Sammanfattning: Syftet med arbetet var att studera och jämföra upplevelser av och delaktighet i fysisk aktivitet i form av brottningsträning mellan en grupp elever i grundskolan och en grupp elever i grundsärskolan. Två fysiska arbetspass med brottningsövningar som grund inom idrottsundervisningen genomfördes för vardera gruppen. Metoderna som användes för att besvara frågeställningarna var dels en utförd enkätundersökning, men även observationer. Studiens resultat visar på förhållandevis samstämmiga positiva upplevelser samt hög upplevd delaktighet hos båda grupperna. En stor olikhet mellan grupperna framträder i den upplevda ansträngningen, där gruppen grundskoleelever upplever högre ansträngning. Inga andra egentliga olikheter framträder inom respektive elevgrupp i upplevelser och delaktighet. Den viktigaste slutsatsen är att brottningsträning inom idrottsundervisningen kan vara något som alla elever kan ha behållning av, sina olikheter till trots. En funktionsnedsättning kan betraktas som en olikhet, men det är rättvist att se olikheten som en resurs.

Det finns en hel del forskat kring integrering, fast de flesta forskare har utgått ifrån lärare, rektorer och lednings syn på integrering. Jag valde därför att göra min undersökning utifrån elevernas sätt att se på integrering. Det övergripande syftet med min studie var att få kunskap om grundsärskoleelevernas syn på integrering samt uppfattningen av delaktighet i grundskolans klasser på högstadiet. Undersökningen har innefattat tre elevintervjuer där jag har satt elevernas perspektiv i fokus. Hur vida de upplever sig delaktiga eller ej är av varierande grad. De är alla positiva till den integrering som sker i dagsläget. Man kan samtidigt i analysen se att de uttrycker att de inte känner sig delaktiga i till exempel vad gäller materialets utformning och lektionernas upplägg. Den elev i studien som varit delaktig i sin grundskoleklass sedan tredje året upplever jag som delaktig i grundskoleklassen. En av de andra har nyligen fått sin tillhörighet i en grundskoleklass, han har ingen kontakt med sina kompisar på fritiden. Den tredje personen har varit integrerad i sin grundskoleklass sedan fjärde årskursen. Han vill integreras mer. Båda är de positiva till den integrering som sker idag. Studien visar att eleverna är nöjda med den mängd av tid de spenderar i grundskoleklassen, men den mesta tiden är de i grundsärskoleklassen. Studien visar följaktligen att dessa tre elever har minimal delaktighet i grundskoleklassen. / There are some studies about inclusive education, but most studies have been from the view of teachers, principals and the managers. I choose to make my study from the student’s point of view in inclusive education. The purpose with my study was to get knowledge about special school pupils view on inclusive education, and there apprehensions of participation in a ordinary school class. The study includes three interviews with pupils. The pupils perspective have been the focus. Whether the students have experienced participation showed to be various. They are all positive to the integrations they have today. But at the same time they express in the analyses that they do not feel participative, in for example the shape of the material and the lessons. The student in the study who have been included in the ordinary class since the third year in school, seems to feel included. An other student who recently got to belong to an ordinary school class, have no contact with his friends after school. The third student have been included in the ordinary school class since the fourth school year. He wants to be in the class more than he is to day. The study points to the fact that the students feel satisfied with the amount of time they spend in the ordinary class but are in fact spending most of the time in their special class. Thus the study shows minimal inclusion of these three pupils.

Syftet med denna uppsats har varit att skildra brukares egna upplevelser av och tankar om Öppenvårdsteamet i Hudiksvalls kommun. Verksamheten vänder sig till vuxna missbrukare och syftar till att stödja, störa och motivera dem. Målet med Öppenvårdsteamet är att finnas tillgänglig när andra verksamheter inte är det, genom stöd och råd hjälpa brukarna till att skapa en meningsfull fritid utan alkohol och droger samt att de i slutändan skall få en så stabil grund att stå på att de blir självgående. Arbetet är förlagt till kvällar och helger och ska ses som ett komplement till andra insatser. En kvalitativ metod har legat till grund för brukarundersökningen. Intervjufrågorna var färdigformulerade utan fasta svarsalternativ och totalt genomfördes fem intervjuer. Det insamlade materialet tolkades med hjälp av teoretiska synsätt och begreppsförklaringar så som delaktighet, stöd och motivation, omgestaltning, känsla av sammanhang samt behandlarens roll. En slutsats är att upplevelsen av att finnas i ett sammanhang där någon lyssnar och ger stöd är betydelsefullt för brukarna. Även behandlarens roll och förhållningssätt är viktigt i rehabiliteringsprocessen. Tolkningen av empirin har visat att kombinationen stöd och kontroll är komplex, något man bör vara medveten om i en verksamhet som Öppenvårdsteamet.

