Som ett steg i riktningen mot ett mer miljövänligt och hållbart Stockholm upprättades våren 2013 ett center för samordnad bygglogistik (BLC) i Norra Djurgårdsstaden på initiativ av Stockholms stad. Ett logistikcenter för samordnad bygglogistik av denna storlek är det första av sitt slag i Sverige och kräver obligatorisk anslutning av samtliga byggherrar och entreprenörer inom området. BLC som innovation har medfört ett behov av förändring hos aktörerna vid upphandling av entreprenörer och i arbetssättet under produktion för att till fullo nyttja logistikcentret. Syftet med denna studie har därför varit att se till hur anpassningsförmågan till de förändringar som en innovation som BLC kräver kan främjas eller hämmas vid val av upphandlingsstrategier. Fokus ligger således på att identifiera huruvida upphandlingsstrategier kan nyttjas som ett verktyg för förändringsledning då den upphandlande aktören vill driva igenom en eller ett flertal förändringar. Rapporten är en sammanställning av en fallstudie av två nyproduktionsprojekt med ett abduktivt tillvägagångssätt. Studien grundar sig på en omfattande litteraturstudie, deltagande observationer samt intervjuer av berörda aktörer i de två projekten och kan klassificeras som kvalitativ, empirisk forskning med ett hermeneutiskt förhållningssätt till inbringad empiri. Studien visar att den förändring som skett i sättet att upphandla har varit ett utökat förfrågningsunderlag från byggherrens sida innefattandes information om BLC och dess syfte och omfattning. Utökningen innehåller också rekommendationer på hur BLC kan komma att användas. Tillägget i förfrågningsunderlaget förs på samma sätt vidare till underentreprenörer när dessa upphandlas av respektive huvudentreprenör. Trots byggherrens vision om ett effektivt och innovativt nyttjande av BLC har denne inte lyckats skapa rätt drivkrafter hos entreprenören för ett sådant användande. Svårigheten har visat sig delvis ligga i att BLC ännu inte fungerar på ett smidigt sätt för dess användare. Man upplever också svårigheter i att kalkylera kostnader för användandet av BLC vilket medfört att byggherren tar den största ekonomiska risken avseende BLC i projekten. Hos entreprenörerna är den övergripande uppfattningen att BLC är överflödigt och inte nödvändigt inom området varför mottagandet varit problematiskt och inställningen till att nyttja BLC negativ. För att utöka användandet av BLC och säkerställa att samtliga aktörer delar samma uppfattning om syftet och behovet av BLC bör byggherren vara mer drivande i denna fråga. Ett tidigt involverande av entreprenörerna i upphandlingsskedet samt gemensamt utformade krav på hur BLC ska användas i kombination med finansiella incitament kan ha en upptinande effekt hos entreprenörerna och öka deras mottaglighet för de förändringar som BLC innebär. / As a step towards a more environmentally friendly and sustainable Stockholm, a logistics center for coordinated construction logistics (BLC) was established in 2013 at Stockholm Royal Seaport, an urban area, at the initiative of the municipality of Stockholm. Coordinated construction logistics of this size is rare in Sweden and BLC requires mandatory affiliation for every developer and contractor in the area. BLC has caused a need for change in the different stakeholders’ working processes during production in order to fully utilize the logistic center. Being affiliated to and using BLC also implies increased costs for the project. That is the reason why discussions occur regarding which stakeholder should take the financial risk. This could be managed during the procurement. Thereof, the aim of the study has been to look at how the ability to adjust to changes that innovations as BLC requires could increase or decrease by the choice of procurement strategies. The intention is thereby to identify whether or not procurement could be used as a tool for change management. The report is a compilation of a case study of two new production projects with an abductive approach. The study is based on an extensive literature study, observations and interviews of participants of the two projects and can be classified as qualitative, empirical research with a hermeneutic approach to obtained empirics. The study shows that the procurement strategies have been affected by BLC in such way that the developer has made an addition to the technical specifications that is handed out when procuring contractions. The addition contains information about the purpose and the scope of BLC. It also includes recommendations for how BLC could be used in an effective and innovative way. The main contractors then in turn forward the extended technical specifications to the subcontractors. Despite the developer’s vision of an effective and innovative use of BLC, the right incentives for such use have not been created. It has been proven that the difficulty lies in the fact that BLC does not yet function smoothly for its users and that the users doesn’t fully understand how BLC functions and its purpose. The stakeholders also find it difficult to estimate the costs of using BLC, which is why the developer has taken the biggest economic risk regarding BLC in the projects. The general opinion among the contractors is that BLC is redundant and not necessary in the area. The reception and adoption has therefore been problematic and the attitude towards using BLC has been negative. In order to expand the use of BLC and ensure that all stakeholders share the same view about the purpose of and the need for BLC the developer should be more proactive in this matter. An early involvement of the contractors in the procurement phase and jointly defined ways of using BLC in combination with financial incentives could have a thawing effect on the contractors and increase their ability to accept and adopt the changes BLC requires.

