Tidigare forskning indikerar att organisationskultur är en viktig aspekt för organisatorisk framgång. Hur arbetet mot en gemensam organisationskultur i praktiken sker finns däremot motstridiga åsikter kring. Att sträva efter en väletablerad och stark organisationskultur kan försvåras av ett flertal aspekter, varav en decentraliserad organisationsstruktur är ett exempel. Syftet med undersökningen var att identifiera praktiska tillvägagångssätt för att stödja och förstärka en enhetlig organisationskultur i en verksamhet präglad av decentralisering. Undersökningen avsåg testa och vidareutveckla Scheins tolv mekanismer inom kulturskapande. En fallstudie genomfördes på Handelsbanken där affärsrådgivare, kontorschefer, rörelsechef, regionbankschef och delar av koncernledningen, inklusive personalchef, kreditchef och VD, intervjuats. Resultatet har visat att Handelsbankens tillvägagångssätt går att kategorisera in i Scheins modell för kulturskapande, men att beskrivningen av primära och sekundära faktorer inte överensstämmer med teorin. Istället utgör den decentraliserade strukturen en utgångspunkt för kulturen, där många övriga faktorer används i syfte att stödja decentraliseringen.

Handelsbanken har de senaste trettio åren varit den bank med högst kundnöjdhet av de svenska storbankerna och är även den enda storbank som tillämpar en decentraliserad affärsmodell. Frågeställningen för denna studie lyder därför: Vad för betydelse upplever anställda att en decentraliserad affärsmodell har för en banks kundnöjdhet? Studien genomfördes utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt där intervjuer med anställda inom Handelsbanken jämfördes med det teoretiska ramverk för studien som utgjorde decentralisering, contingency theory, kundnöjdhet i tjänsteföretag och digitalisering. Studien visade att decentraliseringen inom banken leder till både nöjdare och mer motiverade anställda då arbetsuppgifterna är varierande, något som i sin tur leder till nöjdare kunder. Studien visade även att decentralisering leder till en effektivare beslutsprocess, detta eftersom de anställda har befogenheten att snabbt fatta beslut åt sina kunder då en god lokal kundkännedom finns. Huruvida den decentraliserade affärsmodellen är att betrakta som Handelsbankens framgångsfaktor kan studien inte säkert fastställa. Det framgår däremot att affärsmodellen har ett flertal positiva effekter som upplevs vara av betydelse för bankens kundnöjdhet.

Under 1970-talet genomfördes en omfattande regionalpolitik och decentraliseringspolitik i Sverige. Regionalpolitiken hade som syfte att omlokalisera statliga myndigheter från Storstockholmsregionen till andra delar av landet. Denna omlokaliseringspolitik togs fram genom utredningar som Lokaliseringsdelegationen skapade. I detta arbete undersökte jag varför Civilförsvarsstyrelsen omlokaliserades till Karlstad från Stockholm, hur processen gick till på riksdagsnivå, om det fanns vissa kriterier att uppfylla för en sådan flytt och hur det debatterades om detta. Insamling av data skedde via riksdagens egna material i form av riksdagsmotioner och propositioner. Utredningarna från Lokaliseringsdelegationen visade att det krävdes kriterier för att en viss region skulle bli tilldelad omlokaliserade myndigheter från Storstockholmsregionen. Vilka myndigheter en region fick berodde också på de lokala förhållandena och när det gällde myndigheter med koppling till Försvarsmakten där Sveriges överbefälhavare hade möjligheten till invändningar. Regionalpolitiken var präglad av prioriteringar som tog sig i uttryck av vilka förutsättningar och assistans en viss region skulle få. / During the 1970s, comprehensive regional and decentralization policies were implemented in Sweden. The purpose of regional policy was to relocate state authorities from the Greater Stockholm region to other parts of the country. This relocation policy was developed through investigations created by the Localization Delegation. Thus, the demarcation of the thesis also becomes clear by following only the Civil Defense Board and the Parliament's source material to find out about the authority's move to Karlstad. In this work, I investigate why the Civil Defense Board was relocated to Karlstad from Stockholm, how the process went on at parliamentary level, whether there were certain criteria to fulfill for such a move and how the debate was progressing about it. Data collection was done by the Swedish parliament own material in the form of parliamentary motions and proposals. The investigations from the Localization Delegation showed that criteria are required for a particular region to be allocated to relocated authorities from the Greater Stockholm region. Which authorities a region gets also depends on the local conditions and whether Sweden's commander-in-chief has any objections. Regional policy is characterized by priorities that express what conditions and assistance a particular region should receive.

