Behovet av bostäder ökar i takt med befolkningsökningen, samtidigt som tillgången på råmaterial för byggmaterial minskar. Samhället genomgår en grön omställning där varje bransch undersöker sätt att minska klimatpåverkan. I byggbranschen är cement en stor bidragande orsak till koldioxidutsläpp. Studien syftar till att utforska nya dimensioneringsregler för klimatreducerad och cirkulär betong enligt betongstandarder, samt hur konstruktörer och materialtillverkare arbetar med dessa. Studien genomförs som en kombinerad litteraturstudie och intervjustudie. Intervjustudien består av tre intervjuer med konstruktörer, materialtillverkare och projektutvecklare som bidrar med sina perspektiv kring att ta fram och arbete med klimatreducerad och cirkulär betong. I litteraturstudien ingår att jämföra nya och äldre standarder som beskriver dimensioneringsregler och materialegenskaper för beståndsdelarna i klimatreducerad betong. Litteraturstudien görs också för att ge mer översiktlig kunskap i ämnet och för att kunna jämföra och bekräfta data från intervjuerna. Resultaten visar att utvecklingen går framåt när det gäller att nå målet med klimatneutral betong år 2030. Nya material och produkter utvecklas ständigt och möjliggör mer klimatvänlig betong. Materialstandarden och dimensioneringsstandarden för betong ger möjligheter för cirkulering av återvunnen betong, medan cementstandarden beskriver hur tillsatsmaterial för cement kan användas. Intervjuerna indikerar att konstruktörerna har en liten roll när det gäller att påverka byggnaden ur ett hållbart perspektiv, men medvetenhet finns. Beslut kring materialval, funktionskrav och kravställning på materialen görs ofta tidigt i projekten, innan konstruktören är inkopplad. Resultaten överensstämmer med andra examensarbeten som visar att konstruktörer kommer in för sent i processen med idéframtagning för att bidra med kunskap i hållbarhetsfrågor i projekten. Det finns förhoppningar om att den nya standarden tillsammans med lagen om klimatdeklaration för byggnader och Boverkets nya byggregler ”möjligheternas byggregler” ska bidra ytterligare till utveckling av hållbart samhällsbyggande. Huruvida detta kommer bidra med att konstruktören får en större roll återstår att se. / The need for housing is increasing with population growth, while the availability of raw materials for construction materials is declining. Society is undergoing a green transition, with each industry exploring ways to reduce climate impact. In the construction industry, cement is a major contributor to carbon dioxide emissions. This study aims to explore new dimensioning rules for climate-reduced and circular concrete according to concrete standards, and how designers and material manufacturers work with these. The study is conducted as a combined literature review and interview study. The interview study consists of three interviews with designers, material manufacturers, and project developers contributing their perspectives on developing and working with climate-reduced and circular concrete. The literature review includes comparing new and older standards describing dimensioning rules and material properties for components in climate-reduced concrete. The literature review is also conducted to provide a more comprehensive understanding of the subject and to compare and confirm data from the interviews. The results show that progress is being made towards the goal of climate-neutral concrete by 2030. New materials and products are constantly being developed, enabling more climate-friendly concrete. The material standard and dimensioning standard for concrete provide opportunities for the circulation of recycled concrete, while the cement standard describes how cement admixtures can be used. The interviews indicate that designers have a small role in influencing building sustainability, but awareness exists. Decisions regarding material selection, functional requirements, and specification of materials are often made early in projects, before the designer is engaged. The results are consistent with other theses showing that designers enter the process too late in the ideation stage to contribute knowledge on sustainability issues in projects. There are hopes that the new standard, together with the law on climate declaration for buildings and the Swedish National Board of Housing, Building, and Planning's new building regulations "building regulations of opportunities," will further contribute to the development of sustainable community construction. Whether this will result in the designer having a larger role remains to be seen.

