• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Transpersoners inkludering i vardaglig träning : En kvantitativ studie om transpersoners inkludering inom olika träningsverksamheter. / Inclusion of trans people in everyday training : A quantitative study about transgender inclusion within various of training associations

Bergentz, Wilhelm, Emmet, Moremalm January 2023 (has links)
Sammanfattning I dagens sociala klimat är transpersoner brett omtalade inom elitsport. Men hur ser det ut för de transpersoner i vardagslivet som tränar, fast inte tävlar? Syftet med denna studie är att undersöka om transpersoner upplever inkludering i olika träningsverksamheter, samt tränings utrymmen i allmänhet på vardaglig nivå. Genom de teoretiska perspektiven ‘Genus’, samt ‘Hälsa’, har vi studerat tidigare forskning som berör personliga perspektiv från transpersoner gällande området. Med kvantitativ metod i form av enkät, samt totalt 30 transpersoner som respondenter, har vi analyserat deras svar och sett korrelationer i deras upplevelser. I resultaten har vi funnit att omklädningsrum är ett uppenbart återkommande besvär vad gäller transpersoners upplevelse gällande inkludering och trygghet. Dock ser vi även att ett antal av just dessa transpersoner känner av inkludering i sin träningsverksamhet. Utifrån personliga perspektiv mottaget från dessa transpersoner kan vi fastställa att de generellt har goda hälsovanor och goda kunskaper inom träning som ger dem stabila förutsättningar att må bra på eget bevåg, men att det då finns tydliga hinder runt om dom, speciellt för de som upplever att deras träningsverksamheter inte jobbar aktivt för att överkomma dessa hinder. Som slutats är vi överens om att behovet för träningsverksamheter som aktivt jobbar för att inkludera ett mångfald av könsidentifikationer är onekligen stort. Nyckelord: Transperson, Cisperson, Hälsa, Träning, inkludering, omklädningsrum / Abstract In today's social climate, transgender people are widely discussed in elite sports. But what does it look like for the trans people in everyday life who workout, but don't compete? The purpose of this study is to investigate whether transgender people experience inclusion in various training activities, as well as training spaces in general on an everyday level. Through the theoretical perspectives of gender, as well as 'Health', we have studied previous research that concerns personal perspectives from trans people regarding the area. With a quantitative method in the form of a survey, and a total of 30 trans people as respondents, we have analyzed their answers and seen correlations in their experiences. In the results, we have found that changing rooms are an obvious recurring problem in terms of transgender people's experience of inclusion and safety. However, we also see that a number from this group of trans people feel inclusion in their training associations. Based on the personal perspective received from these trans people, we can determine that they generally have good health habits and good knowledge of exercise that gives them sturdy conditions to be well on their own, but that there are clear obstacles around them, especially for those who feel that their exercise activities do not work actively to overcome these obstacles. In conclusion, we agree that the need for training associations that actively work to include a diversity of gender identifications is undeniably large. Keywords: Transperson, Cisperson, Health, Training, inclusion, changing rooms
2

Finns jag i min lärobok? : En innehållsanalys av framställningen av hbtq-personer och motsvarande normpersoner i svenskläroböcker för gymnasiet

Bolkéus, Elin January 2023 (has links)
I denna studie undersöks representationen av hbtq-personer och motsvarande normpersoner i tre svenskläroböcker för gymnasiet med hjälp av textanalytisk metod. Genus- och queerteori bidrar med förståelse för olika könsidentiteter och sexuella identiteter. Utifrån värdegrundsperspektivet, bestående av gymnasieläroplanens värdegrund som presenteras i bakgrundsavsnittet, diskuteras vilka värden som förmedlas och möjliggörs i det undersökta materialet. Utifrån den teoretiska analysen och resultatdiskussionen kan flera slutsatser dras. Framställningar, och brist av framställningar, av undersökta personer i läroböckerna både bekräftar och utmanar genus- och sexualitetsnormer. Detta i sin tur både möjliggör och omöjliggör att värdegrundsarbetet kan förmedla särskilda värden och uppnå vissa mål.
3

Språkaktivism : Diskussioner om feministiska språkförändringar i Sverige från 1960-talet till 2015 / Language Activism : Discussions on Feminist Language Change in Sweden from the 1960s until 2015