Denna uppsats är en kvalitativ fallstudie om ledarskap, kommunikation, delaktighet och målstyrning på Område Rehabilitering vid Universitetssjukhuset i Örebro. Studien omfattar tre semistrukturerade intervjuer med områdes-, kliniks- och avdelningschefer. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur Rehabiliteringsområdets chefers beskrivningar av begreppet ledarskap stämmer överens med teori om gott ledarskap. Detta då USÖ i sina verksamhetsplaner framhäver ett ”bra ledarskap” som en viktig framgångsfaktor. Vidare är uppsatsens syfte att skapa en ökad förståelse för och beskriva hur cheferna arbetar med ledarskap, kommunikation, delaktighet och målstyrning för att uppnå ett bättre resultat vid den Kvalitets, Arbetsmiljö och Kompetens (KAK) undersökning som ska genomföras under hösten 2006. De frågeställningar vi avser att besvara för att uppfylla uppsatsens syfte är: •Hur beskriver cheferna inom Rehabiliteringsområdet ledarskap? Går deras beskrivningar att relatera till teori om gott ledarskap? •Hur arbetar cheferna inom Rehabiliteringsområdet med ledarskap genom målstyrning, kommunikation och delaktighet för att uppnå ett bättre resultat vid KAK 2006? Vi har funnit tydliga kopplingar mellan alla tre respondenternas ledarskapsbeskrivningar och teori om gott ledarskap. Deras ledarskapsarbete präglas av en öppen dialog och utvecklas i samarbete med medarbetarna. Kommunikationen sker främst person till person men e-post och intranät används också flitigt för att kommunicera. Delaktigheten främjas genom en kontinuerlig och öppen dialog med medarbetarna, som även är med och sätter klinikens mål. Målstyrningen på Rehabiliteringsområdet sker mot de fem fokusområden som USÖ arbetar efter; Personal, Produktion, Patient, Ekonomi och Forskning och Utveckling (FoU) och präglas av att cheferna har en stor handlingsfrihet och lyssnar till medarbetarnas åsikter i arbetet med att uppfylla dessa mål.

Facilitering, som begrepp, är relativt nytt i Sverige. Arbetssättet syftar till att effektivisera och förbättra organisationer genom att leda en grupp människor mot gemensamt överenskomna mål. Intentionen med denna uppsats är att beskriva facilitering och undersöka dess effekter vid verksamhetsutvecklingsmöten för att se vad organisationer kan tjäna på att använda sig av arbetssättet, samt studera i vilken utsträckning facilitering är tillämpbart. Informationen som uppsatsen bygger på, är hämtad från både svenskt och engelskt material bestående av teoretiska böcker, praktiska handböcker och akademiska artiklar. Sammanlagt har även sex intervjuer genomförts för att kunna undersöka effekterna av facilitering vidverksamhetsutvecklingsmöten. Studien visar att facilitering är tillämpbart inom både den offentliga och privata sektorn, samt på olika nivåer inom en organisation, i båda sektorerna. Vidare visar studien att organisationer kan tjäna tid och kompetens på facilitering, då effekterna av arbetssättet är att det bidrar till effektivare möten som fokuserar på syfte och mål, samt skapar delaktighet, kreativitet och motivation, då fler kommer till tals. Facilitering kan gynna organisationer där tiden inte är tillräcklig, samt där det finns starka hierarkier. Arbetssättet kan även gynna organisationer som är i början av en förändringsprocess där det handlar om att diskutera något som saknar en färdig lösning. Studien visar dock inte lika tydliga effekter av facilitering inom organisationer där det råder ett öppet och tillåtande arbetsklimat.

