Syftet med uppsatsen är att undersöka om Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, som är de två största svenska morgontidningarna, har varit styrda av postkoloniala tankesätt i sin rapportering från det jordbävningsdrabbade Haiti. Jordbävningen ägde rum den 12 januari 2010, och vår undersökningsperiod sträcker sig från den 13 januari till den 26 januari 2010.   Vi har använt oss av en kvalitativ textanalys och totalt läst 190 artiklar, varav 38 av dem är citerade i undersökningen. Som utgångspunkt för vår undersökning har vi huvudsakligen använt oss av Maria Eriksson Baaz avhandling The White Who/Man’s Burden in the Age of Partnership. A Postcolonial Reading of Identity in Development Aid (Göteborgs universitet 2002). Centralt i den postkoloniala teorin är att västerlänningar – Vi – ses som rationella, medan De Andra – är styrda av sin kultur. Vår ambition är att studera hur de båda tidningarna skildrar begreppen Vi och De Andra. I vår undersökning står västerlänningarna för Vi:et medan den haitiska befolkningen är De Andra. En stor del av teorin är även begreppet ”den vite mannens börda” som innebär att Väst har en skyldighet att hjälpa dem som inte har nått lika långt på utvecklingsstegen. Våra frågeställningar är:  Hur skildras den västerländska hjälpen på plats i Haiti? Vilka är de västerländska männens respektive kvinnornas uppdrag? Hur skildras den västerländska indirekta hjälpen till Haiti i artiklarna? Hur omnämns exempelvis det västerländska biståndet och gåvorna? På vilket sätt framställs de drabbade haitierna i artiklarna? Ses de som hjälplösa offer eller är de aktiva aktörer? Undersökningen visar att både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet framställer haitierna som beroende av omvärldens stöd, både på plats och i form av bistånd. USA och EU ses som huvudaktörerna i hjälparbetet. Haitierna beskrivs huvudsakligen som passiva offer, oförmögna att reda ut situationen. Mer positiva skildringar av befolkningen förekommer, men inte i samma utsträckning. Slutsatsen är att båda tidningarna är genomsyrade av postkoloniala tankesätt i sin rapportering från Haiti under vår undersökningsperiod.

This study aims to gain greater knowledge about the phenomenon cheerleading journalism and its existence in the Swedish sports journalism. We did this by making an impact in the media debate, to thereby identify key aspects of cheerleading journalism. These elements are then used to reach a preliminary definition of the phenomenon. This was followed by qualitative interviews with six Swedish sports journalists from newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter, with the aim to find out how they behaved the phenomenon. The results of the earlier debate and the answers from the respondents show that cheerleading journalism is nationalistic, biased and seeks an inclusive effect on its audience. This phenomenon is considered to be an inferior form of journalism and progress especially in reporting on the Swedish national teams and / or individual representatives of Sweden. The results have also been related to selected theories, agenda-setting, gatekeeping and framing.

Uppsatsen utgår från terrordåden i Norge den 22 juli 2011. Med Dagens Nyheters webbpublicerade artiklar om Behring Breivik som material gjordes en kvantitativ innehållsanalys. Bland annat tittades på hur Dagens Nyheter beskrev varför Behring Breivik begick dessa handlingar, om rapporteringen varit objektiv och i vilken utsträckning webbspecifika företeelser, såsom filmklipp och bildspel nyttjats. Resultatet blev att webbspecifika företeelser fanns om än inte i någon större utsträckning och att de förekom mestadels i direkt närhet till terrordåden. En webbspecifik företeelse skiljde sig från ovanstående resultat och det var nyheter som uppdaterats vilket skett i 23 % av alla kodade artiklar. Dessa var dessutom spridda över kodningsperioden utan någon direkt logisk fördelning. Svar på frågan varför enligt Dagen Nyheter blev att Behring Breivik begick dåden p g a sina högerextrema åsikter och eller högerpopulistiska partier. När det gäller frågan om Dagens Nyheter var objektiv i sin bevakning har inget entydigt svar kunnat noteras. Vad som kan konstateras är att Dagens Nyheter varit återhållssam i sin publicering av Behring Breiviks egna bilder men att manifestet återgivits eller citerats i nästan en tredjedel av alla artiklar. I uppsatsen förekommer även en generell diskussion om hur journalister bör bevaka ett terrordåd. Svårigheterna och ansvaret.

