Det finns i dagens läge ingen enhetlig kommunikationsmodell som styr hur informationsutbytet kan ske mellan myndigheter och entreprenörer i samband med tillståndsprocessen i byggprojekt. I dagens byggbransch kan kommunikationen mellan entreprenörer och berörda myndigheter i ett byggprojekt, upplevas som bristande i somliga fall med avseende på vilken information som ska utväxlas, i vilket format, under vilka tidsramar samt under vilka handläggningstider. Huvudsyftet med studien är att försöka kartlägga brister som förekommer i kommunikationen i samband med tillståndsprocessen samt föreslå åtgärder för hur dessa kan minimeras. Myndigheternas samt entreprenörernas åsiker och synpunkter av kommunikationen kommer att utgöra ett underlag för studiens slutsatser.Metoderna som har används i samband med faktainsamling är kvalitativa och utgörs huvud-sakligen av semistrukturerade intervjuer, deltagande observationer samt fallstudier. Huvudtanken bakom användning av flera datainsamlingsmetoder är att få en god validitet i studien samt få en verklighetsförankrad bild av kommunikationsfrågan i samband med en tillståndsprocess i bygg-projekt. Swim lane-metoden används i studien vid analysering av tillståndsprocessen samt för att presentera en kommunikationsmodell som kan användas för att underlätta ansökning av tillstånd för aktörer i byggbranschen. För att kunna analysera tillståndsprocessen mer i detalj, väljs bygglov som analyseringsobjekt. I studien görs sammanlagt sju intervjuer där fyra är på myndighetssidan och tre är på entreprenörssidan. Utöver intervjuerna görs tre deltagande observationer samt flera projektbesök i samband med fallstudierna.Kommunikationen kan idag ske på olika sätt beroende på vilken kommun ett byggprojekt genom-förs i och kan skilja sig i både tillvägagångssättet och handläggningstiderna. Orsaker till en bristande kommunikation från myndigheternas sida i samband med tillståndsprocessen i bygg-projekt, kan bero på hög arbetsbelastning hos myndighetsanställda samt personalbrist. Vissa tillstånd som till exempel det som berör belamring av allmänna ytor i samband med projekt-utförandet, kan ha långa beslutsvägar där flera myndigheter är inblandade vilket är en orsak till onödiga förseningar i beslutsfattandet.Det pågår idag en övergång i tillståndsprocessen från att ansökning och handläggning sker i pappersformat till en heldigitaliserad tillståndsprocess. Olika kommuner har kommit olika långt i digitaliseringsprocessen. För att kunna effektivisera tillståndsprocessen i byggprojekt, kan digitaliseringen nyttjas i större grad än det som görs idag. Exempel på digitala åtgärder som kan gynna tillståndsprocessen är implementering av automatiserade kommunikationsverktyg som möjliggör uppdatering av ärendets status. Entreprenören ges därmed möjlighet att kunna kommunicera med myndigheter samt komplettera eventuella brister med kort varsel. Implemen-tering av BIM i framtida tillståndsprocesser kan underlätta handläggningsproceduren för myndig-heternas del genom att möjliggöra smidiga kontroller i samband med granskning av ärendet som exempelvis kollisionskontroller eller kontroller av bärighets- och energiberäkningar. / In today's construction industry, communication between contractors and authorities in connection with the authorization process can seem to be unsatisfying. There is currently no unified communication model that could lead the exchange of information between authorities and contractors in construction projects. The main purpose of the study is to identify which shortcomings in communication process are common and suggest actions to minimize them. The opinions of the authorities and the contractors in connection with the communication aspect will provide a basis for the conclusions of the study. The methods used in collecting the results of the study are qualitative and consist of semi structured interviews, participatory observations and case studies. The main idea behind the use of multiple data collection methods is to get a good validity in the study as well as to get a reality-based image of the communication in connection with the authorization process in the building works. The swim lane-diagram method is used to analyse the communication process as well as to present a reliable model that can be used as a basis of various actors in the construction industry when applying for building permissions. Causes for shortcomings of communication by the authorities may be due to high workload of government workers and staff shortages. Communication can now happen in different ways depending on which municipality a building project is carried out in. There is currently a transition in the authorization process from application and processing in paper format to a digitized process. In order to streamline the state process in building projects. Digitization can be used to a greater level than what is being done today. Example of digital measures that can benefit the state process is implementation

