Syftet med studien har varit att ta reda på om döva elever har svårigheter inom algebra. Inom algebra fokuseras då de tre symbolbetydelser som är karakteristiska för ekvationer, likhetstecknet, minustecknet samt bokstavssymbolerna. Bakgrunden har varit forskning och litteratur som visar på att elever, generellt, tycks ha svårigheter i algebra och även på gymnasienivå tycks många elever inte ha förstått algebran. Vilka svårigheter som döva elever kan ha i matematik och algebra finns det mycket lite forskning om. Därav det aktuella i att göra en studie av detta. Målgruppen var döva elever inom specialskolan, där även förskolan och gymnasiet kom att räknas med. Studien har ett sociokulturell syn på lärande där läraren har en viktig roll när det gäller att tillgagna eleverna kunskaper och att socialisera dem in i samhället. På grund av detta samt för att få översikt av de döva elevernas svårigheter genom hela skoltiden utgörs studien av intervjuer med några matematiklärare inom förskolan, specialskola samt gymnasiet för döva och hörselskadade. På detta sätt vill studien ta reda på lärarnas syn på algebra, deras syn på de döva elevernas svårigheter inom algebra, vad de tror det eventuellt beror på samt vilka strategier de har i undervisningen av de döva eleverna. Resultaten har sedan jämförts med tidigare forskning och studier om vilka svårigheter elever, generellt, kan ha i algebra samt vilka svårigheter döva elever, generellt, kan ha i matematik och svenska. Studien visar att de döva eleverna har svårigheter i algebra men precis vari svårigheterna ligger har inte gått att fastställa helt. Vid intervjuerna har språket kommit att fokuseras som framställningen av undervisningen på teckenspråk, teckenspråkets särart och gestaltning. Studien har i stort sätt skapat fler frågor än svar och det behövs fortfarande mycket mer forskning inom detta område.

Syftet med studien är att försöka belysa det pedagogiska arbetet med döva barns läs- och skrivinlärning utifrån verksamma lärares beskrivningar och koppla det till aktuell och relevant forskning. Studiens bakgrund tar upp definitioner av begreppen döv och teckenspråk, samt styrdokumenten som styr undervisningen av döva elever. Därefter presenteras tidigare forskning inom området döva barns läs- och skrivinlärning. Det pedagogiska arbetet med döva barns läs- och skrivinlärning belyses genom intervjuer med lärare i svenska för döva. Dövas förstaspråk är teckenspråk. De flesta eleverna har ingen erfarenhet av svenska innan de börjar skolan. Döva barn har därför ett dubbelt arbete när de börjar skolan; de ska lära sig läsa och skriva samtidigt som de lär sig ett nytt språk. Döva barns läs- och skrivinlärning påverkas av flera faktorer, grundläggande är dock kunskaper i deras förstaspråk, teckenspråk. Genom teckenspråket har barnen något att koppla det nya språket till. Resultatet visar att det inte finns någon enhetlig metod för döva barns läs- och skrivinlärning, gemensamt för de metoder som används är dock att de bygger på ordbilder. Lärarna i studien betonar teckenspråkskunskap, språklig medvetenhet och självförtroende som viktiga komponenter för döva barns läs- och skrivinlärning, dessa komponenter är även centrala i forskning inom området. Lärarnas arbete med döva barns läs- och skrivinlärning ligger i linje med såväl Specialskolans styrdokument som befintlig forskning inom området.

<p>Syftet med studien är att försöka belysa det pedagogiska arbetet med döva barns läs- och skrivinlärning utifrån verksamma lärares beskrivningar och koppla det till aktuell och relevant forskning.</p><p>Studiens bakgrund tar upp definitioner av begreppen döv och teckenspråk, samt styrdokumenten som styr undervisningen av döva elever. Därefter presenteras tidigare forskning inom området döva barns läs- och skrivinlärning. Det pedagogiska arbetet med döva barns läs- och skrivinlärning belyses genom intervjuer med lärare i svenska för döva.</p><p>Dövas förstaspråk är teckenspråk. De flesta eleverna har ingen erfarenhet av svenska innan de börjar skolan. Döva barn har därför ett dubbelt arbete när de börjar skolan; de ska lära sig läsa och skriva samtidigt som de lär sig ett nytt språk. Döva barns läs- och skrivinlärning påverkas av flera faktorer, grundläggande är dock kunskaper i deras förstaspråk, teckenspråk. Genom teckenspråket har barnen något att koppla det nya språket till.</p><p>Resultatet visar att det inte finns någon enhetlig metod för döva barns läs- och skrivinlärning, gemensamt för de metoder som används är dock att de bygger på ordbilder. Lärarna i studien betonar teckenspråkskunskap, språklig medvetenhet och självförtroende som viktiga komponenter för döva barns läs- och skrivinlärning, dessa komponenter är även centrala i forskning inom området. Lärarnas arbete med döva barns läs- och skrivinlärning ligger i linje med såväl Specialskolans styrdokument som befintlig forskning inom området.</p>