Uppsatsen undersöker diskurser om cannabis och hur bilden av ungdomar och vuxna som använder drogen presenteras i tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under år 2012. Studien är en kvalitativ diskursanalys efter Norman Faircoughs tredimensionella metod. Intresset uppkom i och med den diskussion som internationellt växt fram under året. Länder som kulturellt och politiskt stått förebild för svensk utveckling i många frågor rapporterades revidera och omformulera den egna problembilden av cannabis. För en grundläggande förståelse av hur rapporteringen om narkotika sett ut i svensk dagspress har Daniel Törnqvists avhandling “När man talar om knark” legat till grund för arbetets utformning. De medieteoriska utgångspunkterna har varit moralpanik och skiftet från socialpolitik till kriminalpolitik som skett i pressen. Under det analyserade året återkom teman för hur rapporteringen ser ut, beträffande ungdom och narkotika centraliserar samhällets rädsla för den första att komma i kontakt med den senare. Medias förhållningssätt i frågan har tydliga likheter med hur pressen internationellt förhöll sig till subkulturer decennier tillbaka. Den cannabisanvändande kvinnan belyses likaså, tillskrivs en tydlig offerroll och är ur ansvarssynpunkt överskuggad av relationer med män. Mannen är ansvarig för kvinnans missbruk och i förlängningen hennes förfall, en bild som av media presenterats under flera årtionden. Ur vårt material har vi tyckt oss främst finna två diskursiva drag, låt gå och hårdare tag, varandras motsatser.

Uppsatsen avser undersöka om bakomliggande politiska ideologier syns i två svenskar dagstidningars framställning av Sveriges medverkan i de NATO-ledda operationerna under konflikten i Libyen 2011. En kritisk diskursanalys har använts enligt Van Dijks modell. Studien visade att tidningarnas bakomliggande politiska hållning syntes till viss del i rapporteringen. DN:s liberala hållning kunde urskiljas i att de lät många parter komma till tals, medan SvD lutade mycket av sin rapportering på det moderata partiets företrädare. De tycktes också ha lagt olika mycket allvar och dramatik i händelserna i Libyen 2011.

Titel: Klimatförändringarna i nyhetsdiskursen Antal sidor: 47 Författare: Emelie Sahlström & Sofia Öström Handledare: Ulrika Olausson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C Period: HT 2010 Universitet: Avdelningen för Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, Örebro universitet Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om och i så fall hur klimatförändringarna i nyhetsdiskursen i New York Times och Dagens Nyheter har likheter, respektive skiljer sig åt. Vi undersöker också om klimatrapporteringarna är uppbyggda genom nationella eller globala identitet, om något ansvar utkrävs samt vilka som tillskrivs detta ansvar och om det finns en vetenskaplig säkerhet eller osäkerhet gentemot klimatförändringarna. Utifrån dessa har vi i slutdiskussionen diskuterat hur resultaten kan kopplas till USA:s och Sveriges klimatpolitik. Teorier: Teorierna är relaterad och presenteras i relation till tidigare forskning. De teorier som används i denna uppsats är, ansvarsutkrävande, vetenskaplig säkerhet och osäkerhet samt identitet.   Metod och material: För att uppfylla syftet använde vi en kritisk diskursanalys samt mikro- och makronivåerna. Vi har analyserat 8 artiklar från New York Times och 9 artiklar från Dagens Nyheter. Resultat: Resultaten visar att DN och NYT, som Europa och USA står mot varandra i klimathanteringen. Analyserna har också visat att klimatförändringarna framställs i de båda tidningarna utifrån nationella identiteter och en ”vi” och ”dem” diskurs återges konsekvent i artiklarna. När det kommer till vetenskaplig säkerhet och osäkerhet ställer sig både DN och NYT säkert till klimatförändringarna och detta görs genom citat från vetenskapsmän och statistik. Säkerheten präglas också av medvetenhet och god inblick i klimatförändringarna. Ansvarsutkrävandet i DN och NYT läggs till stor del på politikerna, dock utkräver NYT ett globalt ansvar och DN utkräver ett ansvar mot USA och Europa som Sverige i denna kontext står utanför. Nyckelord: Critical discourse analysis, climate, accountability, scientific certainty and uncertainty, identity, New York Times, Dagens Nyheter and climate policy

No description available.