As sustainability and sustainable development becomes increasingly important on levels from individual to global scale, there is a need for everybody to do their part. The construction industry has a huge impact on all three pillars of sustainability and thus, has to adapt to facilitate sustainable development in their practices. Facilitating and incorporating sustainability can be attempted in many ways, among which sustainable project management is one alternative. This thesis aims to explore opinions and experiences of project managers in the Swedish construction industry connected to sustainability, with focus on the tensions and reactions that emerge when incorporating sustainability in projects. This will be realised by replicating the article “The Paradoxical Profession: Project Management and the Contradictory Nature of Sustainable Project Objectives” by Sabini and Alderman (2021). To facilitate an understanding of fundamental concepts and the subject, a literature overview was conducted. Empirical data was obtained through semi-structured interviews, analysed in accordance with the Gioia methodology and discussed using paradox theory and a tension framework. The findings show that project managers face various tensions as well as reactions connected to the incorporation of sustainability in projects. While four tensions and six reactions emerged from the analysis, most of the described problems stem from a deficit of knowledge or project and industry constraints. The largest differences between the findings of Sabini and Alderman (2021) and this thesis are attributed to the time difference between when the interviews were held as well as the change of context. Despite the emergent tensions and reactions, the overall attitude regarding sustainability among the respondents was positive and they gave examples of sustainable practices already in place as well as shared ideas for future improvement. These indicated that most project managers have a business case frame mindset as opposed to a paradoxical frame, seeking to eliminate any tensions that emerge. Additionally, the findings indicated that expanding knowledge regarding sustainability would most likely be the largest aid in the incorporation of sustainability in projects, for example through an industry wide knowledge base. / I takt med att hållbarhet och hållbar utveckling blir allt viktigare på alla plan, från individuell till global nivå, ökar behovet av att alla gör sin del. Byggbranschen har stor påverkan på alla tre hållbarhetsdimensioner och behöver därför göra förändringar för att underlätta och främja hållbarhetsarbete. Integrering och främjande av hållbarhetsaspekter kan angripas på många olika sätt, där hållbar projektledning är ett alternativ. Denna uppsats ämnar därför att undersöka åsikter och erfarenheter kopplade till hållbarhet bland projektledare i den svenska byggbranschen, med fokus på de spänningar och reaktioner som uppstår när hållbarhet integreras i projekt. Detta är ämnat att åstadkommas genom att replikera artikeln “The Paradoxical Profession: Project Management and the Contradictory Nature of Sustainable Project Objectives” av Sabini och Alderman (2021). För att skapa insikt och förståelse för grundläggande begrepp och relevanta kunskapsområden genomfördes en litteraturstudie. Empirisk data erhölls genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med utgångspunkt i Gioia-metodologin och diskuterades utifrån paradoxteori och ett spänningsramverk. Resultaten visar att projektledare stöter på flertalet spänningar och reaktioner på dessa kopplade till integrering av hållbarhet i projekt. Trots att fyra spänningar och sex reaktioner framkom från analysen så hade de flesta problemen sin grund i otillräcklig kunskap alternativt begränsningar från branschen eller projekten. Den största skillnaden mellan Sabini och Aldermans (2021) resultat och de som framkom i denna uppsats anses i huvudsak bero på tidsskillnaden mellan genomförandet av intervjuerna tillsammans med att alla respondenterna är verksamma i byggbranschen. Även om spänningar och reaktioner förekom var alla respondenter positivt inställda till hållbarhet. De gav exempel på redan förekommande hållbarhetsarbete, men kom även med förslag på hur det kan förbättras i framtiden. Dessa indikerade att de flesta projektledare har en business case frame-inställning till skillnad från en paradoxical frame och söker sätt att eliminera de spänningar som uppstår. Utöver detta indikerade svaren att den troligtvis största förbättringen för involverande av hållbarhet i projekt skulle komma från ökad kunskap om hållbarhet över hela branschen, exempelvis genom införande av en delad erfarenhetsbank för hela branschen.

