Intresset för studien kom genom upptäckten av ”Idrott hela livet – strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete” som är ett dokument från Riksidrottsförbundet som tar upp att idrotten vill: ”agera för ett starkt föreningsliv byggt på demokratiska principer och stärka medlemmarnas engagemang, inflytande och delaktighet”. Syftet med studien blev följaktligen att beskriva hur konsulenterna på Hallands distriktsidrottsförbund uttrycker vilka processer och strukturer som är förutsättningar för medlemmars delaktighet och inflytande i föreningslivet Valet grundar sig även i det faktum att delaktighet har bevisats betydelsefull för både lärande och hälsa. Genom vårt val av att vilja se hur konsulenterna uttrycker sig om sitt arbete passade kvalitativa intervjuer, som genomfördes med alla (fyra) konsulenterna på valda distriktsidrottsförbund. Intervjuerna bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys och det som framkom var att den demokratiska processen, med årsmötet, var en struktur och process som har stor betydelse för delaktighet och inflytande i föreningar. Konsulenterna begränsade sin syn av delaktighet och inflytande i föreningslivet mycket till den demokratiska processen och en utvidgad syn på delaktighetsbegreppet och dess användande kan berika föreningslivet.

No description available.

Det grundläggande syftet för uppsatsen har varit att redogöra för vilka lekformer barn väljer under den fria leken i förskolan. Vilka typer av lekformer används? Kan man se några mönster i valet av lekform? I vilka typer av lekformer är pedagogen aktiv? För att kunna svara på dessa frågor har jag använt mig av observationer av fri lek i förskolan som jag sedan har sammanställt och analyserat med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Observationerna skedde vid två olika förskolor med hjälp av minnes anteckningar som sedan transkriberades. Sedan analyserade jag materialet där jag utgick från olika lekformer som Knutsdotter Olofsson (2003) tar upp i sin bok som grundar sig på hennes tidigare forskningar. Även författarna Evenshaug och Hallen (2001), Hwang & Nilsson (2010) och Fagerli, Lillemyr och Söbstad (2001) beskriver lekformer vilka jag kommer referera till. Dessa lekformer som är funktionslek, låtsaslek/ fantasilek, rollek, projektiv lek, regellek, rörelselek och konstruktionslek ligger grunden för hur jag presenterar och tolkar resultatet. En vanligt förekommande lekform under observationerna var olika typer av låtsas/ fantasilek. Observationerna visade även på skillnader mellan de olika förskolorna gällande förekomsten av olika lekformer. Den ena förskolan hade inga rörelselekar under observationstillfällena, medan det på den andra förskolan var vanligt förekommande. Ett resultat som jag fick fram var att storleken på barngruppen och pedagogernas placering i rummet kan påverka vilka olika lekar barnen använder sig av. Om barnen är i en mindre grupp leker de längre med samma sak, detta kan bero på att lekar som rollekar kräver mycket koncentration av barnet, då är det då många barn sunt omkring som leker andra lekar kan barnet lätt tappa fokus från rolleken.

Syfte Syftet med denna studie är utvärdera effekterna i en undervisningssituation för lärare och elever ute i daglig skolverksamhet, av den utbildning som lärarna fått genom att delta i projekt Kompenserande datorhjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter i några av kommunens grundskolor. I arbetet ingår också en beskrivning av de kompensatoriska programvaror och funktioner som lärarna fått utbildning i. Metod Studien är baserad på en enkätundersökning riktad till 83 lärare, verksamma inom grundskolan (F-9) som i olika omgångar deltagit i gemensamma studiedagar och fått en utbildning om 4 x 2 timmar Resultat Nästan alla lärare anser att den utbildning de fått i att använda dator och kompensatoriska hjälpmedel har gett dem bättre förutsättningar att möta elevernas behov. Man anser att användningen av kompenserande hjälpmedel ger eleven bättre förutsättningar att klara skolarbetet samt att fler elever skulle ha nytta av dator och kompensatoriska hjälpmedel. Nästan alla anser också att användningen av kompenserande hjälpmedel har stor betydelse för att stärka elevens självförtroende och för att göra eleven mera delaktiga. Diskussion Tilltron till dator och kompensatoriska hjälpmedel förefaller hos lärarna vara större än vad arbetssätt och organisation i skolan tillåter deras elever att använda dem i det vardagliga skolarbetet. Utbildning, tid och organisation är viktiga faktorer för att ett framgångsrikt arbetssätt ska kunna uppnås. Hur skall flera lärare bli delaktiga i ett arbetssätt som av redan aktiva lärare uppfattas som en väg mot ökad framgång för eleven?

