ekologiska hållbarhetsaspekter som kan appliceras i verksamheters kravspecifikation mot molntjänstleverantörer. Tidigare forskning beskriver hållbarhetsaspekter som molntjänstleverantörer kan applicera för att minska sitt koldioxidutsläpp. Dessa aspekter är: miljöcertifiering, nyckeltal, förnybar energi och energieffektiviserade strategier. Studien antog en kvalitativ forskningsansats. Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer. Analysen utfördes med en tematisk analysmetod och det identifierades tre teman vilket är kunskapslucka, prioritering och resursbehov. Studien diskuterar dessa teman i relation till tidigare forskning kring hållbarhetsaspekterna och utmaningar.  Slutsatsen av studien är fem identifierade hållbarhetsaspekter som är: miljöcertifiering, nyckeltal, förnybar energi, geografisk plats och energieffektiviserade strategier. Dessa hållbarhetsaspekter kan verksamheter kravställa mot molntjänstleverantörer och kan reducera utmaningarna med att identifiera hållbarhetskrav. / Cloud services are a rapidly growing field and play a crucial role in society and businesses. What drives cloud services are large-scale data centers that house thousands of servers with infrastructure. These data centers require high energy consumption to operate, resulting in significant carbon emissions. Providers are facing increased demands for sustainability and actively working to meet these requirements. Businesses, therefore, have a significant role in influencing how providers approach sustainability by setting sustainability criteria. However, there are challenges in setting sustainability requirements due to a lack of knowledge, strategies, and resources. This study aims to identify the ecological sustainability aspects that businesses can demand from cloud service providers. The purpose of the study was to provide knowledge about the ecological sustainability aspects that can be included in businesses' specifications when selecting cloud service providers. Previous research describes sustainability aspects that cloud service providers can implement to reduce their carbon emissions. These aspects include environmental certification, key performance indicators, renewable energy, and energy-efficient strategies. The study adopted a qualitative research approach. Data collection was conducted through semi-structured interviews. The analysis was performed using thematic analysis, and three themes were identified: knowledge gap, prioritization, and resource requirements. The study discusses these themes in relation to previous research on sustainability aspects and challenges. The conclusion of the study highlights five identified sustainability aspects: environmental certification, key performance indicators, renewable energy, geographical location, and energy-efficient strategies. These sustainability aspects can be demanded by businesses from cloud service providers and can help address the challenges of identifying sustainability requirements.

One of the biggest topics of discussion in the last decade has been the climate change and the related global warming. This has rightfully contributed to people being more aware than ever about how to live a more sustainable life and to some extension know how they should act in their everyday life in order to reduce their carbon footprint. These are maybe the most important actions one could take in order to secure a healthy planet for generations to come. What is less known is how to invest in a sustainable way and how to understand if companies are operating sustainably. This thesis aims to solve this problem, enabling people to make more sustainable investment decisions through quickly analyzing the investment target’s financial performance. The result of the thesis is a model that can partly help investors to understand if a company is operating in a sustainable manner. The findings are that ROA, short for return on assets, is the most influential financial performance metric to look at when analyzing a company’s sustainable performance. Unfortunately, the model produced and suggested in this thesis can only explain 15.4% of the CO2 emissions produced by a company. That being said, there is still much to learn about how companies / Ett av de mest omdiskuterade ämnena under det senaste decenniet är klimatförändringarna och den tillhörande globala uppvärmningen. Detta har med rätta bidragit till att människor är mer medvetna än någonsin om hur man lever ett mer hållbart liv och i viss utsträckning hur man ska agera i sin vardag för att minska sitt koldioxidavtryck. Det är kanske dessa åtgärder som är de viktigaste att vidta för att säkra en frisk planet för de kommande generationerna. Hur man investerar hållbart och hur man kan ta reda på om ett företag verkar hållbart, är däremot ett mer outforskat område. Denna avhandling syftar till att lösa detta problem, vilket skulle möjliggöra fattandet av mer hållbara investeringsbeslut genom att snabbt analysera det aktuella företagets finansiella resultat. Avhandlingens resultat är en modell som delvis kan hjälpa investerare att förstå om ett företag verkar på ett hållbart sätt. Slutsatsen är att ROA, avkastning på totalt kapital, är det mest inflytelserika finansiella resultatmåttet att titta på vid en analys av ett företags hållbara prestanda. Den utvecklade och föreslagna modellen i denna avhandling visar dessvärre en förklaringsgrad på endast 15,4 % av ett företags koldioxidutsläpp. Med det sagt finns det fortfarande mycket att lära om hur företag fungerar och presterar i förhållande till deras globala fotavtryck.