Bakgrund: Döva och hörselnedsatta personer möter hinder i möten med vården på grund av bristande hörsel. Tidigare forskning beskriver att döva och hörselnedsatta personer lätt accepterar det som vårdpersonal säger utan att ifrågasätta, eftersom de inte vill vara till besvär. Döva och hörselnedsatta personer upplever även att vårdpersonal inte har kunskapen eller resurserna som krävs för ett bra möte i vården. Syfte: Att skapa en översikt av vårdpersonals erfarenheter av mötet med döva och hörselnedsatta personer. Metod: Allmän litteraturöversikt med analys av artiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Resultat: Fyra olika teman presenteras som likheter och skillnader: Upplevelser av otillräcklighet till följd av bristande kommunikation; Behov av tolk och teckenspråk; Behov av icke-verbala kommunikationsmetoder samt Behov av förbättringar och utbildning. Slutsats: Vårdpersonal hade behov av utbildning om hur de skulle bemöta döva och hörselnedsatta samt lära sig teckenspråk. Att anlita tolk hade vårdpersonal erfarenheter av att vara den mest fördelaktiga metoden. Trots svårigheterna vårdpersonal upplevde med att inte ha något gemensamt språk, gjorde de sitt bästa och försökte sammanföra olika icke-verbala kommunikationsmetoder för att kommunikationen och mötet skulle bli positivt. Förhoppningsvis kan examensarbetet bidra med värdefull information till vårdpersonal i vården av döva och hörselnedsatta personer.

Denna studie kommer att belysa musikens betydelse för döva och hörselskadade barns utbildning och estetiska/sensoriska upplevelse. Syfte med denna studie är att undersöka om förskollärare arbetar med musikundervisning i förskolan och hur arbetar de med musikundervisning med döva och hörselskadade barn. Metoden som använts i studien är en kvalitativ och semistrukturerad intervjuform.Teorin som studien utgår ifrån är didaktik och analysmetoden som studien har använts sig av är abduktiv som innebär att analysen har genomförts genom att växla mellan empirin och teorinI resultatet sammanfattades intervjun med förskollärarna och kopplade samman med de didaktiska frågorna vad, hur och varför som är centralt för resultatet. I resultatet får man även ta del av hur pedagogerna jobbar med döva och hörselskadade barn och på vilket sätt dem gör det på. Studien kom fram till att pedagogerna arbetar med musik genom sång, rytmik och rörelse. Pedagogerna fokusera mer på musiken som lärande akt än musik som lärandeobjekt. Alltså pedagogerna använde sig av musik som stöd för att utveckla andra fokusområde.

Vuxenlivet formas olika beroende av inneboende styrka i våra personligheter men även av de erfarenheter och upplevelser som genomgås under utbildningstiden. Grundskolan är medskapare av identitetsutvecklingen. De erfarenheterna som personerna får i skolan och kan vara en bidragande del av hur personerna ser sig själva senare i livet. I denna studie har vi genomfört åtta intervjuer med vuxna personer varav fyra identifierar sig som döva personer och de andra fyra som personer med hörselnedsättningar av varierande grad. De intervjuade har fått berätta sin egen livsresa i syfte att bidra med kunskap om upplevelser de fått inom skolväsendet. Vi tolkar i denna kvalitativa studie att deras upplevelser av identitetsskapande under skoltiden inverkar även senare i livet. Glickmans identitetsutvecklingsmodell har legat som grund i vårt tematiska analysarbete. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv ger studien insikter om upplevelserna som har varit av både positiva och negativa karaktär. Upplevelser av att kontinuerligt föra en kamp för förståelse kring vilka behov en hörselnedsättning medför men även en kamp för att finna sin identitet i ett samhälle byggt på hörande normer. Dessa betydelsefulla händelser lyfts fram så att pedagogisk personal kan göras medvetna om arbetsområden för utveckling.   Resultatet antyder att hörselpedagoger som kan följa eleverna i skolgången behövs för att stödja dem gällande interagerande, så att inkluderade i klassgemenskapen erhålls. Det stöd som hörselpedagogerna ger i form av att öka omgivningens hörselmedvetenhet faller väl ut visar resultatet, vilket understödjer behovet av denna yrkeskategori inom skolväsendet.

