Abstract The general purpose of this study is to look at what four different Swedish newspapers reported about the Berlin walls fall. The newspapers chosen for the study are Ny Dag, Arbetet, Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter. The method used is a qualitative method while analyzing newspaper materials. This is accomplished by using four different questions. What was the reaction? What was the predicted future? How the magazines opinion is shown through their general ideological believes? Was the Berlin walls fall viewed as a threat? The general reaction was a euphoric feeling and a new time for Europe. The future talks centered on the uniting of the two Germanys and why this should or shouldn’t happen. The political messages were different in every newspaper. Svenska Dagbladet went hard against communism while Ny Dag defended it. Arbetets reporting was milder and Dagens Nyheter tried to play both sides. The newspapers did report about a threat perspective and it was about the relationship between superpowers and the impending question about immigrants from DDR. The threat perspective was lowering while a peace perspective was rising.

Denna studie undersöker mediers rapportering kring två svenska politiska skandaler. Den första skandalen, Geijeraffären, inträffade 1977 och den andra, Miljöpartiets skandaler, inträffade 2016. Studien kommer granska artiklar, både ledarartiklar och nyhetsartiklar, från tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter. Studiens syfte är att undersöka om hur medier skriver om politiska skandaler och att undersöka om mediers rapportering har ändrats över tid och på vilket sätt det i så fall har förändrats. Studiens tillvägagångssätt är att med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys fånga upp textens latenta och manifesta budskap, och metoden används för att se likheter och skillnader. De teoretiska ramverk som används är gestaltningsteorin och dagordningsteorin, studien hamnar under forskningsfälten politisk kommunikation och politiska skandaler. I resultatet går det att se många likheter i rapporteringen mellan de två åren, men från resultatet har det återfunnits fler skillnader än likheter. Den största skillnaden som uppmärksammats är angående hur politikerna under 1977 lyckades tysta ner medierna och förflytta skulden från sig själva till media, vilket är något som inte gick att se 2016. En annan skillnad som går att läsa utifrån resultatet är att politikern från skandalen 2016 fick avgå, medan en liknande konsekvens aldrig inträffade under 1977. En likhet i resultatet från de båda åren är att skandalerna förstoras med hjälp av negativa ord, dessutom blir de anklagade politikerna gestaltade på ett negativt sätt och de framställs som dåliga. Rapporteringen är genomgående kritisk och granskande under båda åren. / This study strives to see media’s reporting on two Swedish political scandals. The first scandal, the Geijer affair, occurred in 1977 and the second, Miljöpartiet’s crisis, occurred in 2016. The study will examine articles, both editorial articles and news articles, from the newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter. The study aims to examine how media writes about political scandals and it also strives to examine if media´s reporting has changed over time and if so, how it has changed. The study uses a qualitative content analysis as an approach in order to capture the texts latent and manifest message, and the method is used in order to see similarities and differences. The theoretical frameworks that is used for the study is framing and agenda setting, the study falls under the research fields of political communication and political scandals. In the result there are a lot of similarities regarding the reporting from the two years. However, more differences than similarieties have been found in the result. The main difference was the fact that during 1977 the politicians managed to silence the media and they were able to transfer the blame from themselves and put in on the media instead, which was not possible in 2016. Another difference that can be read from the result is that the politician from the scandal in 2016 had to resign, a similar consequence did not occur in 1977. One similaritie between the two years was how media magnifies the scandals using negative words, furthermore the accused politicans are illustrated in a negative way and portrayed as bad people. The reporting is consistently critical and scrutinizing during both years.

The purpose of this study is to examine how Lisa Holm is being portraited in the tabloid Aftonbladet and the morning newspaper Dagens Nyheter through a qualitative text analysis. By examining the two different newspaper genres, it will become clear whether or not there exists similarities or differences in how the newspapers potrays Lisa Holm through the theories of media logic and framing theory. The result of this examination shows an obvious similarity between the two newspapers. This becomes clear as both Aftonbladet and Dagens Nyheter reported a very similar depiction of the crime victim Lisa Holm, through both framing and journalistic techniques. That means that the newspapers have approached each other in terms of content, and the line dividing the two newspaper genres has been blurred. An undifferentiated and stereotypical image is then being presented of the crime victim Lisa Holm that the readers will take part of.

This study examines the state of criticism in the arts section of Sweden’s largest newspaper Dagens Nyheter. The study stems from raised concerns about the failing position of arts criticism, dubbed “the crisis of criticism”. Through an overview it compares the arts section of February 1997 to the arts section of 2007. The purpose of the thesis is to investigate to what extent “the crisis of criticism” is a reality when it comes to the arts section of Dagens Nyheter. If arts criticism has seen a decline over the time period of 1997 to 2007, the purpose of this study is to find the reasons for this decline. The method used in this study is qualitative content analysis. The content of the Dagens Nyheter arts section was coded, with each text being classified as either “criticism” or “journalism” and from then on divided into subject orientated sub-categories. This produced statistics that acted as a representation of the actual content. A series of predictions on the future state of arts criticism were used as an aid to trace the development. The results of this study show that arts criticism did indeed take a downturn between 1997 and 2007. The decline can be connected to how the newspaper was governed during this time. The head of the arts section lost the title of editor in chief and the arts section was in turn no longer sovereign. The Dagens Nyheter management also decided to merge the arts section with the entertainment section.

