Bakgrund: Pediatriskt delirium är ett tillstånd med akut hjärndysfunktion som kännetecknas av störningar i medvetande och uppmärksamhet. Tillståndet drabbar minst 17-25% av barn inom intensivvården och leder till sämre livskvalitet. Utebliven screening ökar risken för att tillståndet underdiagnostiseras. Därför är det av stor vikt att intensivvårdssjuksköterskan har kunskap om vilka validerade mätinstrument som finns för screening av pediatriskt delirium. Syftet: Syftet var att kartlägga vilka mätinstrument som finns tillgängliga för screening av pediatriskt delirium inom intensivvården, hur de används samt deras validitet och reliabilitet. Metod: En deskriptiv litteraturstudie utfördes med deduktiv ansats av kvantitativa observationsstudier. Sökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. En narrativ syntes användes för att sammanställa resultatet och presenterades i löpande text under två förutbestämda huvudkategorier; observationsmätinstrument och interaktivamätinstrument. Resultat: 19 artiklar inkluderades i studien. Inom de två huvudkategorierna identifierades fyra mätinstrument för pediatriskt delirium med god validitet och reliabilitet; CAPD, SOSPD, pCAM-ICU och psCAM-ICU. Särskilt svårbedömda patientgrupper identifierades för samtliga mätinstrument. Slutsats: CAPD bedömdes ha starkast vetenskapliga underlag. Det är viktigt att dessa mätinstrument implementeras och används inom intensivvården för att stärka patientsäkerheten genom att identifiera de barn som drabbas av pediatriskt delirium.

Bakgrund: Tidigare forskning har rapporterat att amning är associerat med flera hälsofördelar för barnet såväl som modern. Trots det är amningsfrekvensen i Sverige sjunkande. En viktig faktor för en fungerande amning är ett gott amningsstöd. I Sverige förmedlas det stödet företrädesvis av barnhälsovårdssjuksköterskor.Syfte: Syftet med studien är att belysa barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheterav att ge amningsstöd.Metod: Studien är av kvalitativ design med en datainsamling som genomfördes via semistrukturerade intervjuer med tio barnhälsovårdssjuksköterskor. Data analyserades med metoden för kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier som belyser barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheter av att ge amningsstöd: Att främja amningsstödet och Att utmanas vid amningsstöd, med tillhörande sju underkategorier.Konklusion: Ökad kunskap om amning resulterade i större engagemang för ett gott amningsstöd. Amningen främjades av ett individualiserat amningsstöd. Det var av vikt att barnhälsovårdssjuksköterskan anpassade stödet utifrån ammande mödrars erfarenheter av amning. Barnets behov och familjens förväntningar om amning togs även i beaktande. Trots erfarenheter om ett amningsfrämjande arbete utmanades amningsstödet bland annat av bröstmjölksersättning och strävan efter en jämställd relation. / Background: Previous research has reported that breastfeeding is associated with several health benefits for the child as well as the mother. Despite that, the breastfeeding rate in Sweden is declining. An important factor for a functioning breastfeeding is breastfeeding support. In Sweden, that support is preferably provided by nurses in child health care.Purpose: The purpose of the study is to illustrate the child health nurse's experiences of providing breastfeeding support.Method: The study is of a qualitative design with a data collection that was carried out via semi-structured interviews with ten child health nurses. Data were analyzed using the method of qualitative content analysis.Results: The analysis resulted in two main categories that highlight the child health nurse's experiences of providing breastfeeding support: Promoting breastfeeding support and Being challenged by breastfeeding support, with associated seven subcategories.Conclusion: Increased knowledge about breastfeeding resulted in greater commitment to good breastfeeding support. Breastfeeding was promoted by an individualized breastfeeding support. It was important that the child health nurse adapted the support based on breastfeeding mothers' experiences with breastfeeding. The child's needs and the family's expectations about breastfeeding were also taken into consideration. Despite experiences with breastfeeding promotion work, breastfeeding support was challenged, among other things, by breast milk substitutes and the pursuit of an equal relationship.