The world has been challenged by the COVID-19 pandemic since 2020. The pandemic affected all businesses, and the banking sector was no exception. Within this context, efficient change management (CM) is crucial to keep up with the changing business environment. Previous research has extensively covered the planned and emergent approaches to CM. However, the authors found that the perspective of complex organisations and their effect on change was missing. The purpose of the study was to develop a deeper understanding of how the internal processes were challenged during the COVID-19 pandemic, following a Scandinavian bank in their change to open a sister department in Vilnius. To study this, the authors conducted 12 semi-structured interviews with employees of Bank XYZ, from Vilnius and Stockholm. Kotter’s 8-step model and the complexity theory were combined and used as the conceptual framework.  The conclusion shows that the pandemic challenged three different aspects, communication, motivation, and new ways of working. These aspects challenged the traditional view of CM, which is viewed as static. The nonlinearity of CM processes is more present in disruptive changes such as the COVID-19 pandemic.

During the middle of the 18th century the development of Toyota Production System, TPS, started in order to streamline the processes. TPS was based on the principles of assembly line production but unlike previous performers Toyota let the manufacturing be constantly affected by demand. At the end of the 18th century TPS was described by Womack and Jones in the book "The machine that changed the world - the story of lean producion" where TPS got the name lean. The principles behind lean is to maximize customer value and eliminate waste which means making products and services more valuable to the customer. 1 Lean was for a long time a philosophy and an approach limited to industries and production based companies. In recent years, the principles behind lean have also started to be used in service-oriented and administrative businesses as well as in the public sector. It may often be more difficult to analyze the processes that create value for customers in the public sector, since it is run to fulfill needs rather than supplying on account of demands. 2 Lean has not yet been established in the school environment but there are some good examples: A number of kindergartens in Stockholm have implemented lean and other schools and kindergartens have been inspired by the concept. The Sami School Board, which is the responsible authority of the Swedish Sami schools, has decided that all Sami schools shall implement a lean management tool called lean-board. A lean-board is one of the tools used in lean along with brief meetings around the board. The aim of this study is to help one of the Swedish Sami schools to start the implementation of a leanboard. The aim is also to research the perceptions of a selected group of teachers, on the changes that comes with implementation of a lean model. A workshop has been organized in order to start the implementation. Two focus group meetings were also arranged to find out the selected teachers sayings of change management related to the implementation and the relevance of the lean-board. The thesis is based on discourse analysis, which means that the analysis is based on the teachers’ discourse and not underlying thoughts. The results of the study showed that the teachers had both positive and negative attitudes towards the lean-board. Attitudes changed during the process from negative to more positive attitudes. The study also showed that the lean board has relevance to the teachers work, although there is some doubt among the teachers in the focus group. As in previous research this study also shows that changes that are initiated from above, with little or no participation and understanding from employees, has a negative effect on the change process. / Under mitten av 1900-talet startade utvecklingen av Toyotas produktionssystem, TPS, i syfte att effektivisera processerna. TPS grundade sig i löpandebandprincipen men till skillnad från tidigare utövare påverkade efterfrågan hela tiden tillverkningen. I slutet av 1900-talet beskrevs TPS av Womack och Jones i boken ”The machine that changed the world – the story of lean-producion” där TPS blev lean. Principerna bakom lean är att maximera kundnyttan och eliminera slöserier vilket innebär att göra tjänster och produkter mer värdefulla för kunden. 3 Lean var länge en filosofi och ett arbetssätt för industrier och produktionsbaserade företag. På senare tid har principerna bakom lean börjat användas inom tjänsteföretag, administrativa företag och offentlig sektor. Det som kan göra det svårare att identifiera de processer som skapar värde för kunden i offentlig sektor än i privat sektor är att verksamheten styrs av behov istället för efterfrågan. 