Sexual coercion (section 186 of the Penal Code) and other offences against human dignity in sexual sphere My diploma thesis analyzes of the sexual coercion and it also applies to comparison of the sexual coercion with the other offences against human dignity in sexual sphere, mainly with the rape and the sexual abuse. The sexual coercion is newly (since 2009) included in the Czech Penal Code, namely in the section 186 of this Penal Code. There we find seven subsection (paragraphs) of its editing. The main aim of this text is interpret individual legal signs of the elements of the sexual coercion, particularly the object, the physical elements (actus reus), the offender (the subject) and the mental elements (mens rea). I try to put this aim into context. In the beginning, I sketch of the historical evolution of the legislation of the sexual offences. After that, I deal with the criminological excursion about sexual crime (crime against human dignity). Then this text continues with the concise essay on the present legislation of the sexual offences and their classification. After that, the major part of this thesis describes some terms that are related to the sexual coercion. In this part, I try to compare Czech legislation of the sexual offences with German, Austrian and Swiss legislation, because...

Ce mémoire a pour objet les théories libérales de l’éducation, et en particulier les théories issues de la tradition analytique anglo-américaine. Il s’intéresse à la manière dont ces théories tentent de concilier leur visée émancipatrice, nourrie par l’attachement historique du libéralisme à la valeur de liberté individuelle, avec la nature contraignante de la scolarisation. Notre prémisse veut en effet qu’il existe une tension normative entre d’une part la visée émancipatrice de ces éducations, et d’autre part les méthodes de la scolarisation contemporaine, laquelle consiste en une intervention planifiée dans la vie d’une personne, visant à façonner ses connaissances, compétences, valeurs et conceptions du monde en recourant notamment à la coercition et à la discipline. Les théories de l’éducation se voulant émancipatrices affichent ainsi une volonté paradoxale : elles souhaitent libérer par la contrainte, produire chez l’élève un gain de liberté grâce à une privation initiale de liberté. Nous soutenons que, bien qu’il ne s’agisse pas d’une contradiction insoluble, il s’agit néanmoins d’un problème que ces théories doivent considérer, au risque de contredire leurs fins par leurs moyens ou de s’appuyer sur une conceptualisation inconséquente. Dans notre développement, nous étudions trois des courants théoriques aujourd’hui dominants dans la pensée libérale de l’éducation : l’éducation libérale « classique » inspirée de l’humanisme, l’éducation citoyenne visant à façonner une société libérale respectueuse et démocratique, et enfin l’éducation appliquant le principe libéral de neutralité et se limitant à l’instruction factuelle. Chacune de ces éducations nous paraît échouer à traiter adéquatement notre tension normative, et cela principalement en raison de leur attachement au modèle curriculaire d’éducation. La thèse principale de ce mémoire veut que la planification curriculaire d’une éducation, prédéterminant ses fins, contenus et méthodes, soit forcément incompatible avec une visée émancipatrice, puisqu’elle constitue d’emblée un déni des volontés et valorisations autonomes des élèves. Nous concluons d’ailleurs ce mémoire en esquissant un modèle non-curriculaire d’éducation qui selon nous parvient à concilier avec succès visée émancipatrice et interventionnisme pédagogique. / This master’s thesis is about liberal theories of education, and particularly those from the analytical tradition. It studies the way these theories try to accommodate an end of emancipation, resulting from liberalism’s historical attachment to the value of individual liberty, with the authoritarian nature of schooling. Our premise states that there is a normative tension between such an end of emancipation and the methods of contemporary schooling, which consists in a planned intervention in the life of another person, aiming to model their knowledge, skills, values and understandings of the world while using coercion and discipline. The emancipatory theories of education therefore display a paradoxical will : they wish to free by coercion, to produce a gain of liberty through an initial loss of liberty. We argue that, though it is not an inescapable contradiction, the emancipatory theories of education need to address this tension, in order not to contradict their ends with their means or to rely on an inconsistent conceptualization. Our three chapters each study one the main theoretical currents in contemporary liberal philosophy of education : the « classical » liberal education, inspired by humanism, the civic education aiming to produce a respectful and democratic liberal society, and the factual education applying the liberal principal of neutrality. These educations all seem to fail to address our normative tension, mainly because of their attachment to the curricular model of education. Our main thesis states that the curricular planning of an education, prescribing its ends, contents and methods, is necessarily inconsistent with an end of emancipation, since it already constitutes a negation of the student’s autonomous will and valorizations. Hence, we conclude this thesis by outlining a non-curricular model of education, which could accommodate better an end of emancipation with the authoritarian intervention that is schooling.

