Denna studie har gjorts i syfte att undersöka förskollärares erfarenheter kring förskolans fysiska inomhusmiljö som stöd för lärandesituationer. Vår intention är att skapa fördjupad förståelse för hur medvetna förskollärare är om inomhusmiljöns betydelse i förskoleverksamheten. Vi lyfter likheter och skillnader i deras kunskap och upplevelse kring utformningen av lokalerna, möbleringen och pedagogiskt material i samband med vilka möjligheter och begränsningar som finns i olika lärandesituationer i förskolan. Studien bygger på en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer av åtta yrkesverksamma förskollärare från sex olika förskolor i två olika kommuner. Empirin har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt med hjälp av de didaktiska frågorna hur, varför och vem. Vad står för vad förskollärarnas erfarenheter är gällande möjligheter och begränsningar i förskolans fysiska omgivning. Vem ser till målgruppen, vilket i vårt fall är förskollärarna, men även barn berörs delvis av intentionerna och ändringarna av den fysiska inomhusmiljön. Frågorna hur och varför svarar på syfte och metod för verksamhetens innehåll, utifrån båda givna förutsättningar såsom förskolans arkitektur samt vuxnas perspektiv. Resultatet synliggjorde att förskollärare anser att miljön i förskolan har en påverkan i barns lärande och utveckling, därmed i olika undervisningssituationer. Det framkommer att utformningen ska anpassas efter barnens nivåer för att kunna skapa lärmiljöer till inspiration och engagemang. Vidare pekar resultatet på att lokalerna inte är i överensstämmelse med förskollärarnas önskan om flera rum, men att de får ta tillvara på rummen och skapar rum i rummen för att kunna utmana och locka barn till delaktighet i aktiviteter som erbjuds. Studien påvisar att miljön har en stor betydelse för hur lärandet introduceras och vad som har skapats i rummen med hjälp av möbler och pedagogiskt material.

Vi vill nyansera Lars-Göran Malmgrens (1996) tre ämneskonceptioner och påvisa möjligheten av en litteraturbaserad erfarenhetspedagogik som har andra och mer tidsenliga bildningsidéer än Malmgrens "svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsämne".Vårt syfte är att i görligaste mån konkretisera detta svenskämne, som vi har valt att kalla svenska som ett litterärt bildningsämne. Avslutningsvis har vi ställt upp kriterier för detta litterära bildningsämne, där vi väver samman teori och empiri för att ge en bild av hur ett sådant ämne skulle kunna se ut. / We want to slightly modify Lars-Göran Malmgren's three subjects and point out the possibility of a literature-based pedagogy founded on experiences of the students that have other and more modern ideas of education than Malmgren's "Swedish as a literary historical subject". Our aim is to make this subject, which we have chosen to call Swedish as a literary educational subject, tangible. To conclude, we have created a set of criterias for this subject where we merge theory and empirical findings to show how such a subject could work.

Studien ämnar undersöka vilka förutsättningarna är för de texturval som sker inom grundskolans svenskundervisning. Syftet undersöks genom frågeställningarna: ”Vilka didaktiska frågor och ämneskonceptioner uttrycks i kommentarmaterial till kursplanen i Svenska för grundskolan år 1969, 1988 och 2011 med fokus på texturval av skönlitteratur?” och ”Har dessa uttryck förändrats över tid och hur skulle denna förändring i så fall kunna påverka lärares förutsättningar för texturval av skönlitteratur?”. Undersökningen genomförs utifrån en kvalitativ textanalys. Slutsatsen är att det skett en förskjutning av ämneskonceptioner i Skolverkets kommentarmaterial för svenskämnet samt att förutsättningar för texturval med fokus på skönlitteratur blivit mer svårtolkat över tid.

This essay examines which didactic choices religion teachers make in the course Religion 1 based on the didactic questions what?, why? and how?. The aim is to investigate how religion teachers at upper secondary school teach the central content of the Religion 1 course within the time frame of 50p. Relevant for the analysis are firstly the ruling governing documents for upper secondary school and secondly that teachers are expected to build their teaching on a scientific basis and proven experience. Previous research addresses teachers’ assignments, relevant knowledge and challenges for religion teachers, as well as the foundation of religious education. The method for this essay is a digital survey and the selection frame is upper secondary school religion teachers who at some point during the last eleven academic years (2011-2022) taught the Religion 1 course at the upper secondary school at least once. 119 religious teachers contributed to the survey. The results from the survey are presented descriptively. The conclusion is that the religion teachers who participated in the study know what they have to do, but that many experience a challenge with the content in relation to the given time for the course. Even the didactic choices the respondents make based on the didactic questions why? and how? is affected by lack of time. Despite the lack of time religion teachers have, the majority of the respondents in the survey shows that they generally make knowingly didactic choices based on governing documents, scientific basis and proven experience. This is also supported by the research that this paper builds on.

