Resultatet från nationella proven i ämnet svenska och svenska som andra språk har under senare år visat bristande resultat i narrativ text. Under läsåret 2018/2019 visar resultatet att 8,5% av eleverna ej når lägst kravnivå för godtagbara kunskaper. I studien fick eleverna ingå i språkrika miljöer i en social kontext. Syftet med studien var att jämföra narrativa texter producerade av elever i årskurs 3 och identifiera kvalitativa skillnader mellan den digitalt och analogt producerade texten. Utifrån frågeställningen: hur påverkar digitalt kontra analogt skrivande elevers narrativa textproduktion, genomfördes en deduktiv analys. Eleverna producerade två texter, en digitalt och en analogt. Texterna producerades i samband med cirkelmodellen som arbetsmetod. Texterna analyserades med utgångspunkt i tre förutbestämda kategorier, i vilken utsträckning texten följer en dramaturgisk struktur, antal ord och antal adjektiv. Studiens teoretiska ramverk utgick från den sociokulturella teorin. Empirin består av elevtexter samt besvarade enkäter från eleverna. Resultatet möjliggjorde en jämförelse mellan de digitalt och analogt producerade texterna. Resultatet visar att eleverna producerade i genomsnitt fler ord och adjektiv samt följde i högre utsträckning en narrativ dramaturgi när de skrev digitalt. Enkäterna visar även att elevernas egna uppfattningar inte alltid stämmer överens med deras textproduktion. Studiens resultat bör bara ses som en indikation på hur en skillnad mellan elevers digitala och analoga textproduktion kan se ut. Tidigare skrivmetoder som klasslärare använt bör tas i beaktning. Fortsättningsvis är det väsentligt att forska vidare om digitala verktyg och dess roll i skrivundervisningen i ämnet svenska, fler studier bör genomföras. Vår studie bidrar med lite kunskap som kan användas vidare forskning inom området.

På introduktionsprogrammet går elever som är mellan 16-19 år gamla och som inte har bott i Sverige i mer än fyra år. Eleverna strävar efter att få betyg för åk. 9 i svenska som andraspråk, matematik och i engelska och i minst fem ämnen till. För att eleverna ska ha en möjlighet att klara av de stora utmaningar som de ställs inför måste ämneslärarna arbeta på med ett språkutvecklande arbetssätt i NO, SO och matematik och stödja eleverna i ämnesspecifika läs-och skrivaktiviteter. Lärarna behöver erbjuda adekvat stöttning för att elevernas kunskapsutveckling ska ske som leder till måluppfyllelse.Undersökningens syfte är att undersöka hur fem ämneslärare arbetar språkutvecklande på språkintroduktionen för att eleverna ska nå goda studieresultat. Studien utgörs av intervjuer och observationer, men även av enkäter som har delats ut till lärarna. Analysen är kvalitativ eftersom frågorna i enkäterna var öppna. Resultatet visar att lärarna mestadels har en medvetenhet kring språkets betydelse i sina ämnen. Eftersom de arbetar på språkintroduktionen har de en förståelse för att de måste lägga fokus på språket även om de arbetar som ämneslärare. Det finns dock stora variationer i hur lärarna arbetar med stöttning och att de har olika uppfattning i hur man stöttar eleverna bäst för att de ska nå goda studieresultat.

Denna kvalitativa studie undersöker hur läromedlet ZickZack årskurs 2 förhåller sig till cirkelmodellen och sociokulturella begrepp samt hur läromedlet bearbetar och förhåller sig till det centrala innehållet för ämnet svenska som andraspråk. Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om hur läromedlet är uppbyggt utifrån cirkelmodellen och hur det kan bidra till en stöttande och språkutvecklande skrivundervisning för elever med svenska som andraspråk. Utifrån studiens ramverk, den sociokulturella lärandeteorin och cirkelmodellen, analyseras läromedlet ZickZack årskurs 2 genom innehållsanalys med ett hermeneutiskt perspektiv i syfte att besvara forskningsfrågorna. Resultatet visar att läromedlet följer den undervisningsstruktur som cirkelmodellen förespråkar och att den sociokulturella lärandeteorin används i hög utsträckning då undervisningen sker i sociala sammanhang genom språkliga handlingar som medierande verktyg samt att hög grad av stöttning på olika sätt används. Studien visar även att läromedlet ZickZack för årskurs 2 bearbetar och förhåller sig väl till läroplanens centrala innehåll för årskurs 1–3 i ämnet svenska som andra språk och därmed menar vi att läromedlet med fördel kan användas för att skapa en skrivutvecklande undervisning för andraspråkselever.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare upplever cirkelmodellen som undervisningsmetod och hur den påverkar elevernas lärande. Tidigare forskning har visat att lärare som inte har någon erfarenhet av modellen upplever den som svår att undervisa med av olika anledningar. Denna studie vill därför också se om det finns någon skillnad i upplevelser av metoden beroende på hur länge lärare arbetat med den. För att undersöka detta har semistrukturerade frågeformulär använts. Vi fick in svar från totalt 26 lärare. Den teorin och det begreppet som ligger till grund för studien är den sociokulturella teorin och den proximala utvecklingszonen.   Resultaten av frågeformulären visar att lärare har en positiv inställning till undervisningsmetoden, men att tiden för förberedelser var ett stort problem. Svårigheterna med att individanpassa lyftes också fram av flera lärare. De stora fördelarna med cirkelmodellen är att den är en tydlig, strukturerad metod som ger eleverna stöttning, genrekunskap och stora möjligheter att lära i samspel med andra.

