Bakgrund: Barn som utsätts för försummelse riskerar livslånga hälsoproblem. Tecken på att ett barn utsätts för försummelse kan vara till hjälp i identifieringen av försummelse. Här visar sig anknytningen spela en central roll. Genom kunskap om tecken på barn som far illa kan barnhälsovårdssjuksköterskor bli mer uppmärksamma i mötet med familjerna. Däremot råder det brist på kunskap om försummelse bland medicinsk personal. Syfte: Att belysa barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheter av att identifiera barn som försummas. Metod: Utifrån en kvalitativ ansats intervjuades barnhälsovårdsjuksköterskor (n=10) med frågor utifrån erfarenheter, där insamlade data har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Erfarenheter av försummelse framkom i form av en komplexitet kring begreppet försummelse och dess innebörd samt vad som sker i identifieringen. Ur detta framträdde fyra kategorier under analysprocessen; Att reflektera över ett komplext begrepp, Att se olika tecken, Att samverka kring barnet samt Att önska än mer utbildning. Dessa redovisar likartade erfarenheter bland barnhälsovårdssjuksköterskorna, där det fanns en samsämmighet i vikten av försummelse som ämne. Konklusion: En tydlig definition av begreppet försummelse och dess innebörd behövs då det kan tänkas underlätta för barnhälsovårdssjuksköterskor i sitt arbete. Vilket kan möjligggöra en tidig identifiering av tecken på försummelse som i sin tur kan leda till att barn erbjuds tidigt stöd. Rekommenderat är därför vidare forskning som möjliggör sådan definition.

Bakgrund: En viktig uppgift för sjuksköterskor inom barnhälsovården är att stödja och följa upp barn mellan 0–5 år gällande hälsa, utveckling och uppväxtmiljö. Barnhälsovården ska förebygga ohälsa hos barn och tidigt uppmärksamma förekomst av problem och sätta in åtgärder för dessa, samt att ge stöd vid förekomst av våld i familjer. Ingen sammanställd forskning kunde hittas om sjuksköterskans stöd inom barnhälsa åt små barn som far illa. Syfte: Att belysa erfarenheter hos sjuksköterskor inom barnhälsa av att ge stöd åt små barn som far illa. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 16 originalartiklar med kvalitativ design. Resultat: Fyra tematiska kategorier och tolv subkategorier framkom om hur stöd kan ges till familjer där barn far illa eller riskerar att fara illa. Sjuksköterskor ansåg att stöd åt barn som far illa behövde ske genom att arbeta familjecentrerat, med barnets bästa i fokus. Sjuksköterskor arbetade förebyggande genom att tidigt identifiera riskfaktorer. Vid orosanmälan behövdes öppenhet med vårdnadshavarna och det eftersträvades att inte förlora relationen med vårdnadshavarna, vilket potentiellt kunde vara skadligt för barnet. Slutsats: Flera aspekter är av vikt för att kunna ge det bästa stödet åt barn som far illa. Familjecentrerat förhållningssätt, förebyggande arbete, förståelse för barnet och fokus på dess fysiska, psykiska och sociala hälsa, samt interprofessionellt samarbete och stöd från kollegor är alla viktiga för att kunna ge det bästa stödet. Sjuksköterskorna upplever lite kontroll över situationen efter en anmälan, och att det påverkar arbetet med familjerna. / Background: An important task for nurses in child health care is to support and follow up children between the ages of 0-5 in terms of health, development and growth environment. Child health care should prevent ill health in children and identify the occurrence of problems at an early stage and take measures for them, as well as provide support in the event of violence in families. No compiled research could be found on the nurse's support in child health for young children who are abused. Purpose: To illustrate the experiences of nurses in child health of providing support to young children who are being abused. Method: A general literature review based on 16 original articles with qualitative design.Results: Four thematic categories and twelve subcategories emerged on how support can be given to families where children are abused or at risk of being harmed. Nurses felt that support for children who are abused needed to be done by working family-centered, with the child's best interests in focus. Nurses worked preventively by identifying risk factors at an early stage. When reporting concerns, transparency with the guardians was needed and the aim was not to lose the relationship with the guardians, which could potentially be harmful to the child. Conclusion: Several aspects are important in order to provide the best support for children who are being abused. A family-centred approach, preventive work, understanding of the child and a focus on their physical, mental and social health, as well as interprofessional collaboration and support from colleagues are all important to be able to provide the best support. The nurses experience little control over the situation after a report, and that it affects the work with the families.