Bakgrund: Inom psykiatrisk tvångsvård förkommer tvångsåtgärder som exempelvis kan vara att administrera läkemedel utan patientens samtycke, att isolera patienten eller att spänna fast patienten i en säng. Tvångsåtgärder görs som en sista utväg för att ge patienten nödvändig vård eller för att skydda patienten eller andra. Författarna anser att det är viktigt att belysa hur sjuksköterskor upplever att utföra dessa tvångsåtgärder för att ge en ökad förståelse och kunskap för komplexiteten i att tvinga någon till vård. Förhoppningen är att en ökad förståelse ska leda till bättre rustade sjuksköterskor som därmed kan ge patienterna inom den psykiatriska slutenvården en bättre omvårdnad.Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att utföra tvångsåtgärder inom vuxenpsykiatrin.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Databassökning genomförd i PubMed, CINAHL samt PsychINFO och begränsningar har applicerats med följande inklusionskriterier: kvalitativa studier, sjuksköterskor, psykiatrisk vård av vuxna, tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård, artiklar skrivna på svenska eller engelska som blivit peer reviewed, artiklar skrivna efter 1992/01/01, tillgängliga i fulltext via Malmö universitet. Sökträffar har genomlästs och elva artiklar inkluderades. Dessa har sedan genomgått en syntesprocess enligt Howell Major och Savin-Baden.Resultat: Att utföra tvångsåtgärder väckte starka känslor hos sjuksköterskor, framför allt av negativ karaktär. De teman som framkom utgår från studiens frågeställning var; obehag, rädsla och osäkerhet, behov av rättfärdigande, terapeutisk relation, maktlöshet, skuld och skam, avtrubbad samt makt. Konklusion: Sjuksköterskorna ansåg att tvångsåtgärder var ett nödvändigt ont för att kunna skydda och behandla svårt sjuka patienter. De ville egentligen inte utföra tvångsåtgärder men ansåg sig oftast inte ha några alternativ. Sjuksköterskorna strävade efter att bedriva personcentrerad vård vilket gjorde att de kunde förebygga tvångsåtgärder. / Background: In psychiatric compulsive care, coercive measures are imposed, for example, to administer medication without the patient’s consent, to seclude the patient or to mechanically restrain the patient. Coercive measures are a last resort to provide the patient with the necessary care or to protect the patient or others. The authors consider it important to highlight how nurses experience these coercive measures to provide increased understanding and knowledge of the complexity of using coercion in health care. The hope is that increased understanding will lead to better equipped nurses, thus giving patients in psychiatric compulsory care better treatment.Aim: The aim of the literature study is to highlight the nurses' experiences of using coercive measures in adult psychiatric care.Method: A literature study with a qualitative approach. Databases that have been searched are PubMed, CINAHL and PsychINFO. Applied limitations were the following inclusion criteria: qualitative studies, nurses, adult psychiatric care, coercive measures in psychiatric care, articles written in Swedish or English that have been peer reviewed, articles written after 1992/01/01, available in full text via Malmö University. Search results have been read and eleven articles were included. These articles have undergone a process of synthesis according to Howell Major and Savin-Baden.Result: To perform coercive measures induced strong emotions for nurses, especially of a negative nature. The themes that emerged are based on the study's aim was; discomfort, fear and insecurity, need for justification, therapeutic relationship, powerlessness, guilt and shame, compassion fatigue and power. Conclusion: Nurses considered that coercive measures were a necessary evil to protect and treat severely ill patients. They did not really want to carry out coercive measures but usually experienced no options. Nurses strived to pursue person centred care, which meant that they could prevent coercive measures.

PhD (English) / Department of English

The main theme of this thesis, as the name suggests, is the crime of sexual coercion. This relatively new offense is regulated in seven paragraphs of Section 186 of the Penal Code. Since its introduction into Czech criminal law, it has been a useful addition to the crimes of rape (Section 185 CC) and child sexual abuse (Section 187 CC). It allows the criminalization of offenders who have committed such unlawful acts against human dignity related to sexuality, in particular the freedom of an individual to decide on their sex life, in cases, where sexually aggressive behaviour of the perpetrator has not reached the intensity of rape or child sexual abuse, while the perpetrator remained in the role of an observer, while the victim was forced to satisfy the erotic perception of the perpetrator through his (victim's) body and his own actions. In the first chapter the topic of legal regulation of sexual offenses is set in historical context. Later in the thesis, the crime of sexual coercion is analysed, described, explained and clarified in detail, the thesis deals with its object, physical elements (actus reus), offender (the subject) and mental elements (mens rea), including qualified facts and individual developmental stages. The offense of sexual coercion is further compared with the offenses of rape...