Studiens fokus ligger på att undersöka om det förekommer skillnader i hur svenska tidningar skildrat två gärningspersoner med olika könstillhörigheter utifrån ett genusperspektiv. För att ställa forskningsfrågan på sin spets är de valda gärningspersonerna dömda för ett av Sveriges grövsta brott, styckmord. De två gärningspersonerna är i liknande ålder, deras offer är båda unga kvinnor och brotten begicks med endast cirka ett års mellanrum. Båda fallen prövades i hovrätten. Det som skiljer dem åt är att gärningspersonerna vid brottstillfällena hade olika könstillhörigheter. Genom en kritisk diskursanalys och med hjälp av genusteori, gestaltningsteori och teorin om det ideala offret ska mediernas gestaltning av gärningspersonerna undersökas för att ge svar på uppsatsens forskningsfråga: Hur skiljer sig mediegestaltningen av Jonna Henningsson och Kristoffer Johansson i Aftonbladets och Dagens Nyheters nyhetsrapportering på webben? Total analyserades 16 artiklar från Dagens Nyheter och Aftonbladet där de nedslag i tiden som gjordes var gripandet, åtalet, tingsrättens dom och till sist Hovrättens dom. Genom att använda hovrättens dom som underlag för undersökningen har den fungerat som en bakgrund till det som skrivits i de båda tidningarna. Resultatet visade att det förekom fyra framträdande skillnader i hur de valda medierna gestaltade de båda gärningspersonerna. Dessa skillnader återfanns i hur gärningspersonerna benämndes, deras motiv, deras psykiska tillstånd och vilka roller de blev tilldelade. Genom att analysera detta resultat med hjälp av studiens valda teorier drogs slutsatsen att de valda tidningarna var påverkade av strukturella genusnormer i sina gestaltningar av de båda gärningspersonerna. Detta har resulterat i en skillnad i hur de rapporterade om gärningspersonerna på grund av deras könstillhörighet.

<p>Med utgångspunkt i den litterära tidskriften 10TALs nummer ”Vässa kritiken!” och depåståenden som där dryftades om Dagens Nyheters kulturbilagas allt mer frekventaanvändande av så kallade ”boklistor”, är denna uppsats syfte att studera dessa boklistorsfrekvens och form under den gångna tioårsperioden 2000-2009. Detta görs genomfrågeställningarna: Vilka olika boklistor finns det?; Vilken/vilka diskurser framhävs ochformas i boklistorna?; Vad skulle kunna förmedlas genom boklistorna?; På vilket sätt harantalet boklistor förändrats mellan år 2000 och 2009?För att besvara dessa frågor görs en kvantitativ översikt och fyra fallstudier avuppsatsförfattaren valda boklistor genom den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys utifrånRoger Fowlers Language in the News. Discourse and Ideology in the Press (1991) samtNorman Faircloughs Media Discourse (1995). Urvalet består av fyra slumpmässigt utvaldaveckor, år 2000, 2003, 2006 och 2009.Den teoretiska bakgrunden bygger på Bill Kovach och Tom Rosenstiels The Elements ofJournalism (2007), Josefine Sternviks I krympt kostym. Morgontidningarnasformatförändring och dess konsekvenser (2007), Tomas Forsers Kritik av kritiken (2002),Kristina Widestedts Ett tongivande förnuft. Musikkritik i dagspress under två sekler (2001)samt i viss mån Viktor Sjöbergs magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskapframlagd vid Bibliotekshögskolan i Borås: Kritikens plats på Dagens Nyheters kultursidor1997 och 2007.Resultatet av den kvantitativa översikten visar att det skett en uppgång i antalet boklistorde senaste åren, dock ingen stadig sådan. Olika sorters boklistor har använts under olikatidsperioder, år 2009 används definitivt flest boklistor samt flest sorters boklistor.De kvalitativa fallstudierna visar på fyra olika diskurser: Den sanna, Den reflekterande,Den informerande samt Den kreativt upplysande. Slutsatsen visar att DN Kulturs boklistorinte lever upp till de normativa kriterier för kritik som teorin målar upp och att boklistornauttrycker en förenkling av värdeomdömen vilken inte alltid gagnar läsaren.</p><p> </p><p>Nyckelord:Dagens Nyheter Kultur, litteraturkritik, boklistor, kritisk diskursanalys, kvantitativ översikt.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Skolan är alltid under förändring och utveckling och ständigt debatterad. De allra flesta har en åsikt om skolan och eftersom den är en viktig samhällsinstitution får den utstå mycket kritik. Som lärarstudenter har vi under vår utbildning följt diskussionen om skolan och vill nu ta en närmare titt på debatten, som vi upplever som mycket onyanserad.</p><p>Vi har genomfört en artikelstudie av Dagens Nyheters rapportering av skolan under 2004 och 2007. Vår uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt perspektiv och vi har använt vågrät textanalys som metod för materialbearbetning. Vårt fokus har legat på följande fyra teman: Skolans uppdrag/ansvar/uppgift/roll, Kursplan/läroplan/mål, Begreppet kunskap och Den allmänna bilden av skolan. Utifrån dessa teman har vi även undersökt likheter och skillnader mellan de två perioderna.</p><p>Vi har kommit fram till att debatten är entydigt negativ till skolan. Mycket fokus läggs på frågan om vad som är skolans huvudsakliga uppgift – kunskap eller omsorg. Målen i styrdokumenten beskrivs vara otydliga. Kunskap är ett begrepp som används som slagträ i debatten men som aldrig definieras.</p>