Public construction projects set the standards for new procedures and perspectives within the industry. A way of improving procedures is through communication and the inclusion of all involved parties. It is therefore the purpose of this report to investigate how communication through organisational culture, power and trust can affect the incorporation of the tenant in the construction process. Two case studies, both having public future tenants and public clients, were chosen to enable the investigation of the three parameters of communication, organisational culture, power and trust. The empirics showed that the tenant was often excluded from the construction process due to their differing cultural background. The results also showed that the tenant was considered to have lower status which was exploited at times. In addition, it was found that although opportunistic behaviour was present in the construction project, it was a greater internal issue within the tenant organisation. In the conclusion the authors recommend construction management to evaluate the consequences of incorporating the tenant in the construction meetings as it could lead to less construction errors. They further recommend the public organisations to oversee their distribution of resources in order to avoid opportunistic behaviour. / Offentliga byggprojekt bidrar med normer för nya tillvägagångssätt och perspektiv inom branschen. Ett sätt att förbättra dessa metoder är genom kommunikation och att inkludera alla inblandade parter. Syftet med denna rapport är därför att studera hur kommunikation genom organisationskultur, status samt förtroende kan påverka inkluderingen av hyresgästen i byggprocessen. Två fallstudier, båda med offentliga framtida hyresgäster och offentliga beställare, valdes för att undersöka de tre parametrarna av kommunikation; organisationskultur, status och förtroende. Empirin visade att hyresgästen ofta uteslöts från byggprocessen på grund av sin skiljda kulturella bakgrund. Resultaten visade vidare att hyresgästen ansågs ha en lägre status vilket de andra parterna utnyttjade. Dessutom visade resultaten att opportunistiskt beteende i byggprojektet var mer tydligt i de interna relationerna inom hyresgästorganisationen än i de externa. I slutsatsen rekommenderar författarna byggprojektledningen att utvärdera konsekvenserna av att inkludera hyresgästen i byggmötena då det kan leda till mindre byggfel. Vidare rekommenderar författarna offentliga organisationer att se över distributionen av resurser för att undvika opportunistiskt beteende.

Introduction: Within the construction industry, approx. 40% of Sweden's entire amount of waste and over 20% of greenhouse gas emissions are produced. Thus, it is interesting to investigate a construction project's environmental impact from these two aspects. The purpose of this study is to investigate the environmental impact of the Älta construction project with a focus on waste management and CO₂ emissions. Method: Data collection is carried out using literature study, document review, semi-structured interviews, observations, and own measurements. Tools such as tree and relationship diagrams, project models and tables are used for compilation of results and data analysis. Theory: The theoretical framework for the study consists of a Sustainability Opportunity Study, sustainability assessment and sustainable development as well as Total Quality Management and the cornerstone model. Results: Based on the results, it can be concluded that the Älta construction project and similar construction projects have the potential to reduce their environmental impact. By reusing and recycling waste such as soil and excavated material, concrete and asphalt, a construction project can reduce its amount of waste. By setting clear and relevant environmental requirements during the pre-study phase and procurement, project owners can ensure that the work follows the principles of sustainable development and Total Quality Management. For example, the project owner can demand that all vehicles and machinery used within the project meet the latest environmental class requirements. Conclusion: Project owners of similar construction projects can use the results of this study as part of their decision-making basis. Recycling and reuse of waste in combination with high environmental requirements can reduce a construction project's environmental impact and contribute to a more sustainable society. / Inledning: Inom byggindustrin produceras ca 40% av hela Sveriges avfallsmängd och över 20% av växthusgasutsläppen. Således är det intressant att undersöka ett byggprojekt miljöpåverkan från dessa två aspekter. Syftet med denna studie är att undersöka Älta-byggprojektets miljöpåverkan med fokus på avfallshantering och CO₂-utsläpp. Metod: Datainsamling genomförs med hjälp av litteraturstudie, dokumentgranskning, semistrukturerade intervju, observationer och egna mätningar. För resultatsammanställning och dataanalys används verktyg som träd- och relationsdiagram, projektmodell och tabeller. Teori: Det teoretiska ramverket för studien består av möjlighetsstudie (Sustainability Opportunity Study), hållbarhetsbedömning och hållbar utveckling samt offensiv kvalitetsutveckling (Total Quality Management) och hörnstensmodellen. Resultat: Utifrån resultatet kan det konstateras att Älta-byggprojektet och liknande byggprojekt har potential att minska sin miljöpåverkan. Genom att återanvända och återvinna avfall som exempelvis jord och schaktmassa, betog och asfalt, kan ett byggprojekt minska sin avfallsmängd. Genom att ställa tydliga och relevanta miljökrav under förstudiefasen och upphandlingen kan projektägare försäkra sig om att arbetet följer principerna inom hållbar utveckling och offensiv kvalitetsutveckling. Exempelvis kan projektägaren kräva att alla fordon och maskiner som används inom projekt uppfyller senaste miljöklasskraven. Slutsats: Projektägare till liknande byggprojekt kan använda resultatet av denna studie som en del av sitt beslutsunderlag. Återvinning och återanvändning av avfall i kombination med höga miljökrav kan minska ett byggprojekts miljöpåverkan och bidra till ett mer hållbart samhälle.