BVC-sjuksköterskan möter många föräldrar som har frågor om kostintroduktion till spädbarn, en av BVC- sjuksköterskans uppgifter är att undervisa föräldrar i kostfrågor. Studier har visat att föräldrar upplever att de får olika råd från BVC-sjuksköterskor, vilket kan göra föräldrarna osäkra på vilka råd de ska följa. Syftet med pilotstudien var att beskriva BVC-sjuksköterskans erfarenheter av att ge kostråd till föräldrar vid introduktion av fast föda till spädbarn. Fyra intervjuer genomfördes med BVC-sjuksköterskor inom barnhälsovården i Region Halland. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. BVC-sjuksköterskorna upplevde att de gav god kostrådgivning till föräldrarna, varje familj sågs som unik och informationen anpassades till familjen på ett sätt som främjade föräldrarnas förmåga att följa barnets utveckling och identifiera barnets behov för en optimal introduktion av fast föda. Resultatet redovisas under kategorierna: strukturella faktorers betydelse för kostintroduktionen och familjens resurser och behov vid kostintroduktionen. En framtida fullskalig undersökning inom området skulle kunna ge underlag för strukturella förändringar inom BVC- verksamheten och utökade utbildningsinsatser för de som arbetar med eller kommer att arbeta med kostrådgivning vid introduktion av fast föda för spädbarn. / Child Health Nurses meet many parents with questions about infant´s food introduction, one of the child health nurse´s tasks is to educate parents on nutrition issues. Studies have shown that parents feel that they get different advice from Child Health Nurses, which can make them uncertain about which advice to follow. The aim of this pilot-study was to describe Child Health Nurse´s experiences of giving nutrition advice to parents at the introduction of solid foods to infants. Four interviews were conducted with Child Health Nurses within Child Health Servicesin Region Halland. Qualitative content analysis was used to analyze the text. The result of the pilot study shows that the Child Health Nurses felt that they gave good nutrition information to the parents related to structural factors of importance in food introduction and family resources and needs at food introduction. A future full-scale survey in the field could provide a basis for structural changes within the Child Health Services and enhanced educational initiatives for both Child Health Nurses and Child Health Nurse students.

Bakgrund: Barn har rätt att vara delaktig i sin vård och för att få barnet delaktigt är kommunikation viktigt. BHV-sjuksköterskan möter barn och behöver ha kunskap om hur de görs delaktiga, vilket också står i FN:s barnkonvention. Syfte: Syftet med studien var att belysa BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att göra barn delaktiga vid hälsobesök på BVC. Metod: Studien analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Semistrukturerade intervjuer användes och åtta BHV-sjuksköterskor intervjuades. Resultat: Resultatet i studien visar att BHV-sjuksköterskan använder olika arbetssätt för att göra barnet delaktigt. I resultatet framkom ett tema, två huvudkategorier och sex underkategorier. BHV-sjuksköterskan gör barnet delaktigt genom att hon skapar en tillitsfull relation till barnet och det görs när hon är lyhörd och flexibel. Slutsats: Studiens resultat visar att BHV-sjuksköterskan behöver kunna skapa en tillitsfull relation till barnet för att kunna göra barnet delaktigt. Barnets delaktighet kan begränsas av olika faktorer som till exempel tidsbrist. BHV-sjuksköterskan arbetar på olika sätt beroende på vilket barn som kommer och anpassar situationen efter barnets behov. / Background: Children have the right to be involved in their care and communication is important to make the child involved. The child health nurse needs to have knowledge about how to involve children, which is also stated in the UN Convention of the Rights for Children. Aim: The aim of this study was to illustrate the child health nurses' experiences of involving children in health visits at the child health centre. Method: The study was analyst through content analysis. Eight child health nurses were interviewed with semi structured interviews. Results: The findings show that the child health nurse use different approaches to make the child involved. In the result a theme emerged, two categories and six subcategories. The child health nurse makes the child involved when she builds a trusting relationship and it is done when she is responsive and flexible. Conclusion: The results of the study show that the child health nurse needs to be able to create a trusting relationship with the child to make the child involved. Child participation can be limited by various factors such as lack of time. The child health nurse work in different ways depending on the children coming and adapt the situation to the child's needs.