Inledning: Distraktioner under läkemedelshantering medför risker som kan påverka patientsäkerheten. En tiondel av alla vårdskador som sker inom svensk hälso- och sjukvård är läkemedelsrelaterade. Medvetenheten om risker och konsekvenser i samband med läkemedelshantering kan vara ett steg i att minska förekomsten av dessa vårdskador. Sammantaget kan detta bidra till kortare vårdtider och en minskad kostnad för samhället.  Syfte: Studiens syfte var att beskriva distraherande händelser intensivvårdssjuksköterskan utsätts för under läkemedelsprocessen  Metod: En kvalitativ studie har genomförts med deltagande observation som datainsamlingsmetod. Totalt 60 observationer analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Händelser som distraherade intensivvårdssjuksköterskan under läkemedelsprocessen kunde sammanställas i två huvudkategorier, arbetsmiljö och patientens tillstånd. I arbetsmiljön observerades distraherande händelser bero på samtal, trängsel och avsaknad av material samt omvårdnad. Här lyftes även vikten av en lugn omgivning. Patientens tillstånd observerades distrahera när denne blev instabil eller vid larm från medicinteknisk utrustning.  Slutsats: En ökad patientsäkerhet kan uppnås genom att ge intensivvårdssjuksköterskor goda förutsättningar under läkemedelsprocessen. Att öka medvetenheten om distraherande händelser och dess konsekvenser kan även bidra till ökad patientsäkerhet. Vidare forskning inom ämnet kan med fördel göras för att få en ökad förståelse och utveckla rutiner och åtgärder för att förhindra att fel i läkemedelshanteringen uppstår. / 1.      Introduction: Distractions during the medication process induces risks that can potentially impact patient safety. In Sweden, one tenth out of all injuries caused by given care are related to medication errors. Knowledge of the risks and consequences associated with managing medication can be one step forward to reduce the incidence of injuries caused by given care. This may over all contribute to shorter care admissions and a decreased cost for the Swedish society. Aim: To describe distracting events the intensive care nurse was exposed to during the medication process. Method: A qualitative study has been made with participant observation as method for data collection. A total of 60 observations was analyzed through qualitative content analysis.  Result: Events in which the intensive care nurse was distracted during the medication process could be compiled into two main categories, work environment and patient condition. Occurring events observed in the work environment was due to conversations, crowding and lack of material and also patient care. The importance of calm and work privacy was also raised. Distractions due to patient condition was observed in critical situations where the patient became unstable or when medical device equipment alerted.  Conclusion: Increased patient safety can be obtained by giving intensive care nurses better conditions during the medication process. Raising the knowledge of distractive events and their consequences can also contribute with an increase in patient safety. Further research can be beneficial in order to increase understanding as well as development of routine procedures and plans of action to prevent errors in the medication process.

Alcohol abuse has been a major burden on the society. In the fight against it a key issue the education of the primary care nurses has been ignored. This study evaluates the effect of education program on the attitudes, beliefs, and confidence levels of primary care nurses regarding alcohol abuse and its treatment. Data from the Project Mainstream educational intervention were used with permission from the investigators. Two hundred one students and faculty of nursing at Vanderbilt University participated in the intervention, which was designed to train primary care providers in the Brief Negotiated Intervention technique for early detection and treatment of alcohol problems. Participants completed questionnaires before and after the educational intervention. Analysis of the data using paired samples t-test and one way analysis of variance showed statistically significant positive change in the nurses' attitudes, beliefs, and confidence levels regarding alcohol abuse and its treatment after the educational intervention. This study has shown the importance of educational intervention in dealing with alcohol abuse.