Bakgrund: Denna uppsats undersöker implementeringen av cirkulär ekonomi i offentlig sektor med fokus på Umeå kommun och Region Västerbotten. Cirkulär ekonomi syftar till att omvandla synen på konsumtion och resursanvändning i strävan efter att främja hållbar utveckling. Trots ökat intresse för cirkulär ekonomi finns det en brist på forskning om hur detta implementeras i praktiken, särskilt gällande verksamhetsstyrning. Denna studie syftar till att fylla kunskapsluckor genom att undersöka verksamhetsstyrningens roll vid implementering av cirkulär ekonomi i offentlig sektor och därmed bidra både teoretiskt och praktiskt. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse kring hur Umeå kommun och Region Västerbotten arbetar med implementering av cirkulär ekonomi, samt hur verksamhetsstyrningen genomsyrar detta arbete. Metod: Denna studie är en kvalitativ flerfallsstudie med deduktiva inslag. Den empiriska insamlingen har innefattat semistrukturerade intervjuer genom snöbollsurval och data från styrdokument. Slutsats: Studiens resultat är att Umeå kommun och Region Västerbotten strävar efter att implementera cirkulär ekonomi. Verksamhetsstyrningen genomsyrar aspekter som ökad medvetenhet om cirkulär ekonomi, samarbete och kunskapsutbyte med andra organisationer och länder, proaktivt tillvägagångssätt, intern kommunikation och tydliga målsättningar. Gemensamt inkluderas även behovet av en gemensam definition av cirkulärt arbete för att undvika förvirring och osäkerhet. Tydliggörande och kommunikation underlättar implementeringen och skapar en starkare grund för framtida initiativ. / Background: This paper examines the implementation of circular economy in the public sector with a focus on Umeå municipality and Region Västerbotten. Circular economy aims to transform the view of consumption and resource use in the pursuit of promoting sustainable development. Despite increased interest in the circular economy, there is a lack of research on how this is implemented in practice, especially regarding management control. This study aims to fill knowledge gaps by examining the role of governance in the implementation of circular economy in the public sector, thus contributing both theoretically and practically. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how Umeå municipality and Region Västerbotten work with the implementation of circular economy, as well as how management control permeates this work. Method: This study is a qualitative multi-case study with deductive elements. The empirical collection has included semi-structured interviews through snowball sampling and data from policy documents. The literature review consists of scientific articles and literature. Conclusion: The results of the study are that Umeå municipality and Region Västerbotten strive to implement a circular economy. The management control permeates aspects such as increased awareness of the circular economy, cooperation and knowledge exchange with other organizations and countries, proactive approach, internal communication and clear objectives. They also include the need of a common definition of circular work to avoid confusion and uncertainty. Clarification and communication will facilitate implementation and create a stronger basis for future initiatives.

The Fast Fashion industry, which operates on a take-make-waste model, has a significant environmental impact due to its high-water consumption, use of chemical substances, and waste production. Consequently, textiles and clothing waste have become a major global concern. In response, the Circular Economy model has garnered considerable attention worldwide, with theEuropean Union showing notable progress in transitioning towards this sustainable approach. New regulations are creating an enabling framework for the circular economy to thrive and for better waste management. This transition necessitates substantial changes in both legal and business practices. The present study aims to analyse EU measures that influence the development of sustainable practices and the shift to a circular economy in the Fast Fashion industry. It employs a legal analysis and a business case study to identify and evaluate the laws implemented by the EU and the strategies used by Fast Fashion companies to adapt their waste management practices to the circular economy.