4 Än har lean inte fått ordentligt fäste inom skolans värld men det finns några exempel. Ett antal förskolor i Stockholm har implementerat lean och andra skolor och förskolor har inspirerats. Sameskolstyrelsen, som är huvudman för de svenska sameskolorna, har beslutat att alla sameskolor ska implementera en lean-tavla. Lean-tavlan är ett av verktygen som används inom lean tillsammans med korta möten runt tavlan som kallas för tavelmöten. Syftet med examensarbetet är att hjälpa en av sameskolorna i Sverige att starta implementeringen av en lean-tavla och tavelmöten samt undersöka lärarna i en utvald grupps uppfattningar om förändringen som följer med implementeringen. Examensarbetarna har anordnat en workshop för att starta implementeringen av tavlan. Två fokusgruppsmöten har även anordnats för att ta reda på lärarna i en utvald grupps sagda uppfattningar om förändringsarbete kopplat till implementeringen samt relevansen av lean-tavlan och tavelmöten. Examensarbetet har gjorts ur ett diskursanalytiskt perspektiv vilket innebär att det endast är lärarnas diskurs som analyseras och inte underliggande tankar. Resultatet av studien visar på både positiva och negativa attityder gentemot lean-tavlan och tavelmöten. Attityderna förändrades även under förändringsprocessens gång från negativa till mer positiva attityder. Studien visar också att tavlan har relevans för verksamheten även om det finns en del tvivel bland lärarna i fokusgruppen. Likt tidigare forskning visades även i denna studie att förändringar som initieras uppifrån, med ingen eller lite delaktighet och förståelse från medarbetarna, har en negativ effekt på förändringsarbetet.

Målet med detta arbete är att förbättra Spotifys processer när de gör förändringar internt som påverkar deras finansiella system. Arbetet har genomförts genom att kartlägga de team hos Spotify som skapar, påverkar och använder data i det finansiella systemet. Vidare har de olika teamens arbetssätt jämförts och skillnader i hur de arbetar identifierats. Baserat på de identifierade skillnaderna påvisas vilka utmaningar som finns när Spotify genomför förändringar där flera team är involverade. Kartläggningen visar att det finns både olika arbetssätt och grundinställning hos de olika teamen som skapar utmaningar i förändringsarbetet, speciellt i tvärfunktionella projekt. Slutsatser från resultatet presenteras i form av några olika förslag vilka kan hjälpa till att förbättra förändringsarbetet vid tvärfunktionella projekt hos Spotify. Skapa en koordinatorroll som fungerar som en gemensam kontakt för alla ärenden som genererar förändringar i det finansiella systemet. Genom den nya rollen tydliggör man informationsflödet. Skapa ett nytt team som ansvarar för alla förändringar som påverkar det finansiella systemet. Ett nytt team minskar beroenden mellan de olika teamen. Använda sig av tvärfunktionella projektledare som får dedikerade resurser att driva projekt där flera team är inblandade. Projektledaren kan då äga och ta ansvar för hela processen. Förändra så att alla inblandade team mäts på värdeskapandet för hela kedjan istället för att bedömas när de levererat sin del. Anordna en kortare workshop (1-5 dagar) med deltagare från de team som behöver interagera med varandra vid en förändring. Det blir ett effektivt sätt att minimera ledtiden mellan teamen. Skapa serviceavtal mellan de olika teamen, så att varje team effektivare kan planera sina resurser och veta vilka förutsättningar som gäller. / The objective of this thesis is to help Spotify to improve their internal change management process in their financial system. The work was done by charting the internal teams that create, influence and use data in the company’s financial system. Furthermore, the working methods of the different teams were compared and differences in how they work were identified. Our findings show that there are both different working processes and attitudes between the teams. This creates challenges in the change management process, especially in cross-functional projects. Conclusions from the results are presented as suggestions. These may help to improve the change management process in cross-functional projects at Spotify: Implement a coordinator role, which works as a single point of contact for everything that is related to changes in the financial system. The new role helps to improve the distribution of information. Create a new team that is responsible for all changes that affect the financial system. A new team reduces dependencies betweenthe different teams. Introduce cross-functional project managers who receive dedicated resources to implement projects where multiple teams are involved. The project manager can then take full responsibility for the entire process. Make sure the effectiveness/productivity of all involved teams is measured by the value created for the whole value chain rather than when their respective part has been delivered. Have a workshop (1-5 days) in which participants from the teams that needs to integrate components work together. This will be an effective way to minimize the waiting time between the teams. Create a service level agreement between the different teams, so that each team can efficiently plan their resources and know what to expect from other teams.