No description available.

Byggprojekt är långa, dyra, resurskrävande och involverar ett stort antal människor som tillsammans jobbar mot ett gemensamt mål. Byggprojekt, likt andra typer av projekt som involverar ett större antal människor är beroende av en välfungerande kommunikation, framför allt när mycket pengar och tid står på spel. Byggprojektledare spenderar den större majoriteten av arbetstiden på att kommunicera och agera spindeln i nätet för att säkerställa att rätt information förmedlas till rätt individer och att alla som är involverade vet vad som är deras uppgifter under ett projekt. Syfte var att undersöka projektledarens roll i, och uppfattning av, kommunikationen inom ett byggprojekt. Vi undersökte byggprojektledarnas perspektiv om vad de främsta kommunikationsproblemen är i byggprojekt och vilka lösningar som är tillgängliga. En litteraturstudie inom kommunikationen i allmänhet men även i projekt och byggprojekt genomfördes. 15 byggprojektledare intervjuades i en rad semistrukturerade intervjuer. Valet av denna typ av intervjuer är baserade på den stora mängd data som kan samlas genom det men även öka chansen till att samla in mer spontana och personliga synpunkter. Slutsatserna för att effektivisera kommunikationen i byggprojekt är att öka transparensen i byggprojekt då det anses att det ska var tydligt för de involverade vad ändamålet och planen är vid varje kommunikationstillfälle. Denna ökade transparens minskar risken för missförstånd och den mänskliga faktorns bidragande till skador minskas; vilka är bland annat misstolkning och felaktig informering. För att minimera den mänskliga faktorns negativa påverkan på kommunikationen är det lönsamt på lång sikt för byggföretagen att erbjuda kurser och utbildning inom kommunikation samt att skapa en kommunikationsplan i ett tidigt skede inför varje projekt. De antalet digitala verktyg som används borde begränsas och standardiseras till ett verktyg som de ledande byggföretagen kommer överens om att använda; för att effektivisera kommunikationen. / Construction projects are long, expensive, resource-intensive and involve a large number of people cooperating towards a common goal. Construction projects, like other types of projects that involve a larger number of people, depend on well-functioning communication, especially when a lot of money and time is at stake. Construction project managers spend the greater majority of their working time communicating and acting as the spider in the web to ensure that the right information is conveyed to the right individuals and that everyone involved knows what their tasks are during a project. The purpose was to investigate the project manager's role in, and perception of, communication within a construction project. We examined the construction project managers' perspectives on what the main communication problems are in construction projects and what solutions are available. A literature study on general communication also on communication in projects and construction projects was conducted. 15 construction project managers were interviewed in a series of semi-structured interviews. The choice of this type of interview is based on the large amount of data that can be collected but it also increases the opportunity to attain more spontaneous and personal views. The conclusions for increasing communication efficiency in construction projects are to increase transparency in construction projects as it is considered that it should be clear to those involved what the purpose and plan is at each communication opportunity. This increased transparency reduces the risk of misunderstandings and reduces the contribution of the human factor to harm; which include misinterpretation and misinformation. To minimize the negative impact of the human factor on communication, it is profitable in the long term for construction companies to offer courses and training in communication and to create a communication plan at an early stage before each project. The number of digital tools used should be limited and standardized to a tool that the leading construction companies agree to use; to streamline communication.