Bakgrund: BHV-sjuksköterskor arbetar med föräldrastöd på BVC. Det innefattar att bedöma samt stödja anknytning mellan barn och föräldrar. BHV-sjuksköterskor saknar kunskap om anknytning och önskar veta mer. Behov av bedömningsverktyg för anknytning finns. Syfte: Att belysa barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter av att bedöma samt stödja anknytning mellan barn och föräldrar. Metod: Semistrukturerade intervjuer med induktiv ansats. Datamaterialet består av 12 stycken individuella intervjuer med barnhälsovårdssjuksköterskor på barnavårdscentraler. Resultat: BHV-sjuksköterskors erfarenheter av att bedöma och stödja anknytning mellan barn och föräldrar är att ha förutsättningar som möjliggör informationsinsamling och vägledning. Detta beskrivs som att ha förutsättningar i arbetet, att samla information och att vägleda föräldrar. Slutsats: BHV-sjuksköterskor förstår anknytning som ett samspel, en relation mellan föräldrar och barn. Genom utbildning, arbetslivserfarenhet samt personlig erfarenhet får de sin kunskap av bedömning samt till stöd av anknytning. Bedömning sker genom observation av familjen och genom att utforska föräldrars hälsa och bakgrund. Stöd ges genom att uppmärksamma samspelet mellan föräldrar och barn, genom att upplysa föräldrar, vara tillgängliga för föräldrarna samt genom samarbete med andra professioner. Bedömningar genomförs på hela befolkningen men under rådande resursbrist kan misstag begås. Möjligen skulle ett standardiserat arbetssätt hjälpa BHV-sjuksköterskor i deras arbete med att bedöma och stödja anknytning.

Bakgrund Amning är en global folkhälsofråga som kan öka hälsan hos både barn och mödrar. WHO har som mål att amningsfrekvensen ska öka men statistiken visar på att amningsfrekvensen minskar. Det finns många fördelar med amning men även många svårigheter som skapar hinder för mödrar att kunna amma. Att amma har historiskt sett varit relaterat till att vara en fungerande kvinna och att inte kunna nå detta kan skapa känslor av skuld och skam. Barnhälsovårdssjuksköterskan som träffar mödrar efter förlossningen har en betydande funktion i sitt omvårdnadsarbete med att stödja modern i amningen och att ge det individuella stöd som behövs. Syfte Syftet med studien var att identifiera och syntetisera mödrars erfarenheter av barnhälsovårdssjuksköterskans stöd vid amning. Metod Studien är en kvalitativ litteraturstudie med Evans (2002) beskrivning av tolkande datasyntes som metod.Resultat Resultatet innehåller tre teman och sex subteman. Att stödet var bekräftande var av betydelse och det framkom att mödrar kände krav att upprätthålla amningen samt att det var viktigt att få stöd i valet att antingen amma eller inte. Mödrar hade erfarenheter av att den information som de fick var bristande samt att de fick motstridiga råd, vilket visade på betydelsen av informativt stöd. Betydelsen av ett individanpassat stöd visade sig genom ett behov av att bli sedd och att stödet fanns tillgängligt för mödrarna. Slutsats Hur BHV-sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet stödjer mödrar i amningen är av vikt,då ett bristande stöd kan leda till negativa känslor såsom att ha krav på sig, att inte bli hörd eller bristande förtroende. BHV-sjuksköterskan ska i sitt omvårdnadsarbete arbeta individanpassat och evidensbaserat gällande amningsstöd, vilket en del mödrar har erfarenheter av och andra inte. / Background Breastfeeding is a global public health issue that can enhance the health of both children and mothers. The World Health Organization’s (WHO) goal is to promote and increase the frequency of breastfeeding, yet the statistics indicate a decline in breastfeeding rates. There are numerous benefits associated with breastfeeding, as well as several challenges that create barriers for mothers to breastfeed. Historically, breastfeeding has been associated with women's functionality, and the inability to achieve this can evoke feelings of guilt and shame. The child health nurse, who attends to mothers after childbirth, plays a crucial role in supporting breastfeeding and providing the necessary individualized support.Aim The aim of this study was to identify and synthesize mothers´ experiences of the child health nurse´s support in breastfeeding. Method The study is a qualitative literature study with Evans (2002) description of interpretive data synthesis as a method. Results The result includes three themes and six subthemes. It was important that the support was confirmatory and it appeared that mothers felt a pressure to maintain breastfeeding. It was also important to be supported in the choice to breastfeed or not. Mothers experienced that thegiven information was deficient and they got contradictory advice, which showed the importance of informative support. The meaning of individual support was demonstrated through a need to be seen and that the support was available to the mothers. Conclusion How the child health nurse supports mothers in breastfeeding is important, as a lack of support can lead to negative feelings such as pressure, not being heard or a lack of trust. In nursing, the child health nurse should work individually and evidence-based regarding breastfeeding support, which some mothers have experience with and others do not.