Andningsbesvär är en av de vanligaste sökorsakerna på Sveriges akutmottagningar. Det är ett komplext tillstånd som består i både fysiska och psykiska faktorer och kräver såväl farmakologisk som icke-farmakologisk vård. Okunskap inom den icke-farmakologiska vården leder till utebliven behandling, förlängt patientlidande och stor risk för vårdskador. Syftet med detta arbete var att belysa akutsjuksköterskans interventioner för att underlätta och förbättra tillståndet för patienter med andningsbesvär inom akutsjukvård. Studiedesignen som tillämpats var en litteraturöversikt med systematisk metod. Vetenskapliga artiklar som behandlat icke-farmakologisk behandlingsstrategi av all form av andningsbesvär som presentationssymtom eller huvudsymtom inom akutsjukvård har inkluderats. Totalt 15 vetenskapliga artiklar uppfyllde kriterierna för studien och genomgick kvalitetsgranskning samt integrerad analys. Resultaten visade att interventionerna kan delas in i fysiska (aktiv motståndsträning, bukläge och kontrollerad andning), såväl som psykologiska (trygg närvaro, kommunikation och utbildning samt vårdrelation). Motståndsträning kan göras med såväl sammandragna läppar som med apparat med god effekt. Bukläge visade sig effektivt på vakna patienter med omfattande andningsbesvär och syrgasbehov. Riktad och strukturerad kommunikation och patientutbildning ledde inte bara till signifikant förbättrade symtom utan även till att patienterna tolererade interventionerna bättre. Även en god vårdrelation med sjuksköterskan visade på lättare acceptans till givna behandlingar. Den slutsats som drogs var att akutsjuksköterskan har en stor roll i att förbättra tillståndet för patienter med andningsbesvär. Akutsjuksköterska kan ge lättillgängliga, men värdefulla ickefarmakologiska insatser för både de fysiska och psykologiska aspekterna av andningsbesvären. De kan även bidra med kunskap och utbildning för patienterna som resulterar i minskad ångest, förbättrad livskvalitet och minskade sjukhusbesök. De undersökta interventionerna kan troligen med fördel implementeras inom sluten- såväl som öppenvård för att förbättra tillståndet hos patienter med andningsbesvär. / Breathlessness is one of the most frequent causes of visit in Swedish emergency departments. It is a complex condition consisting of both physical and psychological factors, requiring both pharmacological and non-pharmacological treatment approaches. Inexperience in nonpharmacological treatment causes missed treatment, prolonged patient suffering and increased risk of care related injuries. The aim of this study was to illustrate the interventions of the emergency care nurse in facilitating and improving the condition for patients with breathlessness in emergency healthcare. The study design applied was a literature review with a systematic method. Scientific articles covering non-pharmacological treatment approaches of any breathlessness as presenting or main symptom within emergency healthcare was included. 15 articles in total met the criteria for the study and underwent a quality control and integrated analysis. The results indicated that the interventions could be divided into physical (active resistance training, prone position and controlled breathing techniques) and psychological (assuring presence, communication and education and care relationship). Resistance training can be achieved either through pursed lips or specific devices with good results. Prone position proved effective in patients with severe breathlessness requiring oxygen therapy. Aimed and structured communication and patient education did not only result in improved symptoms but enabled the patients to better endure the interventions. A good care relationship too facilitated better acceptance to given treatment. The conclusion drawn was that the emergency care nurse played an immense role in improving the condition of patients presenting with breathlessness. The emergency care nurse could provide easily available, although valuable non-pharmacological contributions to both the physical and psychological aspects of breathlessness. Furthermore, they could contribute with knowledge and education for the patients resulting in relieved anxiety, improved quality of life and reduced hospital visits. The analyzed interventions could presumably be successfully implemented within both inpatient and outpatient care improving conditions for patients suffering from breathlessness.

Bakgrund: Sömn är ett grundläggande behov och avgörande för människans fysiska samt psykosociala återhämtningsförmåga. Sömnens betydelse underskattas dock och försummas oftast hos både friska och kritiskt sjuka individer. God sömnkvalitet är en ständig utmaning i en intensivvårdsmiljö och problemet är komplext då vårdmiljön såväl som patientens känslomässiga upplevelse påverkar sömnen och sömnkvalitet. Sjuksköterskans ansvar är att tillgodose människans grundläggande behov vilket utgör grunden för omvårdnad. Därmed är det sjuksköterskans uppgift att tillämpa sömnfrämjande omvårdnadsåtgärder och främja patientens hälsa och välbefinnande. Syfte: Sammanställa och beskriva omvårdnadsåtgärder för att främja sömnkvalitet för patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning. Metod: Systematisk litteratursammanställning genomfördes med en kvantitativ metod och deduktiv ansats. 