In today's global market environment, enterprises are increasingly turning towards collaboration in projects to leverage their resources, skills and expertise, and simultaneously address the challenges posed in diverse and competitive markets. Moderators, which are knowledge based systems have successfully been used to support collaborative teams by raising awareness of problems or conflicts. However, the functioning of a moderator is limited to the knowledge it has about the team members. Knowledge acquisition, learning and updating of knowledge are the major challenges for a Moderator's implementation. To address these challenges a Knowledge discOvery And daTa minINg inteGrated (KOATING) framework is presented for Moderators to enable them to continuously learn from the operational databases of the company and semi-automatically update the corresponding expert module. The architecture for the Universal Knowledge Moderator (UKM) shows how the existing moderators can be extended to support global manufacturing. A method for designing and developing the knowledge acquisition module of the Moderator for manual and semi-automatic update of knowledge is documented using the Unified Modelling Language (UML). UML has been used to explore the static structure and dynamic behaviour, and describe the system analysis, system design and system development aspects of the proposed KOATING framework. The proof of design has been presented using a case study for a collaborative project in the form of construction project supply chain. It has been shown that Moderators can "learn" by extracting various kinds of knowledge from Post Project Reports (PPRs) using different types of text mining techniques. Furthermore, it also proposed that the knowledge discovery integrated moderators can be used to support and enhance collaboration by identifying appropriate business opportunities and identifying corresponding partners for creation of a virtual organization. A case study is presented in the context of a UK based SME. Finally, this thesis concludes by summarizing the thesis, outlining its novelties and contributions, and recommending future research.

La gestion des risques est un enjeu majeur, mais difficile pour les projets de construction. La difficulté à gérer les risques dans les projets de construction vient de leur complexité. Ils sont composés de nombreuses entités (activités, acteurs, contrats, ressources, etc.) dont le comportement collectif influencent les comportements individuels. Afin de mieux appréhender et comprendre la complexité du système dans son ensemble, il est nécessaire de capitaliser et structurer la connaissance dans le but de proposer un modèle capable de décrire et simuler le comportement du système étudié. Cependant, la formalisation de tels modèles se confronte à de nombreuses difficultés : présence de facteurs humains, raretés de modèles, connaissances souvent expertes et qualitatives difficiles à formaliser, méconnaissance des mécanismes régissant certains processus, données parcellaires, hétérogènes et souvent imparfaites, échelles multiples, etc. L’objectif est de proposer des approches conceptuelles permettant d’assembler des morceaux de connaissances hétérogènes multi-sources et multi-échelles dans le but de proposer un modèle capable de réduire les incertitudes liées au fonctionnement, au devenir, à la conception et au pilotage des projets de construction.Différentes approches et outils ont été proposés pour modéliser et simuler les projets de construction : structure de répartition des risques, réseaux bayésiens, théorie des réseaux, simulation de Monte Carlo, réseau analytique, etc. Ces outils et méthodes sont utilisés pour simuler le comportement de systèmes, mais inadéquats pour représenter des systèmes complexes dynamiques à grandes échelles. Ils sont pour la plupart parcellaires et ne présentent pas ou peu de généricités. Dans ce contexte, les modèles relationnels probabilistes (MRPs) fourniront un formalisme mathématique pratique permettant de représenter et de simuler des systèmes dynamiques complexes entachés d’incertitudes. Les MRPs étendent le formalisme des réseaux bayésiens en ajoutant la notion de paradigme objet où l'incertitude attachée au système est alors prise en compte en quantifiant la dépendance probabiliste entre les propriétés des objets.Pour ce faire, une ontologie du domaine a été développée pour (a) fournir un vocabulaire commun capable de représenter