Syfte: Syftet var att belysa BHV-sjuksköterskors upplevelser av att ge stöd till ammande mödrar. Metod: En intervjustudie av kvalitativ design med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 13 BHV-sjuksköterskor från vårdcentraler inom Västra Götalands län. Datan som samlades in analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två teman framkom. Ett tema blev Faktorer som främjar stöd vid amning. I detta tema har sex kategorier tagits fram som benämns Använda sin erfarenhet och specialistkunskap, Att kunna ge individanpassat stöd, Kunna bidra med utvidgat stöd, Gynna en avslappnad miljö, Motiverade mammor samt Förmedla vikten av socialt stöd. Andra temat är Faktorer som hindrar stödet vid amning. I detta tema har tre kategorier tagits fram som är Amning är komplext, Att det saknas resurser och Mammor som inte vill ha amningsstöd. Slutsats: Om mamman slutar att amma så går både mamman och barnet miste om det positiva effekter amning har på anknytning och hälsa. Amning är komplext eftersom både mamma och bebis ska vilja och kunna amma samt passa ihop på ett både kroppsligt och mentalt plan. Därför upplevde BHVsjuksköterskan att det bör finnas mer tid till att ge amningsstöd, framför allt i början. Brist på tid vardock ett hinder för att nå detta. Mammor kan välja att sluta amma fastän det skulle kunna ha blivit en lyckad amning om hon fick det stöd som hon egentligen hade behövt. Det stöd som BHV-sjuksköterskan ger kan därför påverka amningens exklusivitet och längd samt bidra till minskat lidande för mamman. / Aim: The aim was to illustrate child health nurses’ experiences of providing support for breastfeeding mothers. Method: An interview study of qualitative design with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with 13 child health nurses from health centers in Västra Götaland County. The data collected was analyzed with qualitative content analysis. Result: Two themes emerged. One was Factors that promote support during breastfeeding where six categories have been developed called Using your experience and specialist knowledge, Being able to provide individualized support, Being able to contribute with extended support, Prioritize a relaxed environment, Motivated mothers and Mediate the importance of social support. The second theme wasFactors that prevent support during breastfeeding. In this theme three categories have been developed; Breastfeeding is complex, Lack of resources and Mothers who do not want breastfeeding support. Conclusion: If the mother stops breastfeeding, both the mother and the baby will lose the positive effects breastfeeding has on attachment and health. Breastfeeding is complex because both mother andthe baby must co-work on both a physical and mental level. Therefore, the child health nurse should have more time available to provide breastfeeding support, especially initially. Lack of time, however, was an obstacle to achieve early breastfeeding support. Mothers can choose to stop breastfeeding even though it could have been a successful breastfeeding if they had received the support they really needed. The support provided by the child health nurse can therefore affect the exclusivity and length of breastfeeding and contribute to reduced suffering for the mothers.