This study investigates what culturally related responsibilities leaders in innovative SMEs have when preparing employees prior to M&As in order to mitigate drawbacks due to culturally related discrepancies. The findings of this study especially confirm previous studies on culturally related difficulties in change management by emphasising the significant meaning of evaluating soft factors prior to change. The study was conducted by examining an innovative SME in the telecom industry that during 2009 embarked upon a major amendment of business by restructuring the company set up and relocate its headquarters to Singapore. The analysis is based on both existent studies in the field of organisational culture and change management, as well as on material obtained from qualitative research. This research consisted primarily of unstructured interviews and active participation is various company events and initiatives.  The subject is of great importance as M&As are an increasingly common feature of innovative companies' strategies in order to gain access to important knowledge and technologies. However, a great number of these initiatives fail, usually due to leaders inability to evaluate future prospects in relation to soft factors. The findings provide an in depth understanding of leaders significance prior to, and during change, in order to create cultural stability and predictability as a means of mitigating employee anxiety and ultimately reluctance to change.

A growing number of companies are adopting a lean philosophy in order to be able to compete in today’s increasingly competitive global society. This requires a flexible production in order to fulfill customers’ demanding and changeable requests. SMED (Single Minute Exchange of Die) can be seen as a method for companies to become more lean and its purpose is to reduce the change over time; the time it takes to change a production line from manufacturing one product to producing another product. Theories about lean discuss, to a certain degree, the implementation process while theories about SMED are more focused on the technical parts. This makes it interesting to examine if SMED can be complemented and improved by using change management theories. The purpose of this study is to develop a model that combines SMED and change management. In order to fulfill the purpose a literature study was conducted in two fields, SMED and change management, which resulted in the theoretical SMED3F-model. In the model, a change management perspective was added to SMED. The model was then examined during a case study performed at a production line at Kraft Foods in Upplands Väsby. Semi-structured interviews before and after the SMED-study, together with observations and reflections, resulted in a revised SMED3F-model. Since the approach is both theoretical and empirical, it can be said that the study is based on abductive reasoning. The result of the study is the SMED3F-model, which, based on theoretical and empirical data, provides support when conducting a SMED-study. One of the findings is the distinction between technical and soft solutions. The most substantial difference lies in the implementation phase where the use of change management is needed more in the application of soft solutions. The relevance of the SMED3F-model can therefore be questioned since SMED to a great extent leads to technical solutions. However, the study establishes that change management is also needed for technical solutions, but in an earlier phase of the SMED-study. Another finding of the study is the importance of inter-personal contact during a SMED-study, which makes up a significant part of the SMED3F-model. This could however affect the model’s contribution to SMED since inter-personal contact can be difficult to maintain in larger organizations. The study confirms the theories about lean implementation that stress the importance of managing people and establishes the value of a change management perspective in SMED-studies. / Allt fler företag anammar filosofin lean för att vara konkurrenskraftiga i dagens globala samhälle där konkurrensen mellan företagen är hård och kunderna ställer allt högre krav. För att kunna svara på kundernas föränderliga efterfrågan