<p>I oktober 2004 gick Sveriges största morgontidning Dagens Nyheter över från broadsheet till tabloidformat. Syftet med denna uppsats är att kartlägga vilka förändringar som skett genom att komparera en tidsperiod innan formatbytet med en motsvarande tidsperiod efter. Jag har kombinerat två kvantitativa undersökningar med en kvalitativ. I den första kvantitativa undersökningen granskas utrymmet för bilder, annonser samt redaktionell text och om placeringen av annonserna har ändrats. I den andra kvantitativa undersökningen granskas omfattningen av utrikesmaterialet. I den kvalitativa undersökningen försöker jag komma åt eventuella förändringar av nyhetsvärderingen genom att jämföra förstasidesnyheterna innan och efter formatbytet. Mina teoretiska utgångspunkter har bland andra varit Frank Essers definitioner av tabloidisering.</p><p>Studiens resultat visar att bildmaterialet och det redaktionella materialet har ökat sedan tabloidformatets införande. Annonsmaterialet har minskat, men har samtidigt blivit mer integrerat med den redaktionella texten. Utrikesmaterialet har minskat, både vad gäller bilder och textmaterial. Det har skett en ökning av ”mjuka” nyheter, en minskning av relevanta nyheter och en ökning av triviala och sensationsbetonade nyheter i och med skiftet till tabloidformat. Slutsatsen i arbetet är att det finns tendenser till att Dagens Nyheter går mot en mer marknadsdriven journalistik och mot en kommersialisering och tabloidisering.</p>

<p>Denna studie syftar till att se hur gestaltningen av det amerikanska presidentvalet 2008 såg ut i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Studien bygger på en kvantitativ innehållsanalys av ett avgränsat insamlat material. Valdagen inföll den 4 november 2008. Den tidsperiod som studeras är nio nyhetsdygn med tidningsutgivning från och med 2008-10-28 till och med 2008-11-06 för DN och SvD samt från och med 2008-10-29 till och med 2008-11-06 för Aftonbladet och Expressen. Studien utgår från gestaltningsteorin som den definierats av Kathleen H. Jamieson och Joseph N. Cappellas i kombination med Jesper Strömbäcks förklaring av den samma. Uppsatsen tittar på fördelning av gestaltningstyperna <em>sak</em>, <em>spel</em>, <em>skandal/trivia </em>samt <em>oklar</em>. Vidare syftar denna studie till att ta reda på fokus sakvinkel, fokus spelvinkel, aktörers förekomst – huvud- och medaktör – partiers förekomst samt analysenheters ursprung.</p><p>Studien visar att <em>spel </em>var vanligast som gestaltningstyp. Barack Obama var den dominerande aktören i samtliga tidningar och demokraterna var det dominerande partiet i alla tidningar utom Expressen. <em>Egen korrespondent </em>var vanligast som artikelursprung för tre av tidningarna, undantaget var Svenska Dagbladet som hade flest träffar för <em>reporter hemma</em>. För SvD och DN gäller att <em>spel </em>och <em>skandal/trivia </em>blivit vanligare till förmån för <em>sak </em>jämfört med resultat för fördelningen av gestaltningstyper vid 2004 års amerikanska presidentval.</p><p> </p><p> </p>

In recent years, family firms have been stressed as important contributors to economic wealth. An increased focus from both researchers and practitioners can therefore be seen in various forms such as research institutes and conferences. Furthermore, family firms are often treated as a group of similar kind while inherent differences are played down. From a theoretical perspective, organisations look at the behaviour of others that face similar complex situations, such as succession. Information can be found in institutional carriers who connect groups of firms. By imitating what is perceived as successful practices, family firms face the risk of employing inefficient procedures in times of succession. The purpose of this thesis was to investigate what kind of ideas Dagens Industri as institutional carrier communicates about succession in family firms. To fulfil the purpose, data was retrieved in the form of Dagens Industri articles concerning family businesses and succession. Interpretations were based on theoretical constructs on family firms as well as institutional theory. From our findings, it was observed that family firms differ on the basis of industry presence and ownership structure. Furthermore, importance of time and communication was stressed in Dagens Industri.