Företag omorganiserar sig med jämna mellanrum. Graden av centralisering och decentralisering skiftar ofta i samband med omorganisationer och hierarkiska nivåer tenderar tillkomma och försvinna. Syftet med denna studie är att undersöka skillnaderna mellan centralisering och decentralisering inom banker samt att undersöka hur ledarskap påverkas av detta. Inom den vetenskapliga litteraturen har det länge pågått en diskussion kring ämnet samt vilken grad av centralisering och decentralisering som är att föredra. Denna studie har sin utgångspunkt i en deduktiv forskningsansats med teorier från Henry Mintzbergs organisationsteori, contingency theory samt agentteorin. Vidare är studien inriktad som en kvalitativ studie där det empiriskt material samlats in via semistrukturerade intervjuer med fem chefer inom två olika banker samt olika hierarkiska nivåer. Analysen av arbetet har vi bemött genom tematisk analys där vi systematiskt identifierat, organiserat och skapat insikt i den insamlade empirin. Resultatet från denna studie tyder på att varje enskilt företag bör analysera hur organisationen vill kommunicera till slutkunden samt utifrån det bestämma graden av centralisering och decentralisering. Resultatet tyder också på att lokala bankkontor bör luta åt decentralisering då chefer inom sina lokala marknader har bättre kännedom än företagets strategiska ledning. I enlighet med graden av centralisering eller decentralisering tyder resultatet också på att ledarskapet inom en organisation bör inkludera mandat i förhållande till den grad av centralisering eller decentralisering ett företag väljer att förhålla sig till.

SAMMANFATTNING  Datum: 2022-05-30 Nivå: Magisteruppsats Företagsekonomi, 15 hp  Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Elin Wikner och Sofie Nybohm Titel: Redovisning och revision av kryptovalutor: En semi-systematisk litteraturstudie av kryptovalutor med tematisk analys Handledare: Karin Seger  Nyckelord: Kryptovaluta, decentralisering, reglering, redovisning & revision Syfte: Syftet med denna semi-systematiska litteraturstudie är att kartlägga forskningen av kryptovalutor inom reglering, redovisning och revision med en tematisk analys samt finna kunskapsgap i den aktuella litteraturen. Metod: Semi-systematisk litteraturstudie Slutsats: I slutsatsen svarar författarna på syftet med studien genom att summera kartläggningen av forskningen inom de tre huvudtemana reglering, redovisning och revision och återge de kunskapsgap som författarna funnit i respektive huvudtema. Det första kunskapsgapet som författarna funnit är inom huvudtemat reglering och påvisar att det finns en avsaknad av studier som undersöker vilka de negativa effekterna är av mer kontrollerade kryptovalutor. Det andra kunskapsgapet författarna funnit är inom huvudtemat redovisning och påvisar att det finns en avsaknad av studier som undersöker andra kryptovalutors klassificering än Bitcoin. Det tredje kunskapsgapet som författarna hittat återfinns inom huvudtemat revision och behandlar revisorerna, då kunskapskraven ökat på grund av kryptovalutor behövs fler studier om intern- och extern utbildning inom revisionsbranschen.

Risks often operate in a routine way but are not always measurable, which can make them problematic. Historical events within the Swedish banking industry have exposed the financial system to economic crises as a result. Risk management is the part of business management that aims to identify, analyze and prevent risks. Hence, it is for reasons that research in the subject is required. Today, Sweden's economy is facing a new crisis which means high inflation and increased interest rates. We consider the area interesting because banks are in an industry that faces risks on a daily basis in the form of lending, among other things. As a result of this, it is of interest to investigate whether the organizational structure has any impact on risk management, as well as whether high inflation affects risk management in the various banks. Based on the research question, two case studies were applied to two banks in Kalmar. The essay is based on a qualitative method, with an abductive approach. The semi-structure was what characterized the interviews because we were looking for an in-depth conversation with each respondent.  We can state that many factors within Handelsbanken and SEB in Kalmar depends on their organizational structure in the form of decentralization versus centralization. The risks banks face are largely the same but differ depending on how much authority the individual has. Planning for risks within the banks does not differ significantly, SEB's quarterly report gives a picture of what the future may look like. Handelsbanken has weekly and monthly reports that update employees on how the market looks. The risk management process also looks similar between banks with a difference in authority, which also depends on their organizational structure. We feel that Handelsbanken and SEB tend to increase the degree of centralization, which goes against the theory. Inflation did not bring about as great changes in either risks or risk management as we expected. We believe this is because they are prepared thanks to the risk-prone industry they operate in.