I socialtjänstlagen (SoL) benämns de övergripande målen med socialtjänstens verksamhet och de grundläggande värderingarna som lyfter fram den enskildes rätt till självbestämmande samt att integriteten skall framhållas i sådan stor utsträckning som möjligt. Studien syftar till att få en ökad förståelse för hur individer som haft någon form av insats av socialtjänsten anser sig bemötta, samt i vilken utsträckning socialtjänsten tillämpar brukarperspektivet i dess insatser. Urvalet av respondenter till denna kvalitativa studie har dels skett via flygblad där de själva fått tagit kontakt med studiens författare samt ur ett snöbollsurval. Detta resulterade i att fyra män kom ingick i studien. Intervjuerna har genomförts och baserats på studiens tre teman: bemötande, meningsfullhet och delaktighet. Materialet har sedan analyserats utifrån teorierna KASAM och Empowerment samt tidigare forskning. Resultatet visar att bemötande blir av stor vikt för grunden till en bra relation och insats. Vidare har klientens känsla av vanmakt kunnat påverka delaktigheten med socialtjänsten negativt. Avslutningsvis visar resultatet att en hög meningsfullhet föregås av ett bra bemötande, adekvat information och ett bekräftande av individens egna resurser. Förslag till vidare arbete är att brukarna bör få större utrymme bland landets socionomutbildningar då brukarens expertis idag inte tas upp i tillräcklig stor utsträckning.

Sammanfattning Bakgrund: Idag närvarar pappor vid det akuta omhändertagandet av sitt barn och har en viktig roll i det nyfödda barnets vård. Närhet mellan föräldrar och barn är avgörande för välbefinnande, anknytning och bindning. Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva vad pappor upplever vid akut omhändertagande av sitt nyfödda barn. Metod: Tio pappor till nyfödda barn, där barnen i direkt anslutning till födseln krävt akut omhändertagande och inläggning på neonatalavdelning, har intervjuats. Intervjuerna har bearbetats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Huvudkategorin som framkom var: Att gå från kaos till kontroll. Underliggande kategorier som framkom var (1) rädsla för det okända, (2) otillräcklighet i förhållande till sig själv och andra, (3) overklighet i den nya situationen, (4) delaktighet i vården av sitt barn och (5) förtroende för vårdpersonalen. Slutsats: Papporna var från början rädda, kände sig otillräckliga och upplevde situationen som overklig. Med hjälp av egna och utifrån kommande resurser, bland annat barnsjuksköterskans omvårdnad och information, fann papporna efter olika lång tid en känsla av att vara delaktiga och ett förtroende för vårdpersonalen, som ledde till en högre känsla av sammanhang, det vill säga KASAM.   Nyckelord: Anknytning, delaktighet, KASAM, neonatalavdelning, / Summary Background: Today fathers are present during acute care of his newborn child and have an important role in the care of the newborn child. Closeness between child and parent is essential to promote wellbeing, attachment and bonding. Purpose: The purpose of the study was to describe what fathers' experience in acute care of their newborn baby. Method: Ten fathers of newborn children, where the child after the birth has been in need of emergency care and hospitalization in a neonatal department, have been interviewed. The interviews have been analyzed using qualitative content analysis. Result: The main category was: Going from chaos to control. The underlying categories that emerged were (1) fear of the unknown, (2) inadequacy in relation to himself and others, (3) unreality in the new situation, (4) participation in the care of his baby and (5) trust of health care staff. Conclusion: Fathers were initially afraid, felt inadequate and experienced the situation as unreal. Using proprietary and extrinsic resources, including pediatric nursing care and information, the fathers found at different phases a sense of ownership and confidence in the care that led to a greater sense of coherence, in other words Salutogenesis.Keywords: Attachment, Neonatal unit, Participation, Salutogenesis,