krävs därför en flexibel produktion. SMED (Single Minute Exchange of Die) kan ses som en metod för företag att bli mer lean och syftar till att reducera omställningstiden, det vill säga tiden det tar att ändra en produktionslinje från att producera en produkt till att producera en annan. Inom lean behandlas till viss del svårigheter kring implementeringsprocessen medan kritik mot SMED mestadels berör de tekniska delarna i metoden. Detta gör det intressant att undersöka om SMED-metoden kan kompletteras och förbättras med hjälp av teorier inom förändringsledning. Syftet med denna studie är att utveckla en modell som knyter samman SMED med förändringsledning. För att uppfylla syftet genomfördes först en litteraturstudie på två fronter, SMED och förändringsledning, som resulterade i den teoretiska SMED3F-modellen, i vilken ett förändringsperspektiv hade adderats till SMED-metoden. Modellen utvärderades sedan under en fallstudie, i form av en SMED-studie, gjord på en produktionslinje på Kraft Foods Marabouanläggning i Upplands Väsby. Semi-strukturerade intervjuer före och efter SMED-studien ledde tillsammans med författarnas egna observationer och reflektioner till en reviderad SMED3F-modell. Då det vetenskapliga angreppssättet både är teoretiskt och empiriskt bygger studien på abduktiv slutledning. Studien resulterade i SMED3F-modellen som, baserad på teoretiska och empiriska data, utgör ett stöd för att underlätta genomförandet av en SMED-studie. Något som uppmärksammas i studien är distinktionen mellan tekniska och mjuka lösningar. Den största skillnaden ligger i implementeringen där ett större behov av förändringsledning finns för mjuka lösningar. Då SMED till stor del leder till tekniska lösningar går det därför att diskutera SMED3F-modellens relevans. Studien fastställer dock att behovet av förändringsledning även finns för tekniska lösningar men då i ett tidigare skede i SMED-studien. En annan insikt som studien bidrog med är vikten av personlig kontakt under en SMED-studie, något som utgör en stor del av SMED3F-modellen. I större organisationer kan det vara svårt att upprätthålla personlig kontakt med samtliga inblandade vilket är något som kan påverka modellens bidrag till SMED. Studien stärker de teorier inom lean som betonar vikten av att hantera människor och fastslår betydelsen av ett förändringsperspektiv i SMED-studier.

The increasing development in digital transformation in the last decade has affected retail companies in the outdoor industry. The outbreak of the Covid-19 pandemic is further accelerating the outdoor industry ́s mindset towards digital solutions. New innovations such as online training, video content and digital educational platforms provide retail outdoor companies with opportunities to move from physical product & brand education routines to digitally based solutions. The purpose of this study is therefore to explore how the last years developments in digital transformation have impacted retail outdoor companies' way of working with product & brand education for their store staff, and if the Covid-19 pandemic has had any effects upon this. In addition, the research aims to find out what attitude retail outdoor companies have towards digital educational platforms, as a new innovation tool. In order to adequately explore the aim of this study a mixed research method was undertaken, combining both qualitative and quantitative analysis. The data was collected using an online questionnaire with respondents working for retail outdoor companies across Europe.  The outcomes of this study can be used for organizations that want to explore the opportunities of digitalizing their way of working with product & brand education. The findings suggest that digital product & brand education solutions have the potential to act more as a great complement to traditional physical education, than to actually replace it. Furthermore, the effects that the Covid-19 pandemic have had upon this has been contradictory and far from united. In addition, the findings indicate that retail outdoor companies have a positive attitude towards digital educational platforms, which suggest that there might be an increasing interest for digital educational platforms in the upcoming future.