Det visades att patienter som är delaktiga i sin vård också har möjlighet att påverka sin situation. Studier belyste vikten att sjuksköterskan ger patienten möjlighet att vara delaktig i sin vårdprocess. När sjuksköterskan gav patienten otillräcklig eller dåligt anpassad information blev individens möjlighet att vara delaktig försämrad. Syftet med studien var att belysa faktorer som sjuksköterskan anser inverkar på patientens delaktighet i vårdprocessen. Studien var en kvalitativ intervjustudie med fem sjuksköterskor. I resultatet framkom att flera faktorer hade stor inverkan på patientens delaktighet i vårdprocessen. Ur dessa faktorer växte fem kategorier fram, vilka var; patientens situation, patientens kommunikationsförmåga, patientens förhållningssätt och egenskaper, sjuksköterskans dialog med patienten samt sjuksköterskans förhållningssätt och egenskaper. En slutsats av resultatet var att patienter med kommunikationsproblem får mindre möjlighet att vara delaktiga i vårdprocessen. Denna studie ger sjuksköterskor möjlighet att förvärva djupare kunskap om faktorer som inverkar på patientens delaktighet i sin vård.

Aktuell forskning visar att 24 % av Sveriges barn lider av en långvarig sjukdom eller av ett funktionshinder. De vanligaste långvariga sjukdomstillstånden, och som visat en tydlig ökning i antalet fall under senare år, är astma och ospecificerade allergier. Förutom astma och allergier inkluderades även diabetes, cancer samt psykisk sjukdom som långvariga sjukdomar i denna studie. Syftet med studien var att belysa barns upplevelse av att leva med en långvarig sjukdom. För att kunna besvara syftet valdes en litteraturstudie som metod, där materialet bestod av vetenskapliga artiklar, avhandlingar samt en FoU-rapport. Resultatet visade att barn beroende på sjukdom på flera olika sätt känner sig begränsade i sin vardag. Främst är det känslan av att inte kunna göra samma sak som kamraterna och kraven som ställs att de på grund av sjukdomen upplevs som de mest begränsande. Barnen beskrev också en känsla av att bli annorlunda behandlade, både i skolan, av familjen och även av vännerna, på grund av sjukdomen. Rädsla i samband med vården var vanligt, vilket kunde relateras till behandlingar och provtagningar, sjukhusmiljö och även graden av delaktighet i den egna vården.

Syftet med uppsatsen har varit att studera vilket lärande och mervärde som en kompetensutvecklingsinsats för reparatörer på ett företag har genererat i, för individ och organisation. I arbetet studeras också på vilket sätt lärandeprocessen har främjat respektive hindrat lärande och kompetensutveckling. Undersökningen är en fallstudie och empirin utgörs av intervjuer med deltagande reparatörer och några utvalda chefer inom organisationen. Den teoretiska ramen har skapats utifrån teorier kring lärande, kompetens, pedagogik inom arbetslivet. Kompetensutvecklingsprojektet har tillkommit med anledning av att man inom organisationen ville höja ett antal reparatörers kompetens för att de skulle kunna gå in i rollen som utförande tekniker. Detta skulle ske genom ökad språklig och skriftlig förmåga, större helhetsbild samt ökad förmåga till att lösa problem. Resultaten av studien visar att utvecklingsinsatsen har genererat i ett lärande för både individ och organisation och mervärdet har framförallt legat i deltagarnas stärkta självkänsla och att de har vuxit i sina roller. Detta har även givit ett mervärde för organisationen i form av att medarbetare vågar ta för sig, vill vara med och påverka och även fått ett större kontaktnät ute i organisationen. En annan viktig del i resultatet som har framkommit är gruppens stora betydelse för att lärande skett. Att genomföra utvecklingsinsatser av det här slaget är rätt i tiden, ta vara på den kompetens som finns i företaget och utveckla den vidare. Människor som stärker sin självkänsla blir mer motiverade och sprider en positiv anda omkring sig vilket gynnar alla i ett företag.