Elever som av någon anledning saknar bredd och djup i sitt ordförråd möts av stora utmaningar i skolans matematikundervisning. Språkliga hinder begränsar elevernas kunskapsutveckling. Lärare är bra på att undervisa om ämnesbegrepp men ofta vållar det så kallade skolspråket, eller kunskapsspråket, större problem för eleverna. Skolspråk är mer än bara ämnesord och syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur lärare kan främja språkutveckling i matematik genom val och användning av språkfrämjande pedagogiska verktyg i undervisningen.   Teorin bakom studien är främst det sociokulturella utvecklingsperspektivet. Begrepp som mediering, scaffolding och närmaste utvecklingszonen används för att förstå språkutveckling i matematikklassrummet. Utöver det presenteras interdependenshypotesen och transspråkande som båda är teorier som ser flerspråkighet som en resurs för lärande, samt cirkelmodellen som utvecklats för att vara ett språkutvecklande arbetssätt. Tidigare forskning visar att språk är förutsättning för kunskap i alla ämnen och för begreppsbildning i matematik.   Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer av fem grundskollärare i årskurs 1-3. Resultatet visar att lärare använder många olika pedagogiska verktyg som de anser är språk- och kunskapsutvecklande för sina elever och hur lärarna utifrån sina erfarenheter av dessa verktyg planerar sin matematikundervisning. Det visar sig att lärare använder cirkelmodellen som kooperativt pedagogiskt verktyg. En slutsats från intervjuerna är att cirkelmodellen, som ursprungligen utvecklades för att undervisa om olika textgenrer, enligt lärarna kan användas språkutvecklande även i matematikundervisningen. Förslag till vidare forskning är att studera hur de högre årskurserna i grundskolan arbetar med språkutveckling i matematikundervisning och hur matematikämnet skulle kunna samarbeta mer med svenskämnet.

I denna litteraturstudie ville jag fördjupa mig i metoden Läsning på talets grund (LTG) och genrepedagogik. Fanns det något inom forskningsområdet som gav stöd åt min hypotes att dessa båda metoder var lämpliga vid andraspråksinlärning. Syftet med denna litteraturstudie var att, genom granskning av tidigare forskning, få kunskap om hur LTG-metoden och genrepedagogik har använts vid språkinlärning. Syftet preciseras därför i följande frågeställningar: Hur har LTG-metoden använts vid inlärning av svenska som andraspråk? och Hur kan genrepedagogik användas i andraspråksinlärning? Litteraturstudien visar på LTG-metodens samt genrepedagogikens lämplighet vid andraspråksinlärning. Jag anser att både LTG-metoden och genrepedagogiken, genom cirkelmodellen och modellen ett språkutvecklande arbetssätt, är bra metoder att använda vid andraspråksinlärning då de bygger på samma grundtanke: "Läsning på talets grund" och "tal är en bro till skrift" (Leimar 1974, s. 64, Gibbons 2010, s. 69). Metoderna går ut på att läraren planerar sin undervisning utifrån denna ståndpunkt samt fångar upp var eleverna befinner sig i sin språkliga utveckling och genom detta arbetssätt utvecklas både språket och ämneskunskaperna.

Det är idag ett faktum att vi lever i ett mångkulturellt samhälle där olika kulturer och språk möts varje dag, inte minst i skolan. Den mångfald som råder ställer i sin tur krav på skolan. Tidigare forskning visar att flerspråkiga elever tenderar att inte vara lika framgångsrika i skolan som sinainfödda klasskamrater. Elevernas olika förutsättningar att nå skolframgång har bland annat lett till genrepedagogikens uppkomst. Cirkelmodellen kan beskrivas som en undervisningsmetod som växt fram genom genrepedagogiken och som syftar till att ge alla elever, oberoende av social bakgrund, samma möjligheter att nå skolframgång. Det är denna modell som är i fokus i föreliggande studie. Syftet med studien var att belysa svenska som andraspråkslärares upplevelser av cirkelmodellen, av dess påverkan i undervisningen och på elever samt dess eventuelltutjämnande funktion i skrivundervisningen för årskurs 7-9. Studien utgick från Bernsteins(2000) begreppspar klassifikation och inramning som gjorde det möjligt att utröna den utjämnande funktionen cirkelmodellen enligt lärarna bidrar med. Som metod användes Semistrukturerade intervjuer där sex respondenter deltog. Studiens resultat visar att lärare är positiva till cirkelmodellen, även om uppfattningarna skiljer sig åt något. Förutom lärarnas optimism visar också resultatet att cirkelmodellens utjämnandefunktion främst ligger i att eleverna får dela med sig av sina kunskaper, att den bidrar till att lärarna kan ta deras kunskaper i beaktande, att modellen inte utgår från ett homogent perspektiv och att de olika modelltexterna ger eleverna olika textförebilder.