The circular economy presents a promising framework for sustainable production and consumption by emphasizing resource conservation through practices such as recycling, reuse, and remanufacturing. However, a systematic analysis of these aspects remains underexplored, particularly regarding the comprehensive evaluation of displacement or substitution effects and the broader implications of circular practices on resource conservation. This study aims to fill this gap by conducting a systematic literature review, evaluating the extent to which circular activities mitigate resource extraction and their influence on the substitution or displacement between primary and secondary materials and products.  The findings reveal that the effectiveness of circular economy strategies is dependent on their capacity to successfully displace virgin raw materials and prevent rebound effects. It also highlights the variability in outcomes based upon various factors including the business models, consumer behaviour, type of materials, and circular practices employed. It highlights the need for comprehension of how circular economy practices influence demand for new products and the substitution between primary and secondary materials.   This research contributes to a deeper understanding of the conditions under which circular economy strategies can effectively reduce resource use, including suggestions for future studies aimed at enhancing the resource conservation efficiency of circular initiatives and by identifying key gaps in current research, it supports the development of more sustainable production and consumption models. / Den cirkulära ekonomin presenterar ett lovande ramverk för hållbar produktion och konsumtion genom att betona resursbevarande metoder som återvinning, återanvändning och återtillverkning. En systematisk analys av dessa aspekter är dock fortfarande underutforskad, särskilt när det gäller den omfattande utvärderingen av förskjutningseffekter och de bredare konsekvenserna av cirkulära behandlingssätt för resursbevarande. Den här studien syftar till att fylla den luckan genom att genomföra en systematisk litteraturanalys, som utvärderar i vilken utsträckning cirkulära aktiviteter minskar resursutvinning.  Resultaten avslöjar att effektiviteten hos strategier för cirkulär ekonomi är beroende av deras förmåga att framgångsrikt ersätta jungfruliga råmaterial och förhindra återverkningseffekter (rebound effect). Den belyser också variationen i resultat baserat på olika faktorer, inklusive affärsmodeller, konsumentbeteenden, typ av material och vilket cirkulärt behandlingssätt som används. Dessutom understryker resultatet behovet av en nyanserad förståelse för hur cirkulär ekonomi påverkar efterfrågan på nya produkter och substitutionen mellan primära och sekundära material.   Studien bidrar till en djupare förståelse av under vilka förutsättningar strategier för cirkulär ekonomi effektivt kan minska resursanvändningen samt förslag på framtida studier som syftar till att förbättra resursbevarandeeffektiviteten inom cirkulära initiativ.

The beverage industry plays a pivotal role in global environmental impact, necessitating an urgent transformation from its current linear economy model of extract-produce-use-dispose. The evidence of environmental disasters has highlighted the unsustainable nature of this model and the pressing need for change. Consequently, the industry is exploring how to contribute to a more sustainable future. Here, the circular economy (CE) has emerged as a strategic tool to promote more sustainable resource utilization and mitigate environmental impacts. The aim of the research was to identify the prevailing discourse and expectations around CE at the microlevel in the Swedish beverage industry across the whole value chain as well as map the trajectories outlined for circularity within this sector. A content analysis of 121 Swedish magazines and media articles from the past six years was conducted, along with a narrative analysis. The study reveals active engagement in CE practices across several stakeholder groups, primarily led by processing companies. These initiatives align with the waste hierarchy, with recycling and re-use of plastics, food waste and by-products being the most prevalent. The beverage industry’s stakeholders anticipate CE efforts to contribute to environmental and economic benefits as well as compliance with legal requirements and a change in consumer behavior. The findings led to three narratives being formed: "Rethinking Plastics: Transforming Plastic Use in the Swedish Beverage Industry", "From Waste to Taste: Rescuing Resources in the Swedish Beverage Industry", and "From Sustainability to Profitability: Unveiling the Economic Potential of CE Ventures in the Swedish Beverage Industry". / Dryckesindustrin spelar en central roll för den globala miljöpåverkan, vilket kräver en omfattande omställning från den nuvarande linjära ekonomimodellen som omfattas av ”slit-och-släng”. Miljökatastroferna har visat att denna modell är ohållbar och att det finns ett akut behov av förändring. Följaktligen undersöker industrin hur man kan bidra till en mer hållbar framtid. Här har den cirkulära ekonomin (CE) vuxit fram som ett strategiskt verktyg för att främja ett mer hållbart resursutnyttjande och minska miljöpåverkan. Syftet med studien var att identifiera den rådande diskursen och förväntningarna kring CE på mikronivå i den svenska dryckesindustrin över hela värdekedjan samt kartlägga de banor som beskrivs för cirkuläritet inom denna sektor. En innehållsanalys av 121 svenska tidskrifter och medieartiklar från de senaste fem åren har genomförts, tillsammans med en narrativ analys. Studien påvisar ett aktivt engagemang för CE-metoder inom flera intressentgrupper, främst drivet av förädlingsföretag. Dessa initiativ är i linje med avfallshierarkin, med återvinning och återanvändning av plast, matavfall och biprodukter som de mest förekommande. Aktörer inom dryckesindustrin förväntar sig att CE-insatserna ska bidra till miljömässiga och ekonomiska fördelar samt efterlevnad av lagkrav och ett förändrat konsumentbeteende. Resultaten ledde till formuleringen av följande tre narrativ: "Att omvärdera plast: Förändring av plastanvändningen i den svenska dryckesindustrin", "Från avfall till smak: Rädda resurser i den svenska dryckesindustrin", "Från hållbarhet till lönsamhet: Synliggör den ekonomiska potentialen i CE-satsningar inom den svenska dryckesindustrin".