24 studier har granskats, analyserats och skapat ett resultatunderlag som presenteras i en narrativ sammanställning. Resultat: Det framkom att öronproppar, ögonmask, musik, aromaterapi, akupressur, massage och meditation främjar intensivvårdspatienters sömn och sömnkvalitet. Omvårdnadsåtgärderna kan definieras i två främjande aspekter: yttre och inre påverkan. Resultatet visa att omvårdnadsåtgärderna kan ha god effekt både när de används separat och i kombination med varandra. Slutsats: Det finns ett flertal omvårdnadsåtgärder intensivvårdssjuksköterskan kan använda för att främja patientens sömn. Flertalet av omvårdnadsåtgärderna är okonstlade, kräver ingen utbildning och kan vara lätta att etablera i sjukvården. Detta bör bidra till att de relativt enkelt kan implementeras inom intensivvården. / Background: Sleep is a fundamental need and decisive for human physical and psychosocial recovery. However, the importance of sleep is underestimated and often neglected in both healthy and critically ill individuals. Good sleep quality is a constant challenge in an intensive care unit environment and the problem is complex, related to the care unit environment as well as the patient's emotional experience affect sleep and sleep quality. The nurse's responsibility is to take care of the basic human needs that fulfill the basis of nursing. Therefore, it is the nurse's task to apply sleep-promoting nursing interventions and promote the patient's health and well-being. Objective: Compile and describe interventions to promote sleep quality among patients cared for in an intensive care unit. Method: Systematic literature compilation was carried out using a quantitative method with a deductive approach. 24 studies have been reviewed, analyzed, and presented in a narrative compilation. Results: It has emerged that earplugs, eye mask, music, aromatherapy, acupressure, massage, and meditation improve intensive care patients' sleep and sleep quality. Nursing interventions can be defined in two promoting aspects: external and internal influence. The results show that the nursing interventions can have a good effect both when they are used separately and in combination with each other. Conclusion:  There are several nursing interventions the intensive care nurse can use to promote the patient's sleep. Most of the nursing interventions are simple, require no training and can be easily established in healthcare. This should help ensure that they can be implemented relatively easily in intensive care.

Sepsis drabbar årligen 19,4 miljoner människor. Fler och fler människor överlever behandlingen, även om mortaliteten fortfarande är hög. Många av överlevarna drabbas av komplikationer i efterförloppet som påverkar deras framtida livskvalitet. Livskvalitet är ett mångdimensionellt uttryck som har ett flertal olika definitioner. Syftet med examensarbetet var att granska befintlig forskning om hur patienter som har överlevt sepsis upplever sin livskvalitet efter att ha vårdats på en intensivvårdsavdelning. Examensarbetet genomfördes med en integrativ systematisk litteraturstudie som metod. Två huvudteman identifierades, Vem har jag blivit? och Tillgång till världen, med tre subteman vardera, förändrad bild av sig själv, relationsförändringar och känslor efter sepsis samt fysiska följder, kognitiva följer och psykiska följder. Generellt sågs ingen skillnad i livskvalitet mellan en patient med sepsis som hade vårdats på en intensivvårdsavdelning jämfört med en patient som hade vårdats på en intensivvårdsavdelning för andra diagnoser. Patienterna behöver få information om hur kroppen har förändrats och hur de själva kan påverka sin situation. De behöver också få information om var de ska vända sig när de behöver hjälp och stöd efter utskrivning. De behöver få stöd av kompetent personal som är insatta i de komplikationer som intensivvården för med sig. Vidare forskning behövs inte bara för att optimera patienternas överlevnad utan även för att optimera för en god livskvalitet efter intensivvården. / Sepsis affects approximately 19,4 million people each year. An increasing number of people survive the treatment, even though the mortality rate is still high. Many of the survivors are suffering from sequelae that is affecting their quality of life. Quality of life is a multidimensional concept with several definitions. The aim of the study was to examine existing research regarding the patients’ perceptions of their quality of life after a sepsis that required intensive care. The method used was an integrative review. Two main themes were identified, Who have I become? and Access to the world, each with three sub themes, changed view of yourself, changes in relationships and feelings after sepsis and also physical impact, cognitive impact and mental impact. There were no significant differences in quality of life between patients that had been hospitalized and admitted to intensive care for sepsis compared to patients with other diagnoses. Patients need information about how their body has changed and how they can affect their own situation but they also need information about where to turn when they need more help after discharge. They need health care professionals that understand what has happened to their bodies during intensive care and the kind of sequelae that often affects these patients. More research is needed to make sure that patients not only survive, but have a good quality of life after intensive care.