les connaissances sur les projets de construction, (b) identifier les interconnections entre les différentes entités techniques, humaines, économiques à différents niveaux de description. Guidé par cette ontologie unMRP a été élaboré et utilisé pour simuler le comportement des projets de construction tout en prenant en compte les incertitudes. On montrera comment il peut être utilisé pour prédire la réponse incertaine du système ainsi que pour étudier comment la réponse globale du système est sensible aux valeurs ou hypothèses locales. Enfin, le MRP sera utilisé pour deux études de cas (la construction de routes et de ponts à Hue-Vietnam et d’un bâtiment en France). Les résultats montrent que le formalisme des MRPs permet (1) d’instancier tout type de projets de construction, (2) de prendre en compte l'incertitude, (3) de simuler et prédire le comportement du système et (4) d’extraire de la connaissance à partir d’informations partielles. / The difficulty to manage risks in construction projects comes from their complexity. They are composed of many entities (activities, actors, contracts, resources, etc.) among which interactions exist at many levels and influence the system response. In turn, this response can influence the behaviour of some entities. In order to capture the complexity of the system, it is necessary to structure, model and share cross-disciplinary and interdisciplinary knowledge flows in a common and unifying framework. Because of this high complexity, the system response may appear as unpredictable. Uncertainties at all scales are source of risk for the construction project itself. Tackling this complexity could improve our grasp of the whole system, in order to provide more robust and efficient decision alternatives in risk management. It is then essential to propose conceptual approaches able to represent the behaviour and the interactions of system entities over the time.Different approaches and tools have been proposed to model and simulate risk of construction project as Risk Breakdown Structure, Bayesian networks, Network Theory, Monte Carlo Simulation, Analytical Network Process, etc. These tools and methods can be used to simulate the behaviour of the system, but they are inadequate for representing large and complex dynamical system because they are based on case-dependant model (i.e. a specific model has to be built for each studied construction project), the fragmented representation of knowledge, the lack of common vocabulary, the lack of generic character. Hence, an ontology paradigm is developed in order (a) to provide a common vocabulary able to represent the knowledge about construction projects and its risks, (b) to shape the structure (interrelations) between those identified database and (c) to represent construction project integrating as well technical, human, sustainability dimensions at different detailed levels of uncertainty.In this context, by coupling the advantages of ontology and Bayesian network, the framework of probabilistic relational model (PRM) will provide a practical mathematical formalism allowing to represent and simulate complex stochastic dynamical systems. PRMs extend the formalism of Bayesian networks by adding the notion of object paradigm where uncertainty attached to the system is then taken into account by quantifying probabilistic dependence between the properties of objects and other properties of related objects. To the best of our knowledge, this thesis report will be the first application in which PRM have been proposed to model and simulate construction project while accounting uncertainties.Therefore PRM is used to simulate the propagation of uncertainties existing in this complexdynamic and multi-scale system, which lead to construction project risk. A prototypal software framework has been developed to check the consistency and the viability of the concept. It will be shown how it can be used in order to predict the uncertain response of the system as well as to study how the overall response of the system is sensitive to local values or assumptions. Lastly, PRM will be applied for two case-studies (a road and bridge construction in Hue-Vietnam and another building project in France). Results show that the formalism of PRMs allows to (1) implement any kind of construction project, (2) to take uncertainty into account, (3) to simulate and predict the behaviour of system and (4) to derive information from partial knowledge.