Addressing the amount of construction and demolition waste (CDW) is crucial for transitioning into a sustainable and circular economy, and therefore supports reaching climate neutrality in the European Union by the year 2050. One important solution for CDW recovery is placing mass logistic centres (MLCs) near construction projects. MLCs contribute to reducing environmental emissions, improving transport efficiency, and increasing economic benefits. However, when MLCs are built in proximity to residential areas they are often associated with a negative social impact. The present study aims to develop a strategy to improve planning processes and design for MLCs to have a positive impact on local communities. The research is done through case studies of existing MLCs near residential areas, using public surveys and focus group workshops. The data shows that the residents’ main concerns are environmental impacts and safety, noise and pollution levels, disturbances from heavy traffic, and disturbances to places' identity and facilities' aesthetics. The study concludes that the most important aspects of a more considerate MLC design are maintaining open and inclusive communication with the local community during early planning stages as well as during construction and operations, considering and responding to the residents’ concerns, as well as gaining an understanding of the place's identity. As this is a novel topic within the field, more extensive research is required to further investigate both challenges and solutions for local communities related to MLCs being located near their residential areas. / En viktig lösning för återvinning av bygg- och rivningsavfall (CDW) är masslogistikcentraler (MLC) nära byggprojekten. MLC bidrar till att minska miljöutsläpp, förbättra transporteffektiviteten och är även ekonomiskt fördelaktigt. Att ligga nära byggprojekt innebär dock ofta att de kommer ligga nära befintliga bostadsområden, särskilt i samband med förtätning. Denna studie syftar till att utveckla en strategi för förbättrade planeringsprocesser och design för MLC som tar större hänsyn till närboende och näraliggande verksamheter. Studien har utförts genom fallstudier av befintliga MLC nära bostadsområden med hjälp av enkäter och workshops med fokusgrupper för att samla in nödvändiga data. Resultaten visar att invånarnas huvudsakliga oro rör miljöpåverkan och säkerhet, buller- och föroreningsnivåer, störningar från tung trafik, påverkan på platsens identitet samt anläggningens estetiska utformning. Studien drar slutsatsen att de viktigaste aspekterna för att MLC ska utformas mer hänsynsfullt för lokalsamhället är förbättrad planering med tidigt samarbete med närboende; att beakta och svara på invånarnas oro och få en förståelse för platsens identitet; samt att upprätthålla en öppen och inkluderande kommunikation med lokalsamhället under byggandet och driften. Ämnet för studien är i sin linda och mer forskning krävs för att ytterligare undersöka både utmaningar och lösningar för de lokalsamhällen som påverkas av att anläggningarna ligger nära deras bostadsområden.

The thesis explores whether Swedish consumers value outerwear sold with an included repair service with the motive of supporting the transition towards a more sustainable fashion industry. In addition, to foster sustainable consumption and production patterns which align with the United Nations Sustainable Development Goals. This study is further associated with the EU Ecodesign for Sustainable Products Regulation and the upcoming EU regulation concerning the Extended Producer Responsibility. A mixed-method approach is used for the methodological framework. Qualitative semi-structured interviews are used as a pre-study to explore attributes and levels for the main quantitative Discrete Choice Experiment survey study. The Discrete Choice Experiment method integrates with the theoretical framework through the application of the Willingness to Pay estimates. A convenient sampling method, in combination with a snowball sampling method, is applied. The findings from the survey show implications for educated young urban women, a group with significant environmental impacts due to their clothing consumption. The 129 respondents showed a stated Willingness to Pay of an additional 35.6% or 562.30 SEK for outerwear with an included repair service. The calculations are based on the average price 1579.60 SEK the respondents in the survey pay for outerwear. The findings show that longer waiting times decrease the amount of money the respondents want to pay for the service. The stated Willingness to Pay decreases to 31.1% or 491.30 SEK with one week of waiting time. The creation of new jobs and a reduction of environmental impacts in production increase the stated Willingness to Pay. The findings show that outerwear sold with an included repair service could increase the frequency of repairs, extend the user phase of outerwear, and reduce the consumption of new outerwear.