Att recensionsskrivande är ett vanligt förekommande inslag i svenskundervisning på alla stadier i svensk skola konstateras i flera studier om barns och ungdomars skrivande samt i en rapport från Skolinspektionen (2010:5). I tidigare forskning antyds ett antal problem i samband med recensionsskrivande, bland annat att begränsade handlingsreferat ofta dominerar i elevers recensioner. Sedan hösten 2011 gäller en ny läroplan för grundskolan och i kursplanerna för svenskämnet betonas undervisning om olika texttyper, något som även tidigare forskning lyft fram som väsentligt och som ligger i linje med den så kallade genrepedagogiken.Ytterligare en aspekt av betydelse för föreliggande studie, är den avgörande roll som läroböcker kan ha för hur undervisning gestaltas. Denna roll lyfts på olika sätt fram i tidigare forskning.Syftet med föreliggande studie är att jämföra tre läroböcker i svenska med avseende på vilka möjligheter dessa erbjuder elever i årskurs sex till nio att utveckla recensionskompetens.I studien jämförs läroböckerna i en komparativ analys med hjälp av Ivaničs (2004) diskursanalytiska ramverk. Även genrepedagogikens cirkelmodell fungerar i studien som ett analysinstrument.Studien visar att läroböcker ingår i olika diskursiva praktiker, vilka tycks relatera till olika faser i cirkelmodellen. Detta tycks spela en avgörande roll för vilka möjligheter till genrekompetens inom recensionsskrivande, i studien benämnt recensionskompetens, som erbjuds i respektive lärobok. I studien beskrivs även hur läroböckerna har en tydlig implicit lärarröst, som kan tänkas påverka hur undervisningen gestaltas och vilka möjligheter till recensionskompetens som erbjuds.I studien framkommer även att nuvarande och tidigare kursplaner för svenskämnet tycks ingå i olika diskursiva praktiker och att läroböckerna tycks vara relaterade till styrdokument. Även detta ses i studien som en faktor som kan påverka de möjligheter till recensionskompetens som elever erbjuds. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

Syftet med denna uppsats är att undersöka genrepedagogikens påverkan på elevers språkutveckling i svenskämnet på gymnasiet. Genrepedagogiken vilar på tre ben: det sociokulturella perspektivet på lärande, den systemisk funktionella grammatiken samt cykeln för undervisning och lärande. Det dessa har gemensamt är att de utgår ifrån att alla elever har olika förutsättningar och att undervisningen på grund av detta måste utformas på olika sätt för olika individer. Språk- och kunskapsutveckling anses också gå hand i hand. Metoden som används är av kvalitativ karaktär och innefattar semistrukturerade intervjuer med fem gymnasielärare om hur de arbetar med genrepedagogik i undervisningen. Studien ger en bild av hur de intervjuade lärarna arbetar med genrepedagogik i praktiken och resultatet jämförs sedan i diskussionen med tidigare forskning inom ämnet. Resultatet visar att genrepedagogik har en positiv inverkan på elevers språkutveckling då både de intervjuade lärarnas utsagor samt den tidigare forskningen går hand i hand. Slutsatsen kan dras att genrepedagogik är en undervisningsmetod som verkar språkutvecklande för alla elever oavsett nivå och bakgrund. / <p>Svenska</p>

Vår intention var att undersöka lärares uppfattningar av genrepedagogik. Denna pedagogik vilade på tre ben, en teori om lärande, en teori om språk samt cykeln för undervisning och lärande. Genrepedagogiken utvecklades i Australien för cirka 30 år sedan. Idag används den över hela världen. Pedagogiken hade som mål att utveckla elevers läs- och skrivförmåga oavsett socioekonomisk bakgrund. Metoden som låg till grund för vår studie var kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade sex respondenter från olika delar i södra och mellersta delarna av Sverige. I analys- och resultatdelen presenterade vi våra resultat utifrån sex teman som svarade mot våra frågeställningar om lärares uppfattningar av genrepedagogik. Vårt resultat visade att våra respondenter genom genrepedagogiskt arbetssätt såg en positiv utveckling av elevernas skrivförmåga och en ökad språklig medvetenhet. De flesta respondenter såg alla faser i cirkelmodellen som lika betydelsefulla och eleverna kunde få den individuella stöttning som var relevant för var och en. Samtliga respondenter såg att texterna för elever i läs- och skrivsvårigheter förbättrades. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv var det intressant att se att respondenterna uppfattade pedagogiken som positiv för elever i läs- och skrivsvårigheter. Vår studie visade att den systemisk-funktionella grammatiken var betydelsefull för att genrepedagogiken skulle vila på alla sina tre ben. Det var inte alla respondenter medvetna om. Vissa respondenter ansåg att arbetssättet kunde bli för tidskrävande, men framgångsfaktorerna övervägde.