No description available.

No description available.

Det finns ett förtroendegap mellan morgontidningar och kvällstidningar. I tidigare studier har förtroendet kopplats till olika faktorer: innehåll, spridning och nyhetsrapporteringens kvalitet. I denna uppsats genomfördes ett experiment för att presentera sambandet mellan förtroende och en tidigare förbisedd faktor – layout. Experimentet bakades in i en användarstudie på åtta personer där hälften ingick i en testgrupp och den andra hälften i en kontrollgrupp. Testgruppen fick se två nyhetsuppslag. Det ena uppslaget layoutades till att se ut som Aftonbladet när innehållet i själva verket var hämtat från Dagens Nyheter. Det andra uppslaget hade Dagens Nyheters layout men Aftonbladets nyhetstexter. Kontrollgruppen fick se två nyhetsuppslag som var kopior av de ursprungliga uppslagen publicerade i Aftonbladet respektive Dagens Nyheter. Resultatet av experimentet indikerar att det finns ett samband mellan förtroende och layout, eftersom folk framför allt kände starka känslor inför en layout som såg ut att vara Aftonbladet – oavsett om innehållet ursprungligen var från Dagens Nyheter eller Aftonbladet. Testpersonernas reaktioner var bland annat att rubriker saknade täckning, språkvalet var dramatiskt och att nyheter förstorades.

Vår hypotes om att Australien befinner sig i svensk medieskugga kom till under hösten då vi på C-kursen i journalistik gjorde en ministudie av länders förekomst i olika tidningar, och Australien/Oceanien hamnade på sista plats i den undersökningen. Med denna uppsats har vår avsikt varit att göra en mer omfattande undersökning för att ta reda på vad som kännetecknar bevakningen av Australien i viktiga svenska medier. För att få reda på hur mycket det rapporteras om Australien i ett urval av svenska medier har vi gjort en kvantitativ undersökning som inkluderar Dagens Nyheter (DN), Ekot och Rapport. Vi gjorde även en kvalitativ innehållsanalys av DN och engelska The Times för att jämföra och se vilka ämnen med anknytning till Australien som förkommer i de båda tidningarna. Resultaten av den kvantitativa och kvalitativa analysen visar att bevakningen av Australien i de undersökta svenska medierna är liten och tenderar att vara trivial. De tre största ämnena visade sig vara sport, naturkatastrofer och djur. Den kvalitativa analysen visade att engelska The Times hade betydligt fler artiklar om Australien 2008 och 2009 jämfört med Dagens Nyheter. Men även i The Times handlar det journalistiska materialet om Australien till största delen om sport, djur och naturkatastrofer. En möjlig förklaring till att Australien får lite utrymme i det undersökta materialet är det geografiska avståndet mellan Sverige och Australien samt avsaknaden av svenska korrespondenter.

Syftet med denna uppsats är att se på och jämföra hur tre svenska tidningar behandlade Catalinaaffären under perioden den 13-20 juni 1952. För att kunna göra detta presenterars först en bakgrund och ett händelseförlopp till Catalinaaffären. Huvuddelen av uppsatsen beskriver sedan vad tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet och Norrskensflamman skrev angående Catalinaaffären under den tidigare nämnda perioden. Efter detta jämförs och kontrasteras de olika tidningarna för att se hur de valde att behandla händelsen. Resultatet tyder bland annat på att Dagens Nyheter för det mesta framstod som mer saklig än de andra två, Aftonbladet använde sig i högre grad av sensationella rubriker och Norrskensflamman var den som till största delen skiljde sig i vad som rapporterades angående affären.

Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilka sätt bildjournalistiken har förändrats mellan 1993 och 2015. Med utgångspunkt i tidigare forskning, som visar att bilder tar allt större plats i tidningarna, genomförs denna studie för att även påvisa andra mönster eller förändringar: hur könsrepresentationen ser ut på bild, vilka artikeltyper som bildsätts samt bildernas ursprung. Studien utförs med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys på två rikstäckande tidningar, Dagens Nyheter och Aftonbladet. Totalt fungerar 46 tidningsexemplar och 6841 bilder som underlag i undersökningen, där resultaten bland annat analyseras utifrån teorier om bildernas relevans i tidningen. Liksom tidigare forskning visar resultaten att bilderna har tagit allt mer plats, då de blivit både fler och större över tid. Det går också att utläsa förändring i bildsättningen av olika artikeltyper, där bilder i faktarutor är en av de typer som har ökat kraftigast. Resultatet visar också att bilder i större utsträckning köps in från bildbyråer, medan bilder från egna fotografer blivit färre. Representationen av män och kvinnor på bild har blivit något jämnare, även om det fortfarande är en stor klyfta mellan dem.

Insidan i Dagens Nyheter tar upp ämnen som på ett eller annat sätt berör människor. Ensamhet är ett återkommande ämne och någonting som redaktionen verkar tänka är tacksamt att skriva om. Genom att kvalitativt analysera fem texter från Insidan och intervjua journalister och en psykolog med anknytning till ämnet har vi gjort en ansats till att förstå vad det är med ensamhet som är så intressant. Av de artiklar som har studerats har det visat sig att ensamhet överlag porträtteras på ett negativt sätt. Människor som lever ett aktivt liv beskrivs som mindre ensamma än de som inte sysselsätter sig. Den ensamma människan får många gånger representera någonting skamligt, sorgligt och icke önskvärt.

The aim of this study was to examine the readability of news articles published in the Swedish national newspaper Dagens Nyheter during the years 1999 - 2013. Our hypothesis was that the written language in newspapers is simpler today than it was 15 years ago. To measure the possible change of the written language in a quantitative study we chose to use a method to calculate the readability of 30 news articles, two from each year. We could not see any development of the language level so we chose to do a complementary qualitative study of the layout and presentation of the news articles. This secondary study showed a significant change in how news is presented throughout the years. The articles from 2003 and forth were presented with more space and more pictures and photos than the articles in our sample published before 2003. We used different theories to support the cause of our study and to analyse and make conclusions from the results. We used the social responsibility theory to support our hypothesis and prove why this problem is relevant and worth studying. The other theories we used to analyse the articles and make conclusions to answer our questions were the framing theory and theories about informational texts, like news articles, and news values.

Syftet med uppsatsen är att få kunskap om tendenser i aktuell bevakning av miljöfrågor i en morgontidning jämfört med en kvällstidning. Tidigare studier har visat att miljönyheterna minskat i antal samtidigt som flera tidningar gjort nedskärningar de senaste åren. Med studien kommer jag att se hur miljönyheter får plats i tidningarna under de förändrade förutsättningarna. Jag har undersökt Dagens Nyheters och Aftonbladets pappersversioner för att jämföra omfattningen av miljönyheter och på vilket sätt dessa tidningar rapporterar om dem. Som metod har jag använt mig av en kvantitativ innehållsanalys. Artiklarna jag undersökt ä̈r från två veckor våren 2009 och 2013. Som utgångspunkt har jag använt mig av teorier om mediernas nyhetsvärdering och tabloidernas sensationsjournalistik. Resultatet från den undersökta perioden båda åren visade att DN skrev mer om miljönyheter än AB. AB hade lika många miljöartiklar båda åren medan DN:s miljöartiklar hade minskat från år 2009 till 2013. Totalt hade DN 74 miljöartiklar och AB 29 miljöartiklar. Den största skillnaden var att AB skrev mer sensationellt om sina miljönyheter än DN. AB hade fler civila huvudaktörer, fler bilder i sina miljöartiklar samt oftare tillspetsade rubriker. Å andra sidan använde båda tidningarna i lika hög grad personifiering av huvudaktören i sina texter. En annan intressant skillnad var att den vanligaste artikeltypen i AB var debattartiklar medan den vanligaste artikeltypen i DN var notiser och allmänna nyhetsartiklar.

No description available.