Bakgrund: Psykiatrisk tvångsvård är per definition en motsättning till upplevd autonomi då valet att vårdas inte tas av patienten. Alla patienter har enligt lag rätt till god och säker vård på lika villkor oavsett vårdform. För att kunna stärka autonomi och främja delaktighet hos psykiatriskt tvångsvårdade patienter behöver hälso-och sjukvårdspersonal inneha kunskap om vad som upplevs som delaktighet enligt denna patientgrupp.   Syfte: Studiens syfte var att belysa patienters erfarenhet av delaktighet under sluten psykiatrisk tvångsvård. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie och är baserad på åtta artiklar som svarade upp mot studiens syfte. Litteraturstudien genomfördes i tre databaser: PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultat: Patienter upplevde psykiatrisk tvångsvård som traumatisk vilket står i vägen för delaktighet. För att uppleva delaktighet behöver patienten ha tillgång till valmöjligheter och information. Patientens psykiska ohälsa kan stå i vägen för upplevd autonomi och delaktighet. Bemötandet från hälso-och sjukvårdspersonal är även det en avgörande faktor som antingen kan skapa möjlighet för delaktighet eller fungera som ett hinder. Konklusion: Att känna sig autonom trots psykiatrisk tvångsvård skapar möjlighet för delaktighet. Detta möjliggörs av flexibelt och tillitsfullt bemötande av vårdpersonal som tillgängliggör information och valmöjligheter.

Bakgrund: Sjuksköterskans åtagande är att vårda patienten med hänsyn till dennes autonomi och rätt att vara delaktig. Vid psykisk ohälsa kan situationer uppstå där beslut behöver fattas utan patientens medgivande. Psykiatrisk tvångsvård innebär att patienten vårdas mot sin vilja då hen utgör en fara för sig själv eller andra.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av psykiatrisk tvångsvård.  Metod: Den valda metoden var en litteraturöversikt som sammanfattar det aktuella forskningsläget. Denna litteraturöversikt utgår ifrån totalt tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som därefter analyserats för att generera gemensamma teman.  Resultat: Patienters upplevelser av psykiatrisk tvångsvård var starkt kopplade till hur de upplevt bemötandet från vårdpersonal. Det var också viktigt för patienterna få information om sin vård och att få känna sig delaktiga i sin behandling.  Slutsats: Patienter som vårdas inom psykiatrisk tvångsvård är i en mycket utsatt situation. För att upplevelsen ska bli så bra som möjligt för patienten är det viktigt att personalen är kunnig, ger ett gott bemötande och adekvat information. / Background: The undertaking of the nurse is to care for the patient with regard to its autonomy and right to participate. In the case of mental illness, situations may arise where decisions need to be made for the patient. Compulsory psychiatric care means that the patient is cared for against his/her will as he/she poses a danger to herself or others.  Aim: The aim was to describe patients' experiences of psychiatric involuntary treatment.  Method: The method used was a literature review which summarizes the current research field. This literature review was based on ten qualitative articles which were analysed to generate common themes.  Results: The patients’ experiences of compulsory psychiatric care were strongly connected to how they had experienced the personal treatment by the care personnel. The patients also valued being informed about their care and involved in their treatment.  Conclusion: Patients in involuntary psychiatric care are in a highly exposed situation. To make their experience as good as possible it is important that care personnel are knowledgeable, gives a good personal treatment and provides the patient with adequate information.

This study examines the decision-making processes of residents in Turkey’s urban regeneration projects employing a single case study, namely, Çorum’s Kale neighbourhood. Çorum is a city with 250,000 inhabitants located in Black Sea Region. The aim is to uncover the factors influencing residents’ acceptance or rejection of urban regeneration and the role of the Turkish government in shaping their decisions. The thesis utilizes a Gramscian theoretical framework and mainly focuses on the fluid relationship between consent and coercion (Fusaro et al., 2017). Methods used in this research include reviewing relevant project documents and newspapers, various types of interviews including semi-structured, go-along and expert interviews, field observations, and photographic documentation of the neighbourhood, along with Tillmann-Healy’s (2003) “Friendship as method” approach capitalizing on the trust between neighbours and the researcher’s grandmother who resides in the investigated urban regeneration site. The literature reveals that the main factors shaping residents’ decisions both globally and in Turkey are the extent of resident participation in these initiatives, the presence of neoliberal authoritarian governance, residents’ socioeconomic positioning, cultural identity, tenure status, informal land ownership and perception of benefits like expanded infrastructure along with enhanced living standards, as well as their fears of forced eviction and displacement. On top of these factors, in Turkey, residents’ decisions are also shaped by fear of expropriation, religious and ethnic disparities, varying laws with different powers and the combination of neoliberal authoritarian governance with Islam. The empirical findings of this thesis suggest that the central issues causing Kale neighbourhood’s residents to reject urban regeneration are the absence of economic advantages provided by the government, which involves undervaluing their existing properties, reselling newly constructed relatively smaller units with higher prices and indebting them with substantial mortgages for extended periods. All in all, this thesis finds that residents’ decision-making process is multifaceted, involving a complex interplay of diverse factors that often affect them concurrently, underscoring the necessity for a holistic examination of their motivations. The thesis contributes to the existing literature by presenting a nuanced analysis of decision-making regarding urban regeneration in a highly polarized and contentious context. Furthermore, it adds to existing studies by presenting research on understudied, peripheral geography in Turkey, offering valuable insights into urban regeneration processes outside of the urban centers.