Banksektorn har under de senaste decennierna blivit allt mer kunskapsintensiv och en förståelse för det skifte som sker för framtidens medarbetare blir allt mer essentiell. Strategiska förändringar medför krav på ledningen att tillvarata sina medarbetares intressen genom att bland annat skapa incitament för att bibehålla gamla och skapa nya konkurrensfördelar. Syftet med vår studie är att beskriva en pågående förändringsprocess för att skapa en förståelse för hur ett generationsskifte influerar en decentraliserad organisations omstrukturering av belöningssystem. Genom detta avser vi fylla ett kunskapsgap avseende hur organisationer hanterar processen kring och utformningen av belöningssystem.  Studiens metod har utgått från en kvalitativ fallstudie. Genom 6 intervjuer på ett utvalt fallföretag har empiri insamlats för att skapa en förståelse för hur en decentraliserad organisation hanterar ett förändringsarbete i praktiken samt hur det påverkar hur ett belöningssystem moderniseras. Respondenterna är noga utvalda bland anställda från både ledande befattningar och inom kontorsrörelsen för att möjliggöra en bred förståelse för organisationsstrukturen samt dess respektive insyn i det fortskridande arbetet. Utifrån resultatet av studien kan slutsatsen dras att fallföretagets förändringsarbete har präglats av en stark top-downstyrning. En bristande medarbetarinvolvering har påvisat brister i processen och paradoxer gentemot organisationens starkt decentraliserade kultur. Vidare visar studien på att belöningssystem vid bemötande av generationsskifte är ett effektivt instrument. Emellertid kan den önskade effekten av omstruktureringen bli kortvarig om organisationen inte vidtar ytterligare åtgärder. En komplettering av instrumentet kan hjälpa företaget att uppnå en attraktivare arbetsmiljö, för alla. / The banking sector has become increasingly knowledge-intensive in recent decades, and an understanding of the shift that is taking place for future employees is becoming increasingly essential. Strategic changes entail demands on management to safeguard the interests of its employees by, among other things, creating incentives to maintain old ones and create new competitive advantages. The purpose of this study is to explain an ongoing change process to create a deep understanding of how social progress affects a decentralized organization's modernization and restructuring of incentive programs. Through this, we intend to fill the current knowledge gap regarding how organizations should handle the change process and design of reward systems. The study has been based on a qualitative case study. Through 6 interviews at a selected case company, empirical data has been collected to create an understanding for how a decentralized organization handles change management in practice and how this affects the outcome of a restructured reward system. The respondents are carefully selected among employees from both management positions and within the business field to enable a broad understanding of the organization. The study has resulted in the conclusion that the company's change management has been characterized by strong top-down control. A lack of employee involvement has shown shortcomings in the change process and paradoxes towards the organization's highly decentralized culture. Furthermore, the study shows that reward systems as a tool in dealing with generational change are an effective instrument. However, the desired effect of the restructuring may be short-lived if the organization does not take further action. Complementing the instrument can help the company attain a more attractive work environment, for everyone.

TITEL: Den offentliga sektorns förändringsagent - En kvalitativ flerfallsstudie av hur mellanchefen inom den offentliga sektorn bedriver förändringsledning vid digital transformation FÖRFATTARE: Ebba Jonsson och Jennifer Lindén HANDLEDARE: Janet Johansson BAKGRUND: Samhället genomgår en digital transformation. Människor har i allt högre grad digitaliserat sina vardagliga liv och ställer krav på att den offentliga sektorn följer med i utvecklingen. Den digitala transformationen kräver teknisk kompetens men studier visar att ledarskapet är avgörande för en lyckad digital transformation. Mellanchefen som befinner sig mellan den strategiska ledningen och den operativa verksamheten har en viktig roll i förändringsarbetet vid den digitala transformationen. Den digitala transformationen innebär stora förändringar varför denna blir intressant att undersöka i kontexten av offentlig sektor, som enligt litteraturen är stabil och trögrörlig. SYFTE & FORSKNINGSFRÅGOR: Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för hur mellanchefen inom den offentliga sektorn bedriver förändringsledning vid digital transformation. - Utifrån Kotters modell, hur arbetar mellanchefer inom den offentliga sektorn för att skapa en grund för och vidare implementera förändring? - Hur arbetar mellanchefer inom den offentliga sektorn för att bemöta hindrande faktorer, liksom motstånd från medarbetarna, vid förändringsledning? SLUTSATS & KUNSKAPSBIDRAG: Studien bidrar till litteraturen kring ledarskap och förändringsledning vid digital transformation genom att rikta fokus på mellanchefen inom offentlig sektor. Studien visar att mellanchefsrollen