Järnvägen är en förutsättning för att hantera klimatkrisen och sträva mot ökad hållbarhet då utsläppen från järnvägstransporter är låg i relation till andra transportslag. Trafikverket ska bidra till det genom att arbeta för att järnvägen har en säkerhetsnivå som är ekonomiskthållbar för samhället. Det innebär att resenärer och godstransportörer ska välja järnvägframför andra transportslag genom att det skapas rätt balans mellan säkerhet, punktlighet och kostnad. För att uppnå det arbetar aktörer inom järnvägen integrerat med driftsäkerhet ochsäkerhet. För att i ökad omfattning även beakta hållbarhet ur ett miljöperspektiv är cirkulariteten väg framåt. Spårväxlar är en kritisk del i järnvägsinfrastrukturen då de har en viktig funktion samtidigt som de är säkerhetskritiska, dyra att installera och underhålla samt ligger i topp när det gäller trafikstörningar. För att hushålla med statens resurser tillämpar Trafikverket byte av komponenter i spårväxlar för att förlänga tiden mellan byte av hela spårväxlar. För att hushålla bättre med resurserna och samtidigt öka hållbarheten är det intressant att återanvända utbytta spårväxelkomponenter istället för att endast återvinna deras material. Nuvarande arbetssätt saknar dock systematisk återanvändning av annat än bristkomponenter, vilket kräver utveckling.Syftet med detta examensarbete är att utforska en cirkulär modell för hantering avåteranvända komponenter inom järnvägsunderhåll. Genom driftsäkerhetsanalyser identifieras kritiska spårväxelkomponenter för att utforma ett effektivt och ändamålsenligt underhåll för ökad cirklaritet. Arbetet fokuserar på att identifiera kritiska komponenter och geografiska platser i anläggningen samt undersöka arbetssätt för återanvändning av spårväxlar och dess komponenter för ökad cirkularitet. Frågeställningen är ”Hur kan en cirkulär modell utformas och tillämpas för att effektivt återanvända spårväxlar och dess komponenter inom järnvägsunderhåll?”Arbetet är en kombinerad litteratur- och fallstudie med en abduktiv ansats. Fallstudien omfattar Trafikverket samt spårväxlar på Malmbanan och Haparandabanan. Kvalitativa data har samlats in via, intervjuer och dokumentstudier. Kvantitativa data har samlats in via databasstudier. Kvalitativa data har analyserats utifrån material från litteraturstudien samt tematisk analys, medan driftsäkerhetsanalys i Excel och Minitab har tillämpats förkvantitativa data. Resultatet visar att utifrån antal fel och trafikstörningar är växeltungor och korsningar de mest kritiska spårväxelkomponenterna. Det finns dock även andra kritiska komponenter beroende på bandel, besiktningsklass och årstid. Sverige har tidigare haft växelrevisionsverkstäder där komponenter återanvändes, vilket fortfarande praktiseras i Storbritannien. Järnvägsanläggningen inspekteras före ombyggnadsprojekt och spårväxlar transporteras till centrallager för vidare inspektion av komponenter. Spårväxelkomponenter är eftertraktade och återanvänds vid komponentbyten i anläggningen, men även hela renoverades pårväxlar. En gemensam framgångsfaktor för ökad cirkularitet anges vara ansvarstagande,effektiv lagerhantering, god kommunikation mellan aktörerna i processen samt hög kompetens. / The railway system is essential for addressing the climate crisis and promoting sustainability,as railway emissions are relatively low compared to other modes of transport. Trafikverket,the Swedish Transport Administration, aims to ensure that the railway maintains a safety level that is economically sustainable for society, encouraging passengers and freight carriers tochoose rail by balancing safety, punctuality, and cost. Stakeholders in the railway sector work integratively with operational reliability and safety, and circularity is a viable path forward for environmental sustainability.Railway switches are a critical part of the infrastructure due to their important function,safety-critical nature, high costs, and their leading role in causing traffic disruptions.Trafikverket replaces components in railway switches to extend the intervals between complete replacements. To further improve resource efficiency and sustainability, reusing replaced switch components is beneficial. However, the current practice lacks systematic reuse beyond shortage components.This thesis explores a circular model for handling reused components within railway maintenance. Through dependability analyses, critical switch components are identified to design an effective maintenance strategy that enhances circularity. The work focuses on identifying critical components and geographic locations within the infrastructure and