Submitted by Filipe dos Santos (fsantos@pucsp.br) on 2017-03-22T12:53:28Z No. of bitstreams: 1 Gabriela Braz Aidar.pdf: 975655 bytes, checksum: e0a869cc6fe89589c0fc4680d1883aa0 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-03-22T12:53:28Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Gabriela Braz Aidar.pdf: 975655 bytes, checksum: e0a869cc6fe89589c0fc4680d1883aa0 (MD5) Previous issue date: 2017-03-07 / One of the big discussions not unanimously resolved yet in relation to the administrative requirements of building licenses relates to the time the right to build according to the project filed enters the group of subjective rights of the owners and can no longer be removed by supervening law without prior and fair indemnification. The only unanimous understanding on the matter relates to the possibility that the new law expressly regulates the topic. However, whenever the law is silent, the opinion of jurists and the case law are not unanimous with respect to the time such right arises: if upon submission of the construction project to the Municipality; upon its final approval; or, furthermore, upon actual commencement of the works. This work analyses this difficult question, trying to show that, excluding some exceptions that will be explicitly mentioned, the landowner has the right to execute its construction according to the applicable law at the time of filing of the request for construction license, both in the situations in which it was regularly issued and when the previous law was still in effect or, furthermore, in those cases in which the term for analysis of the administrative requirement elapses before the amendment to the law and, also, in those events in which the request is regularly presented pursuant to the law in effect at the time, jointly with the applicable evidence and in full compliance with the statutory requirements. We try to show that the acknowledgment of such right does not result from the mere balancing of constitutional principles, including the principle of isonomy, legal certainty and vested right, but rather from the specific legal system of the construction licenses, according to the Brazilian law / Uma das grandes discussões ainda sem solução pacificada em relação aos requerimentos administrativos de licenças edilícias diz respeito ao momento em que o direito de construir conforme o projeto protocolado passa a integrar a esfera de direitos subjetivos do proprietário, não mais podendo ser subtraído por legislação superveniente, sem prévia e justa indenização. O único entendimento uníssono sobre a matéria concerne à possibilidade de a nova legislação regulamentar expressamente o assunto. Quando esta se omite, contudo, a doutrina e a jurisprudência ainda divergem quanto ao momento em que tal direito surgiria: se com a submissão do projeto construtivo ao Município; com a sua aprovação final; ou, ainda, com o início efetivo das obras. O presente trabalho dedica-se ao exame dessa tormentosa questão, pretendendo mostrar que, salvo algumas exceções que serão explicitamente mencionadas, o proprietário possui o direito de executar seu projeto construtivo conforme legislação em vigor na data do protocolo do pedido de licença construtiva, tanto nas situações em que esta foi regularmente expedida quando ainda vigorava a legislação anterior, ou, ainda, nos casos em que o prazo de análise do requerimento administrativo é ultrapassado antes da alteração legislativa, como, também, nas hipóteses em que o pedido é regularmente apresentado segundo a legislação da época, devidamente instruído e em integral atendimento às exigências legais. Busca-se demonstrar que o reconhecimento de tal direito não decorre do simples sopesamento de princípios constitucionais, entre eles, o da isonomia, segurança jurídica e do direito adquirido, mas sim do regime jurídico próprio das licenças construtivas, segundo o ordenamento jurídico pátrio

Since the turn of the new millennium the UK construction industry has witnessed the naissance of a new paradigm known as ICT-enabled collaborative working. Advocates of this new approach believe that the adoption of ICTs will lead to better project information exchange, communications, integrated processes and therefore more efficient collaborative working. It is expected that ICT-enabled collaborative working will not only overcome the industry's many inherent problems, such as its adversarial and fragmented nature, but that it will also facilitate benefits for all involved. This supposition is based upon the recognition that its exploitation has proven successful at transforming other industries. The EngD thesis pertains to a four-year study on two methodologies currently applied under the concept of ICT-enabled collaborative working, 'Collaborative Prototyping' (CP) and the use of 'Construction Project Extranets' (CPE). The research project utilised literature reviews, case studies, project observations, active involvement, surveys, interviews and workshops to develop expertise and knowledge within the subject area. It shows that a large disparity exists between the use of a shared 3D model and the use of CPEs to promote collaborative working. Conversely, whilst CPEs have become the de facto ICT-enabled approach to seeking improvements in project efficiency (due to their potential to enhance communications, integration and collaboration) they are not being utilised effectively. This was attributed to the use of inadequate procedures that fail to provide proper consideration of all the necessary issues to ensure successful implementation, application and management of the CPE. As a result, project teams are failing to ascertain the full potential benefits offered by such collaboration tools. The research demonstrates that to overcome this, project teams require the development of an industry best-fit framework that defines proficient procedures. It highlights the main factors for inclusion within a protocol. Furthermore, it provides a simple form to promote greater awareness of the key factors that impinge on the successful application of CPE. The thesis concludes by outlining a number of recommendations for consideration by the industry, along with requirements for future work.