Jag har i mitt examensarbete intervjuat fem lärare i samhällskunskap som representerar tre olika gymnasieskolor. Via intervjuerna har jag försökt reda ut vad lärarna anser om det friutrymme som den mål- och resultatstyrda skolans kursmål i samhällskunskap ger. Mitt syfte med undersökningen har varit att ställa det faktum att kursmålen i samhällskunskap är abstrakta och därmed ger ett stort friutrymme för lokal tolkning mot det faktum att en likvärdighet enligt läroplanen skall kunna garanteras över hela landet. Utifrån intervjuerna har jag kommit fram till att arbetssätt, åsikter och uppfattningar om kursmål, friutrymmet och likvärdighet skiljer sig åt mellan lärare och skolor. Med hjälp av övrig litteratur har jag tagit med aspekter som visar att en likvärdighet kan vara problematisk att uppnå i en decentraliserat styrd skolverksamhet.

No description available.

<p>ÅDT-uppdraget tillhör Väg & Trafik, ett affärsområde inom Vägverket Konsult som i sin tur ägs av myndigheten Vägverket. Uppdraget innebär trafikmätning på de statliga vägarna, resultatet benämns ÅrsmedelDygnsTrafik (ÅDT). Kund och beställare är Vägverkets respektive regionkontor.</p><p>Idag har problem börjat uppmärksammas som drabbar medarbetarna och verksamheten i ÅDT-uppdraget. Det finns antydningar till missnöje kring hur uppdraget drivs samt oro för framtiden och en eventuell konkurrensutsättning. Uppdragets status har sjunkit både intern och externt.</p><p>Syftet med denna studie är att visa hur ÅDT-uppdragets faktiska organisationsstruktur ser ut och vilka effekter den har på medarbetarna och verksamheten. Genom en sådan koppling kan uppdraget stärkas och bli mer konkurrenskraftigt.</p><p>Därför riktas denna nulägesanalys mot kommunikationen i ÅDT-uppdraget, uppdragsstrukturen samt den kringliggande organisationskulturen. Dessa tre ämnesområden blir den teoretiska referensramen.</p><p>Informationsinsamling gjordes genom en serie direktintervjuer med fem personer samt telefonintervjuer som riktade sig till ytterligare tolv. Tillvägagångssättet var kvalitativt.</p><p>Resultatets helhet visar en grundläggande missuppfattning. Uppdragets organisationsstruktur beskrivs och förväntas fungera bäst som en matrisorganisation. Men förut-sättningarna för att en sådan struktur skall fungera finns ej idag. Istället syns tydliga kommunikations- och samordningsbrister samt att tendenser till motsättningar finns. Slutsatsen är därför att uppdragsstrukturen inte passar ihop med verksamhetsorganisationen i Vägverket Konsult. Problemlösningen innebär att antingen behålla nuläget men att hantera förutsättningar som geografisk spridning och samordning bättre, eller en tydlig strukturell förändring.</p><p>Avslutningsvis presenteras tre konkreta åtgärdsförslag som innebär olika organisationsstrukturer och grader av centralisering för ÅDT-uppdraget.</p>

This paper sets out to investigate the effects on small banks’ management control practices from increasing regulation following the 2008 financial crisis. The changes to banks’ management control practices may in turn have implications for banks’ competitive advantages and strategies. A qualitative case study of a Swedish savings bank was carried out, gathering data through six semi-structured interviews of representatives at different levels. Our findings indicate that the increased regulatory pressure has increased both the scope and scale of administrative as well as cybernetic controls. A relative change of focus, from business- to compliance-oriented was also detected in connection with the planning and cybernetic controls. The increase in mainly administrative controls and the resulting regulatory burden suggest that it may be difficult for small and decentralized banks to pursue their chosen strategy unless they are able to find alternative ways of dealing with this burden. / Uppsatsen redogör för vår undersökning av effekterna av ökande reglering på små, lokala bankers styrning i kölvattnet av 2008 års finanskris. Förändringarna av styrningen kan i sin tur ha betydelse för bankers komparativa fördelar, och deras strategier. En kvalitativ fallstudie av en svensk sparbank genomfördes och innefattade sex semi-strukturerade intervjuer av medarbetare på olika nivåer. Resultaten pekar på att det ökade regleringstrycket har ökat omfattningen av styrning kopplad till governance, organisationsstrukturer, policies och processbeskrivningar men även uppföljning. En förskjutning av fokus, från affärsorienterat mot compliance-orienterat, sågs också i anslutning till styrning som hade att göra med planering och uppföljning. Den betydande ökningen av styrning övervägande kopplad till governance, organisationsstrukturer, policies och processbeskrivningar antyder att det kan bli svårt för små lokala banker att behålla sin strategi om de inte lyckas finna alternativa sätt att hantera den ökade bördan som den förändrade styrningen innebär.