This study aims to investigate the individual's experience of conscious consumption reduction in relation to society's consumption norms. By not focusing on motives or causes behind the change, but instead illustrating the subjective and social consequences, the study provides a deeper understanding of how the individual's self-perception and social relationships are affected. This will be studied based on the following questions “How does a conscious reduction in consumption affect the individual's self-perception and identity in relation to society's consumption norms?” and “What social and cultural effects do individuals experience when they reduce their consumption on purpose, and how does this affect relationships within the individual's immediate circle?” Previous research has been interested in understanding why individuals change their consumption behaviour. Social resistance from society and the surrounding community has also been a broad area of research. A significant focus has also been to study consumption patterns from a sustainability perspective, where research identifies challenges and how today's society can be treated. This study aims to contribute with an in-depth understanding of how conscious consumption reduction affects the individual's life aspects and relationships, which may have far-reaching implications for our understanding of society's changing consumption patterns. The theoretical framework of the study consists of Emilé Durkheim's social coercion consisting of the normative coercion, the cultural coercion, the material coercion and the structural coercion. In combination with this, Robert K. Merton's social tensions, taken from his strain theory, are also applied. The study is based on qualitative semi-structured interviews, where we study 8 individuals' perceived effects of consumption reductions. The results suggest that a reduction in consumption strengthens the individual's empowerment and promotes self-reflection. Through reduced emphasis on external factors, individuals shape their self-perception beyond materialism. Even though their consumption reduction violates norms, they are met with curiosity. These individuals appear to act as agents of normative change by raising awareness of the impact of consumption and promoting a transformation towards a more sustainable way of living. / Denna studie ämnar undersöka individens upplevelse av medveten konsumtionsminskning i förhållande till samhällets konsumtionsnormer. Genom att inte rikta in sig på motiv eller orsaker bakom förändringen, utan i stället åskådliggöra de subjektiva och sociala konsekvenserna, ger studien en djupare förståelse för hur individens självuppfattning och sociala relationer påverkas. Detta kommer studeras utifrån frågeställningarna ”Hur påverkar en medveten minskning av konsumtion individens självuppfattning och identitet i förhållande till samhällets konsumtionsnormer?” och “Vilka sociala och kulturella effekter upplever individer som minskar sin konsumtion med avsikt, och hur påverkar detta relationer inom individens närmaste krets?” Tidigare forskning har intresserat sig för att förstå varför individer ändrar sitt konsumtionsbeteende. Även det sociala motståndet från samhälle och omgivning har varit ett vida forskningsområde. Ett betydande fokus har även varit att studera konsumtionsmönster ur ett hållbarhetsperspektiv, där forskningen identifierar utmaningar och hur dagens samhälle. Denna studie avser bidra med en ingående förståelse för hur medveten konsumtionsminskning påverkar individens livsaspekter och relationer, vilket kan ha långtgående implikationer för vår förståelse av samhällets föränderliga konsumtionsmönster. Studiens teoretiska ramverk består av Emilé Durkheims sociala tvång bestående av det normativa tvånget, det kulturella tvånget, det materiella tvånget och det strukturella tvånget. I kombination med detta tillämpas även Robert K Mertons samhälleliga spänningar, taget från hans strainteori. Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer, där vi studerar 8 individers upplevda effekter av konsumtionsminskningar. Resultatet tyder på att en minskning av konsumtion stärker individens egenmakt och främjar självreflektion. Genom minskad betoning på yttre faktorer, formar individer sin självuppfattning bortom materialism. Trots att deras konsumtionsminskning bryter mot normer, möts de av nyfikenhet. Dessa individer tycks agera som agenter för normativ förändring genom att öka medvetenheten om konsumtionens påverkan och främjar en omvandling mot ett mer hållbart levnadssätt.

No description available.