Svensk titel: Att vara eller inte vara delaktig? Medarbetares delaktighet i en offentlig organisations budgetprocessFörfattare: Mette Eriksson och Sofia MårtenssonFärdigställd: 2013-05-21Uppsats nivå: Kandidatuppsats i verksamhetsstyrningHandledare: Titti EliassonNyckelord: Delaktighet, Motivation, Kommunikation, ArbetsprestationSyfte: Syfte med vår studie är att skapa en förståelse för vad medarbetares delaktighet kan leda till i en budgetprocess inom en offentlig organisations olika nivåer. Frågeställning: Vad kan medarbetares delaktighet i en budgetprocess leda till?Metod: För att besvara frågeställningen har en kvalitativ undersökning genomförts med en abduktiv ansats. Primärdata har samlats in genom personliga intervjuer med respondenter inom Halmstad kommun.Resultat: Resultatet visar att medarbetares delaktighet i budgetprocessen leder till positiv motivation, god kommunikation och förbättrade arbetsprestationer. Dock är det väsentligt att ta hänsyn till vilken position medarbetaren befinner sig inom organisationsledet då det påverkar delaktigheten i budgetprocessen. / English Title: To participate or not? Employees’ participation in a public organization’s budget processAuthors: Mette Eriksson and Sofia MårtenssonPublished: 2013-05-21Level: Bachelor thesis in business managementAdvisor: Titti EliassonKeywords: Participation, Motivation, Communication, Job performancePurpose: The aim of this study is to create an understanding of what employees’ participation in different levels in a public organizations budget process may result.Research question: What can employees' participation in a budget process lead to?Methodology: To answer the question a qualitative study with an abductive approach was chosen. Primary data were collected through personal interviews with respondents in Halmstad.Result: The result shows that that employee’s participation in a budget process leads to better motivation, communication and job performances. However, it is essential to considerate the employee’s position in the organization because it effects the participation in the budget process.

Bakgrund: Utveckling av färdigheter i aktiviteter i dagliga livet är viktigt för att kunna bli självständig i sin vardag. Hos barn med diagnosen autism är det vanligt att de färdigheter som krävs för att bli självständig aldrig utvecklas. Aktiviteter som sker i barndomen ligger till grund för hur utvecklingen sker och vilka kompetenser som skapas för framtiden Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsterapeuten arbetar med barn med autism i åldrarna 2-12 år samt hur barnets omgivning påverkas av att leva med ett barn med autism. Metod: Metoden i denna studie utgjorde en litteraturstudie innehållande tio vetenskapliga artiklar som hittades via systematiska databassökningar. Resultat: Vid analys av data framkom fyra ämnesområden, social integration, kommunikation, sensorik och motorik. Områdena innefattade arbetsterapeutiska interventioner och dess effekt. Ett femte område kunde även urskiljas gällande hur familjer påverkas av att leva med ett barn med autism. Slutsats: Resultatet visade att djur och lek var vanligt förekommande interventionsformer. Interventionerna skedde i olika former i syfte att förbättra barnets sociala integration, kommunikation, sensorik eller motorik. I studien har författarna sett att familjens rutiner till stor del styrs av barnet med autism.

Bakgrund och problematisering: Förändringar på marknaden såsom globalisering ochhårdnande konkurrens ställer krav på företag att öka sin flexibilitet för att kunna överleva.Företag behöver röra sig bort från den traditionella ekonomistyrningen och flytta fokus fråntillgångar och produkter till de möjligheter som finns i människorna inom organisationen ochistället styra med hjälp av mer moderna styrmedel, såsom empowerment. Med empowermentkan ledningen inom organisationer göra de anställda mer delaktiga genom att ge demmöjligheten att vara med och påverka deras arbetssituation. Detta leder i sin tur till ett ökatengagemang hos de anställda, vilket kan förbättra organisationens resultat på sikt då ökatengagemang leder till en bättre effektivitet och produktivitet. Även arbetsmarknaden har förändrats och bemanningsbranschen har vuxit mycket de senastetjugo åren. Att ha inhyrd personal är alltmer förekommande och det finns anledning att tro attden här typen av anställning kan ha en negativ inverkan på den inhyrda personalensdelaktighet och engagemang i den inhyrande organisationen. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur chefer i organisationer kan skapadelaktighet och engagemang hos inhyrd personal för att på så sätt kunna säkerställa att deutför ett tillfredsställande jobb. Metod: Den vetenskapliga ansatsen tar sin utgångspunkt i hermeneutiken. Vidare ärforskningsansatsen kvalitativ och inspirerad av abduktion. En flerfallstudie genomförs sombestår av intervjuer med nio personer från fyra olika företag som samtliga har personal inhyrdfrån bemanningsföretag. De intervjuade är chefer eller ansvariga för den inhyrda personalen. Resultat: Det som framkommer är att chefer jobbar aktivt med den inhyrda personalensdelaktighet och engagemang genom ett antal olika verktyg. Dock tillåter inte den inhyrdapersonalens anställningsform att varken delaktighet eller engagemang uppnås till fullo, enligtvad tidigare forskning anger är önskvärt.