I den här uppsatsen försöker vi ta reda på vilken av Sveriges rikstäckande tidningar mest prioriterade rapporteringen om dopning i samband med OS i Peking 2008. Vi vill också undersöka på vilket sätt problematiken beskrevs i respektive tidning. Den dissekerade perioden har vi delat in i före, under och efter OS för att se hur bevakningen skiljer sig åt mellan faserna. Mot slutet kontrollerar vi sen hur väl rapporteringen stämmer överens med teorier om nyhetsvärdering i andra sammanhang. Tidningarna som varit föremål för undersökningen är Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet.   Vi gör undersökningen både kvantitativt och kvalitativt. Den kvantitativa studien går ut på att i varje tidning först mäta arean av den totala mängden OS-material för att sen göra en likadan mätning av enkom det material som behandlar dopning. Därefter dividerar vi ytan som berör dopning med den totala mängden OS-material för att få en andel att jämföra de övriga tidningarna utifrån. Alla areor räknar vi om till tidningssidor så att resultatet blir lättare att begripa och överskåda. I samband med mätningarna kontrollerar vi också på vilka sidor och var på sidorna materialet placerats. Vi uppfattar det som att materialet fått högre prioritet beroende på hur långt fram och hur högt det ligger.   Med den kvalitativa undersökningen vill vi veta hur dopningen gestaltas i tidningarna. Vi analyserar materialet utifrån en mall och söker främst svar på vilket intryck man får av läsningen och om problematiken beskrivs neutralt sakligt eller dramatiserande. Vi utgår också från den kvalitativa analysen när vi jämför innehållet med tidigare teorier om nyhetsvärdering.   Vår undersökning visar att Aftonbladet hade mest material om dopning både räknat i andel och antal sidor. Tidningen hade också tillsammans med konkurrenten Expressen flest sådana artiklar längre fram i sportsidorna. Bara Svenska Dagbladet köpte artiklar från nyhetsbyråer. En ranking över vilken tidning som fäste mest vikt vid dopningen skulle se ut såhär: 1. Aftonbladet (12, 4 sidor, andel 3, 8%) 2. Expressen (11, 5 sidor, andel 3, 5 %) 3. Svenska Dagbladet (5, 9 sidor, andel 2, 5 %) 4. Dagens Nyheter (3, 7 sidor, andel 1, 2 %)   Absolut mest material i andel hade samtliga tidningar under perioden före OS, säkerligen beroende på att sju ryska världsstjärnor i friidrott då avslöjades samtidigt för manipulerade urinprov. Absolut minst mängd hade tidningarna efter spelen.   De händelser som renderade mest dopningsmaterial var när flera idrottare från samma nation testat positivt eller misstänktes för att ha använt förbjudna preparat. Då kunde innehållet i artiklarna späckas med spekulationer kring om den reella eller misstänkta dopningen var systematiserad och organiserad från högre ort. Framför allt Ryssland och Jamaica råkade ut för dessa misstankar under den studerade perioden.   Vår jämförelse med teorier om nyhetsvärdering visar att också i rapporteringen om dopning ökar värdet ju mer en artikel handlar om elitpersoner och att det är av yttersta vikt för tidningarna att en dopad idrottares eventuella stjärnstatus tydligt framkommer. I likhet med teorier om vikten av närhet visade det sig att tidningarna, i synnerhet kvällspressen, var mycket angelägna om att på något sätt försöka anknyta dopningsmaterialet till närområdet, i det här fallet Sverige. Den knappa rapporteringen om OS och dopning under perioden efter spelen kan bero på att John McManus har rätt i att intresset för en händelse svalnar ju längre i tid man befinner sig från den. Medieforskaren Håkan Hvitfelt hävdade att händelser som kunde fogas till liknande händelser och därmed bilda ett tema hade betydelse för nyhetsvärdet. Så tycktes också ha varit fallet i tidningarnas försök att ständigt koppla ryska dopningsfall till gamla Sovjetunionen.   Intrycket materialet gav oss var att dopningen är mest omfattande i Ryssland och knappt förekommande i Sverige. Kvällstidningarna behandlade dopningen betydligt mer spekulativt och dramatiserande än morgontidningarna.