Maria Antemar Kommunikativt arbetssätt En studie om lärares syn på kommunikativt arbetssätt Communicative working procedure - a study about teachers sight of communicative working procedure. Antal sidor: 37 Syftet med studien är att beskriva och tolka hur lärare uppfattar kommunikativt arbetssätt, med fokus på hur de planerar, genomför och vad de vill uppnå med ett kommunikativt arbetssätt. För att uppnå syftet har jag genomfört en kvalitativ undersökning, där jag har intervjuat fyra stycken lärare samt observerat två stycken lärare i en klassrumsmiljö. Den teoretiska grunden för studien ligger i att inledningsvis förklara, kommunikation, kommunikation i grupp för att sedan gå över till läraren i sammanhanget av kommunikativt arbetssätt. Resultatet av min undersökning visar att delaktighet är av stor vikt i kommunikativt arbetssätt. Vidare framkommer det att eleverna har stor inverkan på arbetssättets innehåll och att sociala mål vid kommunikativt arbetssätt är viktiga. Jag ser genom min studie bland annat att lärare som accepterar olika elevers intressen skapar förutsättning för delaktighet inom kommunikativt arbetssätt. Innehållet av planeringen inför kommunikativt arbetssätt pendlar mellan lärarstyrt och elevstyrt. Jag kan utifrån min studie se att lärare skjuter begreppet makt i kommunikativt arbetssätt till att handla om fördelning av ansvar.

Syftet med studien var att studera år 4-6 egna tankar om motivation för att ta reda på vad de själva känner att de behöver för att vilja skriva. Det ledde oss till frågeställningarna: Vilka faktorer upplever eleverna som betydelsefulla för att motivation ska skapas, Vilka yttre förutsättningar menar eleverna har betydelse för deras motivation betydelse för deras motivation samt Hur upplever eleverna samspelet i klassrummet och dess betydelse för deras motivation? Genom intervjuer, vilka har genomförts med totalt 16 elever på två olika skolor, har vi försökt nå ett djupare plan där eleverna fått chansen att dela med sig av sina innersta tankar om skrivsituationer. Studien gjordes med elever vars lärare ansåg att de saknade motivation till skrivande. Det visade sig tydligt att eleverna är olika och att de har olika erfarenheter vilket gör att deras svar visar att de även har olika behov. Resultatet pekar på vikten av ett meningsfullt arbete där tydligheten från läraren står i centrum tillsammans med ett stort engagemang. Men dessutom indikerar resultatet att eleverna har svårt att släppa den traditionellt formaliserade arbetsordningarna i skolan vilket ger negativa konsekvenser. Dessa uppfattningar kan förklaras med att eleverna inte är vana vid förändringar och inte kan föreställa sig att arbeta på ett annat sätt. Alla elever i studien ansåg att det var läraren som bestämde i klassrummet, och eleverna påpekade att det inte fanns mycket intresse av att skriva då man inte fick inflytande på undervisningssituationen. Förslag på vad som kunde motivera elever till skrivande var ökat datoranvändande. Idag användes datorn bara i mån av tid av utskrift av bilder, eller när någon behövde skriva rent.

Syfte: Beskriva närståendes upplevelser av delaktighet i den somatiska vården. Bakgrund:När en människa drabbas av sjukdom blir även de närstående påverkade. Sjuksköterskans rollär att identifiera de närståendes behov och göra dem delaktiga i samband med att patientendrabbats av ohälsa. Sjuksköterskan kan göra detta bland annat genom att ge information,rådgivning och handledning. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie.Resultat: Sjukvårdspersonalens bemötande hade inverkan på de närståendes upplevelser avdelaktighet. De närstående ville bli respekterade och uppmuntrade av sjukvårdspersonalen.Flera kände ett missnöje med den information de fick, och på det sätt de fick den. De villehjälpa sjukvårdspersonalen, som verkade stressad, och medverkade därför iomvårdnadsarbetet. De närstående ville hjälpa till dels för att känna sig tillfredsställda, menäven för att kunna kontrollera att patienten fick rätt vård. Diskussion: Sjuksköterskan kanarbeta utifrån Calgarymodellen för att få förståelse för de närståendes behov av att få varadelaktiga och vilken roll de kan spela i omvårdnaden. Genom samtal och information kandetta åstadkommas. Konklusion: Det kan antas att närstående, oavsett vart de befinner sigoch oberoende av vårdverksamhet, har behov av information och delaktighet. / The aim of this literature study was to describe relatives’ experience of participation insomatic care. Background: When a person gets struck by disease, the family will alsobecome affected. The nurses roll is to identify the relatives’ needs and make them a part of thepatients care. The nurse can do this in form of information, counselling and coaching.Method: This study was made as a general literature review. Result: The staffs’ treatmenthad influence on the relatives’ participation experience. The relatives wanted to beencouraged and respected by the staff. Many felt dissatisfied with the information they got,and in what way they got the information. The relatives wanted to help the staff with thenursing job, partly for their own satisfaction, but also to make sure that the patient got theproper care. Discussion: The nurse could follow the Calgary model. This would make iteasier understanding the relatives need for participation, and their part of the caring process.This can be achieved by conversation and information. Conclusion: It is assumable thatrelatives, regardless of where they are located or in what practice, have need of informationand participation.