Bakgrund: Övervikt och fetma ökar i världen och är ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. Konsekvenser hos patienten är en försämrad livskvalité och ökad risk av att drabbas av följdsjukdomar. Distriktssköterskor och sjuksköterskor inom primärvården kan ge stöd till patienter med övervikt att genomgå livsstilsförändringar genom att identifiera riskfaktorerna som patienterna har och främja hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva primärvårdssköterskors erfarenheter av att möta och motivera patienter med övervikt till livsstilsförändringar. Metod: En beskrivande design med en kvalitativ induktiv ansats har använts. Datainsamlingen genomfördes via semistrukturerade intervjuer med nio deltagare som var både distriktsköterskor och sjuksköterskor som arbetade inom primärvården och hade erfarenhet av att möta och motivera patienter med övervikt till livsstilsförändringar. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Primärvårdssköterskorna beskrev att de arbetade med att motivera patienter med övervikt till livsstilsförändringar men att det inte gjordes i den utsträckning som önskades. Primärvårdssköterskorna hade ett personcentrerat förhållningsätt, en helhetssyn kring patienterna och det var viktigt i patientbemötandet. Att tala om övervikt var ett svårt och stigmatiserat ämne och de ville inte vara för rak på sak med att ta upp det med patienten. Tidsbristen var en anledning. Om patienterna sökte vård för ett problem så blev det lätt fokus på enbart det. Det fanns tid och utrymme att diskutera med patienter för de primärvårdssköterskor som hade specialistmottagningar för diabetes och hypertoni. Slutsats: Primärvårdssköterskorna beskrev att samtal om övervikt var stigmatiserat och att de upplevde behovet av en bättre struktur, mer tid och resurser i arbetet med att motivera patienter med övervikt till livsstilsförändringar. / Background: Obesity is increasing in the world, and it is a common public health problem. Consequences for the patient are that it entails an increased risk of suffering from sequelae and a poorer quality of life. District nurses and nurses in primary care can provide support to patients with obesity to undergo lifestyle changes by identifying the risk factors that the patients have and promote health. Purpose: The purpose of this study was to describe primary care nurses' experiences of meeting and motivating patients with obesity to lifestyle changes. Method: A descriptive design with a qualitative inductive approach has been used. The data collection was conducted through semi-structured interviews with nine participants who were either district nurses or nurses who worked in primary care and who had experience of meeting and motivating patients with obesity to lifestyle changes. The interviews were analyzed using a qualitative content analysis. Result: The primary care nurses described they motivated patients with obesity to lifestyle changes but that was not done to the extent they desired. Talking about obesity was difficult and stigmatized subject and the nurseswere very careful not to be too straight to the point about bringing it up with the patient. The primary nurses found it better to approach the subject with caution and that it was better to create a relationship with the patient and they also sought to have a suitable amount of time for this discussion. As patients sought health care for a problem, it was easy and comfortable to just focus on one problem and not see the bigger picture. The primary care nurses who had specialist receptions for diabetes and hypertensiondescribed that they had time to discuss lifestyle changes with patients. They had a person-centred approach, a holistic view of the patients and this was important for the treatment of their patients. Conclusion: The primary care nurses described that talking about obesity was stigmatized and that they felt the need for a better structure, more time and resources in the work of motivating overweight patients to make lifestyle changes.Keywords: Experiences, lifestyle change, motivation, obesity, primary care, prim

Bakgrund: Mångfalden i Sverige är ständigt ökande något som oupphörligt ställer krav på behov av ökad kulturell kunskap och tolerans inom alla delar av samhället och inte minst inom intensivvårdsverksamheter. Patientens kultur spelar en väsentlig roll i omvårdnadens relationer mellan intensivvårdssjuksköterskan och patienten. Både genom en helhetsförståelse för individen och genom krav på god kommunikation. Motiv:Intensivvårdssjuksköterskan behöver omfattande kunskap om olika kulturer och olika etniciteter för att undvika situationer där patienten kan uppleva att intensivvårdssjuksköterskan ger intensivvårdspatienten mindre uppmärksamhet på grund av språkförbistringar och att patienterna har en avvikande kulturellbakgrund än majoritetskulturen. Det är av stort intresse att veta hur intensivvårdssjuksköterskans upplever att vårda patienter med ett annat språk och kulturell bakgrund på en intensivvårdsavdelning. Syfte: Att belysa intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med avvikande kulturer och språk. Metod: Kvalitativ studie med semi-strukturerade intervju. Metoden valdes eftersom författarna ville belysa intensivvårdssjuksköterskors upplevelse vid omvårdnad av patient med avvikande språk samt kultur som vårdas på intensivvårdsavdelning. Metoden Innehållsanalys tillämpades för att kunna beskriva intensivvårdssjuksköterskan upplevelse att vårda patienter från andra kultur och språk. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; ”Att Uppleva risk för att orsaka vårdskada”, ”Att uppleva Svårigheter och okunskap om språklig och kulturell bakgrund” och ” Strategier för att överbrygga språkliga och kulturella barriärer”. När Intensivvårdssjuksköterskor upplevde kommunikationssvårigheter var tolkhjälp betydelsefull. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskor upplever en utmaning vid omvårdnaden av patienter från olika kulturell bakgrund och språk men försökte hitta strategier för att skapa trygghet hos patienterna. Forskning och kunskap om patientens kulturella bakgrund och språk behövs för att kunna kommunicera effektivt. / Background: Diversity in Sweden is constantly increasing, something that ceaselessly requires know how and knowledge about cultural knowledge and tolerance in all parts of society and not least in intensive care operations. The patient's culture plays an essential role in the nursing relationship between the intensive care nurse and the patient. Both through and overall understanding for the individual and through requirements for good communication. Motive: Intensive care nurses need extensive knowledge of culture and different ethnicities. Knowledge of different cultural and ethnic backgrounds is needed to avoid situations where patients may experience that intensive care nurses have less attention due to lack of language and that the patients have a different background. It is of great interest to know how intensive care nurses experience caring for patients with a different language and cultural background in an intensive care unit. Aim: To shed light on the intensive care nurse's experience of caring for patients with other cultures and languages. Method:qualitative study with semi-structured interview. The method was chosen because the authors wanted to highlight the experience of intensive care nurses when caring for patients with different languages and backgrounds who are cared for in the intensive care unit. Content analysis method was chosen to describe the intensive care nurse's experience of caring for patients from another culture and language. Results: The analysis carried out in three categories; "Perceived risk of causing medical damage", "Difficulties and ignorance of linguistic and cultural background" and "experience a need to bridge linguistic and cultural barriers". Intensive care nurses experienced communication difficulties: interpreter was significant when communication difficulties occur. The intensive care nurse looks at culture in care and their strategies in the care of patients from another culture and language, in order to create a good care relationship. Conclusion:Intensive care nurses experience a challenge when caring for patients from different backgrounds and languages but are trying to find strategies to create security in patients. Research and knowledge of the patient's cultural background and language are needed to be able to communicate effectively. / <p>Intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med andra kulturer och språk</p>

Att smärtlindra sederade intensivvårdspatienter vid procedurer är något som intensivvårdssjuksköterskor utför dagligen på sina arbetsplatser. Att behandla smärta är viktigt för patientens välmående samtidigt som att bedöma smärta hos en sederad patient upplevs svårare än att bedöma smärta hos en vaken patient. Syfte: Studiens syfte är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att smärtlindra sederade intensivvårdspatienter vid procedurrelaterad smärta. Metod: En kvalitativ intervjustudie med ett induktivt förhållningssätt. Nio legitimerade sjuksköterskor med specialistutbildning inom intenssivsjukvård intervjuades till studien. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Urval: Inklusionskriterierna var legitimerad sjuksköterska med specialistutbildning inom intensivsjukvård och en arbetslivserfarenhet av minst tre år vid en intensivvårdsavdelning samt en vilja att berätta sina erfarenheter. Resultat: Analysprocessen gav fyra kategorier: Utmaningen att bedöma smärta, Att förebygga smärta inför procedurer,  Att smärtlindra den sederade patienten vid procedurer, Samarbete och kommunikation. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskor använder sig av observation av patienten och sina tidigare erfarenheter för att tolka och bedöma smärta hos patienten. Studien betonar även vikten av att samarbeta i teamet runt patienten för att förebygga smärta vid olika procedurer. / <p>Presentation skett via Zoom 9/6</p>