In the 2011th Swedish football league three games were suspended because ofbangers that exploded on the terraces. The first suspended match was played by Syrianska and AIK. We have performed an image analysis of two of Sweden’s biggest newspapers, Aftonbladet and Dagens Nyheter, to see how they reported fromthat incident. The reports from the first incident are important because the mediareporting from the first incident might have determined the attitude of the press and the Swedish football association (SvFF) towards the supporters for the remainder of the season. We have analyzed all the articles with photographs in these newspapers sports section the first, the second and the third day after the incident. We have usedimage analysis as the method for our work, which include analyzing the context likethe title of the articles, opening paragraph and the image text. We found that the reporting from this incident was very similar to what socialscientist Johan Galtung refers as war journalism. The reports were not trying to find solutions instead it intended to point fingers at the persons who they thought was guilty of the incident - sheep goats. It also focused on the conflict and the fight. The reports from the incident were dramatic, and especially in Aftonbladet, which dramatized it with big headlines in capital letters. In both newspapers the supporters were marginalized. Not a single supporter was interviewed in Aftonbladet or DagensNyheter. Our conclusion is that there is a tendency in sports journalism where metaphors andidentities which emphasize conflict and violence return more frequently.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka källor de två tidningarna Dagens Nyheter och New York Times använt sig av i bevakningen av Kambodja. Två dramatiska händelser är i fokus. Den första händelsen inträffade den 17 april då gerillarörelsen, Röda Khmererna, tågade in i Kambodjas huvudstad Phnom Penh och tog över makten. Kontakten med omvärlden bröts inom loppet av några timmar. Förvirringen kring vad som verkligen skett blev påtaglig i medierna. Ingen visste säkert vad som hänt. Den andra händelsen jag valt att studera är Vietnams invasion av Kambodja den 7 januari 1979 och störtandet av den då styrande kommunistregimen med Pol Pot som diktatorisk premiärminister. Inte heller under denna händelse fanns information att tillgå. Åren mellan dessa två händelser var Kambodja så gott som stängt för västerländska journalister och de få västerländska diplomater som blev inbjudna att besöka Kambodja, vittnade om en lyckad revolution och förnekade att det pågick folkmord under Pol Pots styre. Vilka källor använde sig den svenska tidningen Dagens Nyheter och den amerikanska tidningen New York Times av då de rapporterade om ett land där kontakten med västvärlden brutits? Undersökningen, en kvalitativ innehållsanalys av text och bild, har utförts samma datum som dessa händelser inträffat samt fem dagar efter. Studiens resultat visar att tidningarna valde alternativa källor till sitt publicerade material såsom rykten, spekulationer och analyser och att varken Dagens Nyheter eller New York Times valde att intervjua de tusentals kambodjanska flyktingar som flytt över gränsen till Thailand, där då båda tidningarna hade korrespondenter på plats. Under 1970-talet fanns en utbredd oro för att det kalla kriget skulle bryta ut och konflikterna Kambodja påverkade denna maktbalans, då stormakterna på ett eller annat sätt hade intressen att försvara. Denna studie visar även att denna oro främst visade sig vara påtaglig i New York Times till skillnad från Dagens Nyheter, där den svenska biståndspolitiken var i fokus. Biståndspolitiken i Sverige var kanske också en anledning till att svenska diplomater och andra auktoritativa talesmän inte förmedlade en sanningsenlig bild av Kambodja. Vietnamkriget pågick i april 1975 och får mycket utrymme i båda tidningar, men av olika skäl. I USA för dess inblandning i Vietnamkriget och i Sverige för den starka vietnamvänliga och USA fientliga opinionen. Med mitt val av teori som främst består av Judith Butlers bok Krigets ramar. När blir livet sörjbart? (2009) söker jag visa att det journalistiska material som publicerades i Dagens Nyheter och New York Times om Kambodja under denna studies undersökningsperiod inte gjordes i syfte att öka läsarens närhet till nyheten, utan snarare att materialet ökade avståndet genom att tidningarna publicerade material som läsarna inte kunde känna närhet till, det vill säga identifiera sig med.