This study traverses the accessibility design of the British government’s website, GOV.UK and the current accessibility guidelines. It investigates the user needs of Deaf people with British Sign Language as their first language. The needs of the Deaf community are repeatedly forgotten or overlooked in society, including on the web. As many Deaf people are having difficulties understanding the English language as it is their second or sometimes third or fourth language, they face discrimination in many ways. This study examines the accessibility of information encircling Covid19 and Brexit on the government’s website by giving the participants a task to complete and evaluate. It fragments the necessary improvements to increase the accessibility and inclusiveness of the website. The study conducts interviews assisted by a qualified British Sign Language interpreter to make certain the participants can communicate their experiences and opinions. The collected data is analysed with respect to the four design principles the WCAG guidelines are based upon.

Previous studies have shown that deaf people are a difficult group for libraries to reach. The purpose of this study is to generate more knowledge about deafs’ usage and expectation of libraries. Three research questions were created: How do deaf people use the library? How can prerequisites of deafs’ usage of libraries be understood through indicators of social sustainability? And How can libraries work to be able to reach deaf as a target group?     A survey was created to gather data and sent out through Sweden’s Deaf National Association’s Facebook-page. Twentythree people answered the survey and nineteen of those were analysed for the results.   The results showed that a majority of the respondents visit the       library in some capacity. They borrow books, read newspapers and magazines. Some of the respondents participate in the activities libraries offer, but a lot of respondents express an interest in participating in a variety of activities if they were accessible through sign interpretation or in Swedish sign language.    The conclusion was that the respondents use the library but would like to see more books, movies and resources that are about deafness and Swedish sign language. To be able to participate in more of the activities libraries usually offers. A few of their requests were about the librarians having more knowledge about deafness and learning to speak Swedish sign language.

Övergången från gymnasiet till vidare studier eller arbete är en viktig och känslig tid för ungdomar och de är en sårbar grupp på arbetsmarknaden. För unga döva och hörselskadade är sårbarheten ännu större då de upplever hinder som kan påverka deras karriärval. Syftet med examensarbetet var att bilda kunskap om vilka faktorer som påverkar unga döva och hörselskadade i deras karriärval efter gymnasiet och där utöver deras upplevelser av studie-och yrkesvägledning inför denna övergång. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med döva och hörselskadade i åldersspannet 23–34 år. Datainsamlingsmetoden valdes då målet var att informanternas egen berättelse skulle stå i centrum. Analysen av data har utgått från de fyra huvudteman som fanns i intervjuguiden: bakgrund, karriärval och påverkansfaktorer, övergångar samt erfarenheterav Studie- och yrkesvägledning, SYV. Resultatet visade att informanterna upplevde hinder, men att det finns en skillnad mellan döva och hörselskadade, då de hörselskadade uppfyllde sina mål trots motgångar. Flertalet av informanterna kände sig oförberedda inför övergången till vuxenlivet. Erfarenheter av SYV var bristfälliga eller obefintliga, inga informanter upplevde att de fick vägledning. Skillnader mellan grupperna döva ochh örselskadade diskuteras utifrån deras olika villkor. Slutligen diskuteras vikten av en riktad övergångsplanering för gruppen döva och hörselskadade och att den bör tydliggöras i styrdokumenten för studie-och yrkesvägledning. Fler forskningsbidrag i Sverige behövs för att få en fördjupad kunskap om dövas och hörselskadades övergång från gymnasiet till vidare studier och arbetsliv.

The aim of this study was to explore how social workers describe their experiences with using sign language interpreters in meetings with deaf or hard of hearing clients, and which procedures they follow in booking and using sign language interpreters. The study also examines if prior knowledge of and insight about deaf people and sign language affect the meeting, and if so, in what way. Data was collected by interviewing five case managers in two Swedish municipalities. The data was analysed by using the theoretical framework of intercultural communication, intercultural competence and language discordance. The results of the study suggest that prior knowledge and understanding could be helpful for the case managers in the meeting with a deaf client. The results also show that the case managers have different understandings of their organizations' procedures regarding booking and usage of interpreters, and some of them find the lack of available procedures to be problematic. Some of the case managers describe the use of interpreters in terms of  justice and a means to ensure the client's civil rights.