Wojahn, Daniel January 2015 (has links)
Målet med språkaktivism är att förändra samhället genom att förändra språket. Språkaktivism bedrivs ”underifrån” i syfte att utmana och på lång sikt upphäva diskriminerande samhällsstrukturer. I den här avhandlingen undersöks diskussioner om feministisk språkaktivism som förts i Sverige från 1960-talet till 2015. Under denna period har kvinnorörelsen, homo- och bisexuella, trans*aktivister och queera personer skapat en mängd nya ord för att ifrågasätta och förändra rådande normer kring kön och sexualitet; ombudskvinna, hen, hoan, h@n, kvinniskor, intergender, cisperson och pansexuell är bara några av dem. Aktivistiska språkförändringar ger upphov till re_aktioner av olika slag. Dessa är inte sällan uttryck för ett försvar av rådande sociala och samhälleliga könsnormer. När det till exempel gäller det omdiskuterade pronomenet hen så är det inte kombinationen av bokstäverna h, e och n i sig som upprör, utan det är de normkritiska intentionerna bakom bruket av ordet som skapar debatt. Att vissa grupper aktivt förändrar språket och att andra re_agerar så starkt på dessa förändringar visar att språket tillskrivs betydelse för upprätthållandet av samhälleliga normer och maktstrukturer. I avhandlingen analyseras, utifrån en diskursanalytisk ansats, diskussioner om feministisk språkförändring som har förts i tre kontexter: inom aktivistiska grupper, i kommentarsfält på nätet och inom den institutionaliserade språkvården. Avhandlingens centrala forskningsintresse är inriktat på relationen mellan språk och kön och relationen mellan språkförändringar och förändringar i den utomspråkliga, sociala världen och hur dessa relationer förstås i de tre kontexterna. / The aim of this thesis is to analyze discussions on feminist language change focusing on the period 1960–2015. The data comprises discussions from three different contexts: feminist communities, public forums for discussion on the internet and official language organizations. The analyzed data from the feminist communities consists of a range of different sources of text, for example newspapers, magazines, novels from the women’s movement, lesbian poetry, queer and trans*activist blogs, biographies, comics and plays, to name but a few. In addition to this two focus group discussions were conducted with five teenaged and five adult activists, each with a queer and/or trans*activist background. The data for the analyses of the discussions in public internet forums consists of 1 865 negative reactions to feminists’ language interventions. For the analyses of the reactions from the official language organizations, data was culled from 16 handbooks with language recommendations from the Language Council of Sweden and the Swedish Academy. My central research interest is how the actors in these three contexts understand and describe the relation between language and gender, and between strategic language change and changes in the social, non-linguistic world. Furthermore I investigate in which forms of gender-related discrimination the language changes are supposed to intervene. I adopt a critical discourse analytic and interdisciplinary approach that combines linguistic theories and methods with those from Gender Studies. The results show that Swedish language activists from the 1960s to the 1990s focused on linguistic interventions aimed at challenging patriarchal norms. In the 1980s homosexual activists, especially lesbian activists, began to intervene in heteronormative concepts. Until around the middle of the 1990s feminists acted from a binary concept of gender. From then on, queer and trans*activists have tried to challenge the idea of two, stable and natural gender categories. Language activists have seen language as performative and a tool for constructing reality. Even those who react negatively in forums on the internet to feminist language change assume that language has performative effects on the conceptualization of gender. The official language organizations, on the other hand, describe language in their recommendations mostly as something unpolitical that reflects rather than constructs society.
4

Transpersoners utanförskap, nyhetsmedia och normer : En kritisk diskursanalys av transpersoners representation i Expressens nyhetsartiklar / Transgender people's exclusion, news media and norms : A critical discourse analysis of transgender people's representation in Expressen's news articles

Eklund, Elvira, Glimsäter, Lovisa January 2022 (has links)
I takt med digitaliseringen skapas fler digitala nyhetssidor och därmed blir konkurrensen högre mellan nyhetskanaler. Eftersom nyhetsartiklar blir mer lättillgängliga är det intressant att se huruvida de inkluderar människor med alla olika könsidentiteter eller ej. Hbtq-personer har en högre risk för att känna psykisk ohälsa och i Sverige är det även fler transsexuella som övervägt att begå självmord under de senaste åren (Folkhälsomyndigheten, 2019). Studien undersöker därför om svenska nyhetsmedier väljer att upprätthålla samhällets diskurser om transpersoners utanförskap i samhället. Anledningen till att studien fokuserar på Sverige är för att landet anses vara ett inkluderande samhälle (Svenska Institutet, 2019). Därför studeras nyhetsmedia i form av Expressens nyhetsartiklar kring två valda fall.  Syftet med studien är att undersöka hur olika könsidentiteter blir representerade i nyhetsmedia och hur nyhetsurval sker. Detta görs med en kritisk diskursanalys och med hjälp av teoretiska utgångspunkter såsom nyhetsvärdering, det idealiska offret och genus och normer. Det empiriska material som behandlas är fyra artiklar om mordet på Emilia Lundberg och fyra artiklar från mordet på Wilma Andersson. Artiklarna väljs ut genom ett strategiskt urval och en tidslinje med fyra olika moment. Studien visar att transpersoner inte ses som lika nyhetsmässiga som cispersoner, transpersoner får mindre uppmärksamhet och ses som mindre idealiska offer. Transpersoner får varken samma uppmärksamhet, empati och representeras inte heller på ett likvärdigt sätt som cispersoner i nyhetsmedia. / In line with the digitalisation, the Internet's webpages increase and so does the competition between news media channels. Since it is getting easier to access news articles, it is interesting whether they include people with different gender identities or not. Hbtq people have a higher risk of feeling mental health issues and there are also more transsexuals in Sweden who intend to commit suicide in recent years (Folkhälsomyndigheten, 2019). The study therefore examines whether Swedish news media choose to erect society's discourses about transgender people's exclusion in society. Another reason why the study examines Sweden is because they are considered an inclusive society (Svenska Institutet, 2019). For those reasons, it will be interesting to examine Sweden's news media and Expressen's articles on two selected cases.  The purpose of the study is to investigate how different gender identities are represented in the news media and how news selection takes place. This will be done through a critical discourse analysis and theoretical starting points such as news evaluation, the ideal victim and gender and norms. The empirical material that is negotiated in the study is four articles about the murder case of Emilia Lundberg and four articles from the murder case of Wilma Andersson. The articles are chosen after four moments in terms of a timeline. The study shows that transgender people are not seen as newsworthy as cis people, transsexuals get less attention in the news, and they are seen as non-ideal victims. Transsexuals do not receive the same attention, empathy or get represented in an equivalent way as cispersons in the news.

Page generated in 0.048 seconds