I förskolans uppdrag ingår det att i samspel med barnen främja de grundläggande värden som vårt samhälle vilar på. Dessa är; människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen och solidaritet med svaga och utsatta (Skolverket 2016). I den här studien tittar vi närmare på värdet; "solidaritet med svaga och utsatta". Anledningen till det är att vi i vår egen utbildning till förskollärare, samt på de förskolor vi arbeter på saknar reflekterande diskussioner om vad detta värde innebär i en förskolepedagogisk kontext. Studiens syfte är därför att ur ett didaktiskt perspektiv synliggöra förskollärares beskrivningar av deras värdegrundsarbete med soidaritet med svaga och utsatta.Genom de didaktiska frågorna; Vad (vilket innehåll lärs ut) och Hur (vilka metoder används) söker vi svar på hur förskollärare arbetar med detta värde. För att få svar på detta intervjuar vi sex förskollärare. Resultatet visar att på samtliga förskollärares arbetsplatser finns det inte ett planerat arbete samt att värdet inte lyfts till reflektion om dess innebörd. Dock, framkommer det i resultatet fem olika innehållsområden som förskollärarna kopplar ihop med deras arbete med solidaritet med svaga och utsatta, samt sex metoder som de anser främja detta arbete. Gemensam nämnare för de olika ämnesområdena handlar om att barnen i ord och handling visar att de bryr sig om sina kamrater. Metoder som förskollärare använder sig av är att de i den dagliga verksamheten bäddar i arbetet med solidaritet med svaga och utsatta i de vardagliga situationer som uppstår i barnens samspel.

The thesis aim is to get an understanding of how Uppsala University Library teaches about information searching and with this gain an insight on positive and working aspects in the teaching and how it can be developed for the better. To achieve these aims, three didactic questions were used as an overall theme and as a base for the research questions. These questions consisted of what (content), how (methods) and why? (goals and purposes). The methods consisted of observations and semi-structured group interviews that were conducted from December 2017 to April 2018.  Another method that was used is a directed content analysis of legal texts and guidance documents that the informants deemed important for their work. In regard of what, the result showed that lectures were more basic on earlier semesters, and more advanced later into the education. The content was also adapted to students by subject-specific databases, search examples and exercises that reflected students’ subject, future profession and everyday life. However, I could also see signs of less adaption in some search examples and because certain content was more frequent and used on several occasions. For example, many lectures focused on going through databases, source evaluation, reference management, various types of material and the meaning of scientificity. Also, many informants meant that they were generalists and did not have time to familiarize themselves with students' subject in a greater extent. In the question how, it became apparent that active actions were frequent as well as adaptation in teaching. This was shown in the form of exercises, own search time, regular use of questions and that an active dialogue occurred with students and was deemed important. Various rhetorical aspects of the teaching were that the frequent use and need of computers made the informants’ eye contact and body language less apparent and limited. The informants often seemed well prepared on the content. Some exceptions from this occurred a few times where some signs of uncertainty in body language and speech were shown. In regard of this, most informants indicated that they had sufficient planning time; however, they could also have other tasks that took priority. Regarding the question why, many goals and purposes could be identified. The most common ones focused on information sources. Many informants, law texts and guidance documents emphasized the importance of getting knowledge about different types of materials, their advantages and disadvantages, using appropriate databases and to being able to search, evaluate and find information. The conclusions of the thesis are that the informants recognize and use many positive and working aspects that pedagogical literature and research says is important. Some examples are that they adapt the content in various ways to the students, let the students be active under the lessons, ask many questions, use evaluations and integrate guidelines. Regarding how the teaching could be developed, a conclusion is that it could be more adapted, advanced and more subject-specific if there was more time for librarians to teach and plan lectures. This could also contribute to a better relationship with the students, more time for collaboration with their teachers, being able to develop pedagogical methods and become familiar with the student’s subject. To achieve this, it could be appropriate that some librarians have a more dedicated role as well as prioritized tasks as library educators. This is a two years master's thesis in Library and information science.