Bakgrund: Ökade fall av barnolyckor och språkstörningar hos barn har blivit vanligare enligt forskning. BHV-sjuksköterskor i Sverige innehar nyckelrollen i det hälsofrämjande arbetet för att motverka detta. Arbetet sker i möten på barnavårdscentral och i hemmet vilket medför en samlad bild för att kunna hjälpa föräldrar i sitt föräldraskap. Forskning på BHV-sjuksköterskors upplevelser om hälsofrämjande arbete kring barnsäkerhet och språkstimulans vid åtta månaders hembesök är begränsad. Syfte: Syftet var att belysa BHV-sjuksköterskors upplevelser av hälsofrämjande arbete med fokus på barnsäkerhet och språkstimulans vid hembesök när barn är åtta månader. Metod: En deskriptiv kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem distriktssjuksköterskor och fyra specialistsjuksköterskor med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar inom barnhälsovården. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Temat som framkom från analysen är att hembesök ger en helhetsbild som beskrivs genom tre huvudkategorier, hemmiljön katalysator för hälsosamtalet, hembesök främjar relationer och utvecklar flexibla strategier. Dessa beskrivs i åtta underkategorier. Konklusion: BHV-sjuksköterskornas upplevelser är att hembesök ger en helhetsbild av familjen som inte går att ersätta med ett besök på BVC. Huvudfokus för BHV-sjuksköterskorna är att ge individuellt stöd till hela familjen, stärka föräldraskapet och jobba hälsofrämjande för familjens hälsa, vilket är viktigt för barns framtidsutveckling. / Background: Increased cases of child accidents and language disorders in children have become more common according to research. CHC-nurses in Sweden play a key role in the health promotion work to counteract this. The work takes place in meetings at the child care center and at home to get an overview to be able to help parents in their parenting. However, research focusing on CHC-nurses' experiences of their role of health-promoting work in child safety and language stimulation during eight-month home visits is scarce. Aim: The aim of the study was to illustrate CHC-nurses` experiences of healthpromoting-work with a focus on child safety and language stimulation during home visits when children are eight months old. Methods: A descriptive qualitative study with semi-structured interviews were conducted with five district nurses` and four qualified nursing professionals specializing in the care of children from birth to adolescence working in primary health care for children. Interviews were analyzed with qualitative content analysis. Result: The theme that emerged from the analysis is that home visits provide a holistic view which is described through three main categories, the home environment is a catalyst for the health conversation, home visits promote relationships and develop flexible strategies. These are described in eight subcategories. Conclusion: The BHV nurses' experiences are that home visits provide an overall picture of the family that cannot be replaced by a visit to BVC. The main focus for the BHV nurses is to provide individual support to the whole family, to strengthen parenthood and work to promote health for the family's health, which is important for children's future development.

Background:Vaccinating children is cost effective and important for public health. In Sweden, the high vaccine coverage is reflected by the public trust in vaccinations. However, vaccine hesitancy is a growing challenge worldwide. According to the WHO, vaccine hesitancy is one of the top ten threats to public health in the world today. Registered nurses have a key role for vaccinations, especially in providing information to parents. Aim:The aim was to examine why some children do not get vaccinated at the child care center and what strategies registered nurses use when responding to parents that are opposed or hesitant towards vaccines. Method: Semi structured interviews was undertaken with 12 registered nurses experienced in discussing vaccine safety with parents. Data was analyzed with inductive content analysis. Results:The analysis resulted in six categories and 11 subcategories. Reasons for doubt or hesitancy to vaccines were that consequences of the diseases were forgotten, parents felt worried about how the vaccine affected the child, and lack of trust. Basic strategies that were used to address parents were based on evidence-based information. It enabled trust in the registered nurse and the vaccine that was offered. Conclusion:InSweden,the normis tovaccinatechildren,somethingthatshouldnotbetakenforgranted. Theregistered nursecanatanearlystageprovideevidence-based informationtoparentsatthe child care centersandtherebyprovideknowledgeofthevaccine's health-promotingbenefits.This canpreventdoubtsabout vaccinations andgetmorechildrenvaccinated. / Bakgrund:Barnvaccinationer är kostnadseffektivt och har stor betydelse för folkhälsan. I Sverige är täckningsgraden hög och förtroendet för vaccin stort. Dock är tveksamhet till vaccin ett växande problem globalt. Enligt WHO är tveksamhet till vaccin ett av de tio största hoten för hälsa i världen idag. Sjuksköterskan har en nyckelroll i avseendet att vaccinera barn och ge information till föräldrar. Syfte:Syftet var att undersöka varför vissa barn inte blir vaccinerade på BVC, samt vad BHV-sjuksköterskor har för strategier att bemöta föräldrars motstånd eller tveksamhet till vaccin.  