examining methods for reusing switches and their components. The research question is:"How can a circular model be designed and applied to effectively reuse switches and their components within railway maintenance?" This study employs a combined literature review and case study with an abductive approach.The case study encompasses Trafikverket and the railway switches on Malmbanan and Haparandabanan. Qualitative data was collected through interviews and document studies,while quantitative data was gathered through database studies. The qualitative data was analyzed using materials from the literature review and thematic analysis, while quantitative data was analyzed using dependability analysis in Excel and Minitab.The results indicate that, based on the number of faults and traffic disruptions, switch rails andcrossings are the most critical components. Other critical components were identified depending on the specific track section, inspection class, and season. Sweden previously had switch revision workshops where components were reused, a practice still employed in theUK. Key success factors for increasing circularity include accountability, efficient inventory management, good communication between stakeholders, and high competence.

The Circular Economy (CE) represents a transformative approach to sustainable development, aiming to replace the traditional linear "take-make-waste" model with a regenerative system that minimizes waste through the continual use of resources. This thesis provides an up-to-date examination of the adoption of CE principles within a selection of Swedish companies, exploring how these principles are integrated into their business models and the challenges and opportunities that arise from their implementation. Through a comprehensive analysis, including literature reviews, document analysis, comparative analysis, and thematic analysis, this study provides a detailed insight into the operationalization of CE in Sweden and a hypothetical case study scenario with recommendation on implementing CE practices. Companies such as IKEA and H&M are highlighted for their robust CE practices. The findings suggest a positive trend toward sustainability, driven by a combination of regulatory support and strong corporate commitment to environmental stewardship, although challenges related to operational and regulatory constraints persist. This thesis contributes to the broader discourse on sustainable economic practices by outlining actionable strategies for enhancing CE adoption across industries.

Recent efforts mitigating the global energy crisis has led to a radical shifttowards solar energy production. However, photovoltaic module (PVM) waste remains a grave concern. Burden shifting within a system is attributed to the lack of systems thinking applied in socio-technical transitions. Policies describe the processes for end-of-life management such as recycling, yet in practice leaves room for improvement. This paper aims to aid decision-makers with a systems perspective examining the barriers to increased recycling of PVMs. A comparative case study using qualitative data was collected from 12 semi structured interviews in South Africa and Sweden. Interviewees were recognized as key actors in the solar energy transition, as well as having a role to play in recycling PVMs. Using systems thinking approach, the interview results were used to define and visualize a social-technological-ecological system (STES), as well as its components and their relationships contained therein. The STES for Sweden included 12 components with 15 different relationships. Whereas South Africa’s systems included 13 components and 25 different relationships, owing to the addition of the ‘Social equity’ component and several more relationships within the social subsystem, extending to the technological subsystem. Barriers, where connections between components were disconnected, were interpreted. Despite the stark contrast between South Africa and Sweden’s landscapes and regimes, the pathways to bridge barriers are relatively the same. These include implementing economic instruments to encourage recycling, circular design of PVMs, and enhancing the information, knowledge and skills of recycling processes. The transition’s maturity was an overarching theme influencing the broader state of the system. Further research on the cognitive dissonance of sustainability transitions and the long-term impacts, as well as cause and effects relationships between components, and refining component definitions in the social subsystem based on emerging literature are encouraged.