är mångsidig och komplex. Med hjälp av en organisationsstruktur som uppmuntrar till förändring och ett tydligt uppdrag kan mellanchefen hantera och balansera ett tryck från både externa och interna intressenter. Mellanchefens strukturella närhet till den operativa styrkan men även den strategiska ledningen leder till att den digitala transformationen kan förankras i och anpassas efter verksamheten. Mellanchefen kan i sin position arbeta för att involvera, motivera och engagera medarbetarna i förändringsarbetet vid digital transformation. NYCKELORD: Förändringsledning, mellanchef, digital transformation, ledarskap, offentlig sektor. / TITLE: The Change Agent within the Public Sector - A qualitative multiple case study of how the middle manager in the public sector conducts change management in digital transformation AUTHORS: Ebba Jonsson and Jennifer Lindén SUPERVISOR: Janet Johansson BACKGROUND: The society is going through a digital transformation. Citizens are increasingly digitalizing their everyday life and they require that the public sector is following the technological development. The digital transformation requires technical competencies, but studies show that leadership is crucial for a successful digital transformation. The middle manager situated between the strategic management and the operational level will have an important role in the change process. The digital transformation comes with major and rapid organizational changes. An interest awakens to examine the digital transformation in the context of the public sector, which according to previous literature is stable and inert. AIM & RESEARCH QUESTIONS: The aim of this study is to create deeper understanding of how the middle manager within the public sector conducts change management within digital transformation. - Based on Kotter’s model, how do the middle managers within the public sector create a solid ground for implementing a change? - How do the middle managers within the public sector handle hindering factors, such as resistance to change from the employees, when leading a change? CONCLUSION & CONTRIBUTION: The study contributes to the literature on leadership and change management in digital transformation by focusing on the middle manager in the public sector. The study shows that the middle manager role is complex and versatile. Having an organizational structure that encourages change together with a clear mission, the middle manager can handle and balance pressure and interests from both external and internal stakeholders. The middle manager's structural proximity to both the operational forces and the strategic management lead to that the change can be anchored in all parts of the organization and adapted to the operations. The middle manager can be a key player, working as a change agent, within the digital transformation. KEY WORDS: Change Management, Middle Manager, Digital Transformation, Leadership, Public Sector.

Syftet med den här studien är att skapa förståelse hur gamification ur ett teoretiskt perspektiv kan bidra till realisering av aktivitetssystem som i detta arbete likställs definitionen av affärsmodell. Detta genom att gamification bidrar till den transformation som krävs för att aktivitetssystemet ska realiseras. Målet med studien var att bidra med kunskap till praktiker som planerar att genomföra affärsmodellinnovation samt hur dessa kan använda gamification på de externa aktörerna i aktivitetssystemet. Fenomenet affärsmodellinnovation (BMI) har på senare år vuxit fram som ett område som företagsledningar behöver beakta. I dagens samhälle måste företagsledning hantera snabba förändringar och fatta beslut löpande om framtida beteenden bland aktörerna i aktivitetssystemet och därefter anpassa aktivitetssystemet för att det ska vara livskraftig. Forskning har däremot visat ett gap kring exekvering av välformulerade strategier och aktiviteter, varpå denna studie framhäver gamification som mekanism för exekvering/realisering av aktivitetssystem. Resultatet är en guide som fungerar som vägledning för praktiker. Metodvalet föll på en systematisk litteraturstudie med induktiv analys och diskussion för att på transparant och systematiskt sätt eftersöka det som redan är känt inom olika fält för att lära från det andra redan studerat. Utöver en induktiv ansats har ett inslag av deduktiv ansats använts för det empiriska inlägget i studien. Det empiriska inlägget är i form av ett exempel som utgör en enklare validering av det teoretiska resultatet. De slutsatser som dragits är restriktiva i relation till antalet granskade litterära verk i förhållande till tillgänglig forskning inom respektive område. Begräsningar av studien diskuteras men lämnar utrymme för ytterligare begränsningar. Ur ett teoretiskt granskande perspektiv finns potential för företag att använda gamification som mekanism för att realisera ett aktivitetssystem, avseende att främja motivation till beteende (aktiviteter) hos de externa aktörerna som ingår i aktivitetssystemet och som inte kan styras med interna beslutshierarkier. Denna studie påvisar vikten av samverkan mellan designprocessen för gamification respektive designprocessen för aktivitetssystemet samt att det krävs ett ledningsfokus som beaktar viktiga aspekter för en lyckad realisering av aktivitetssystemet.