Metod:Semistrukturerade intervjuer utfördes med 12 barnhälsovårdssjuksköterskor som hade erfarenhet av att bemöta föräldrar kring frågor om vaccin. Analysmetod var induktiv innehållsanalys. Resultat:Ur analysen framkom sex kategorier och 11 underkategorier. Anledningar till tveksamhet eller motstånd till vaccin var att konsekvenserna av sjukdomarna glömts bort, att föräldrarna kände oro för hur vaccinet påverkade barnet samt brist på förtroende. Grundstrategier som BHV-sjuksköterskorna använde för att bemöta föräldrarna utgick från god evidensbaserad information. Det möjliggjorde högt förtroende för sjuksköterskan och det vaccin som erbjöds. Slutsats:I Sverige är det norm att vaccinera barn, något som inte bör tas för givet. Sjuksköterskan kan i ett tidigt skede ge evidensbaserad information till samtliga föräldrar på BVC och därigenom ge kunskap om vaccinets hälsofrämjande fördelar. Det kan förebygga tveksamhet till vaccinationer och få fler barn att vaccineras.

Vi har gjort en socialpsykologisk undersökning där vi har studerat barnavårdscentralssjuksköterskornas erfarenheter av meningsfullt arbete i barnavårdscentralen. Vårt syfte med studien är att öka förståelse kring hur BVC-sjuksköterskorna går tillväga för att känna arbetet meningsfullt och samtidigt mår bra. Resultatet visar att meningsskapande har en stor betydelse för sjuksköterskorna när det gäller deras välbefinnande. Den visar att sjuksköterskorna känner meningsfullhet i sitt arbete när de som person och deras roll stöder varandra och när det finns harmoni mellan dessa två. Sjuksköterskorna mår bra av det och arbetet flyter på utan ansträngning, de vill hjälpa och det hör till deras roll att hjälpa och på det sättet stöder deras roll och de som personer varandra. Det kan uppstå konflikter ifall deras roll och person inte stöder varandra. Sekretesslagen är ett exempel på något som kan hindra sjuksköterskorna från att hjälpa och detta bidrar till en konflikt mellan sjuksköterskornas personlighet och roll. En sådan konflikt kan leda till att sjuksköterskorna inte mår bra och de kan bli känslomässigt engagerade så att de känner sig förvirrade och frustrerade. Det gör att de inte kan hitta en mening i det de gör och arbetet upplevs som tungt och meningslöst. De upplever att de inte kan hjälpa föräldrarna som utreds när de inte vet varför de utreds. De känner att harmoni uppkommer ibland av sig själv och ibland försöker de själv åstadkomma denna harmoni på olika sätt. En sjuksköterska umgås med vänner, andra utvecklas kunskapsmässigt o.s.v. / We have done a social psychological study where we have studied the child health nurses' experiences of meaningful work in child care center. Our purpose of this study is to increase understanding of how the child health clinic nurses go about to feel the work meaningful and feel good at the same time. The results show that the creation of meaning is of great importance for the nurses in their welfare. It shows that the nurses feel meaningfulness in their work when they as a person and as a role support each other and when there is harmony between the two. The nurses feel well and work flows in without effort, the nurses want to help and it´s a part of the role to help and in this way role and person supports each other. There may be conflicts if they do not. Secrecy law is an example of something that may prevent nurses from helping and the law contributes to a conflict between the nurses’ personality and their role. Such conflict can lead to the nurses do not feel well and they can become emotionally involved so that they feel confused and frustrated. This means that they cannot find a meaning in what they do. The work is perceived as heavy and useless and they feel that they cannot help parents who are investigated when they do not know why they are being investigated. Harmony occurs sometimes by itself and sometimes the nurses try themselves to achieve this harmony in different ways. A nurse socializes with friends, others develop their knowledge etc.