Introduktion: Distriktssköterskor och sjuksköterskor i hemsjukvården hade ett brett arbetsområde och en del av arbetet bestod av att delegera arbetsuppgifter till omvårdnadspersonal Syfte: Att undersöka hur distriktssköterskor erfor delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter till omvårdnadspersonal i kommunal hemsjukvård. Metod: Distriktssköterskor som var patientansvariga inom ett hemtjänstområde i kommunal hemsjukvård från tre olika kommuner intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna erfor att de delegerade för att verksamheten skulle fungera. De erfor att omdelegering gick fortare än nydelegeringar. Det varierade hur distriktssköterskorna kunde följa de riktlinjer som styr delegering och det fanns inte alltid tillräckligt med tid för uppföljning. Distriktssköterskorna kände sig kompetenta för att delegera läkemedelsadministrering men fick ibland uppdatera sig innan de delegerade ut specifika uppgifter. De erfor att de saknade utbildning i delegeringsförfarandet och att det var svårt att delegera när de var nyutbildade. Distriktssköterskorna tyckte att ny omvårdnadspersonal och vikarier kunde sakna tillräcklig kompetens och kände osäkerhet när dessa delegerades. Effekter av delegering var enligt distriktssköterskorna förbättrad patientsäkerhet, kontinuitet för patienterna och att det gav omvårdnadspersonalen en helhetssyn. Konklusion Socialstyrelsen har utfärdat föreskrifter och allmänna råd för delegering av arbetsuppgifter i hälso-och sjukvård. Resultatet visade att distriktssköterskors delegeringsförfarande inte fullt ut överensstämde med dessa föreskrifter. Hemsjukvården var uppbyggd på att arbetsuppgifter delegerades trots att det var emot bestämmelserna, vilket även bekräftades i andra studier

Background: The health care system is facing a dilemma because of theincreasing demand of care and as well as the shortage of graduate level nurses andnurses with specialization. Earlier studies show that the shortage of nurses has ledto the necessity of delegating tasks to unlicensed health care personnel. Severalstudies showed that delegation is one of the areas within home care that has beenidentified a main risk in relation to health care injuries. Aim: To explore nurses’perspective of patient safety within home care in relation to delegation. Method:A literature review of eleven qualitative studies. The literature search wasperformed through database search (PubMed and Cinahl) and manual searching.The studies were reviewed through the SBU’s for qualitative studies and wereanalyzed with Friberg’s analysis method, where similar data were grouped intoappropriate categories. Result: The result yielded two main categories and sixsub-categories. The sub-categories, A helping hand, To lose control andDelegation barrier belongs to the main category The Delegation Dilemma. Underthe other main category, The delegation process there are three subcategories;Nursing diagnostics, Ensuring competence and to follow up delegated tasks.Conclusion: Delegation constitutes a great deal of responsibility and thedelegation process is complex. Delegation requires increased understanding andawareness of its complexity and what the responsibility of delegating entails, to beable to act effectively in order to maintain patient safety in relation to delegation.

<p>This essay describes how Örebro läns landsting operate concerning the delegation of work environment tasks in their organization. In the essay we review present law, with the focus on the delegation of work environment tasks. The purpose is to see if Örebro läns landsting are following the law in a correct way.</p><p>Through interviews with people responsible for the work environment, and representatives for the workers in these questions, we could see how Örebro läns landsting were fulfilling there obligations in the role of employer. The result described how they were motivated and how they systematically worked with work environment issues. However, we could also see that the structure of the division of work environment tasks were inadequate. This could lead to problems if an accident was to happen and a person responsible for this was to be found.</p>

<p>Delegation of assignments regarding the work environment is a complex topic that is difficult to illustrate. It is not explicit mentioned in the law and the established practice are ambiguous and vague. This has caused a lot of confusion, not only for private companies but also for executives within public administration.</p><p>Metso paper Karlstad Inc. gave us the assignments to investigate their delegation system and to analyze the need of change before a planed readjustment. The purpose of this essay is therefore to investigate how the proposed delegation system is constructed and whether it fulfills the demands established by Swedish law. This also helps to illustrate Swedish law in a more summarized and well-arranged way than it is nowadays.</p><p>By describing the formal delegation structure of Metso Paper Karlstad Inc. and by performing an empirical study we were able to see how the organization delegation system both formally and informally was constructed. Through analyzing the result in light of Swedish law we could establish that the formal delegation system on paper, meets the rules of written Swedish law. In spite of that we came to the conclusion that the formal delegation would not be enough to move</p><p>responsibility down the line of delegation. Existing Swedish law demands different criterion in order to guarantee that the persons to whom work environment assignments have been delegated to, have the mandate to fulfill them in order to count as responsible. These criterion have not been fully fulfilled at Metso Paper Karlstad Inc. This is why changes –suggested as recommendations in this essay, should be taken into consideration while a readjustment of the delegation system is made.</p>

This essay describes how Örebro läns landsting operate concerning the delegation of work environment tasks in their organization. In the essay we review present law, with the focus on the delegation of work environment tasks. The purpose is to see if Örebro läns landsting are following the law in a correct way. Through interviews with people responsible for the work environment, and representatives for the workers in these questions, we could see how Örebro läns landsting were fulfilling there obligations in the role of employer. The result described how they were motivated and how they systematically worked with work environment issues. However, we could also see that the structure of the division of work environment tasks were inadequate. This could lead to problems if an accident was to happen and a person responsible for this was to be found.

Delegation of assignments regarding the work environment is a complex topic that is difficult to illustrate. It is not explicit mentioned in the law and the established practice are ambiguous and vague. This has caused a lot of confusion, not only for private companies but also for executives within public administration. Metso paper Karlstad Inc. gave us the assignments to investigate their delegation system and to analyze the need of change before a planed readjustment. The purpose of this essay is therefore to investigate how the proposed delegation system is constructed and whether it fulfills the demands established by Swedish law. This also helps to illustrate Swedish law in a more summarized and well-arranged way than it is nowadays. By describing the formal delegation structure of Metso Paper Karlstad Inc. and by performing an empirical study we were able to see how the organization delegation system both formally and informally was constructed. Through analyzing the result in light of Swedish law we could establish that the formal delegation system on paper, meets the rules of written Swedish law. In spite of that we came to the conclusion that the formal delegation would not be enough to move responsibility down the line of delegation. Existing Swedish law demands different criterion in order to guarantee that the persons to whom work environment assignments have been delegated to, have the mandate to fulfill them in order to count as responsible. These criterion have not been fully fulfilled at Metso Paper Karlstad Inc. This is why changes –suggested as recommendations in this essay, should be taken into consideration while a readjustment of the delegation system is made.

Småföretagen i Sverige har fått en ökad betydelse för den svenska ekonomin och under de senaste 25 åren har fyra av fem jobbtillfällen skapats av småföretag. Antalet småföretag ökar men ändå är det få som överlever de första åren. Entreprenörens kontrollbehov hindrar delegering och hämmar således tillväxt. Att tillsätta en ledningsgrupp kan vara ett bra sätt att främja delegering men implementeringsprocessen för tillsättningen saknar utrymme i dagens forskning. Genom att studera entreprenörens överväganden vid tillsättning av en ledningsgrupp, delegeringsprocessen av ansvar och arbetsuppgifter och hur detta mottas av ledningsgruppen bidrar uppsatsen till dagens forskning med en unik syn på processen. Resultaten indikerar att entreprenörens vi tillsättning av en ledningsgrupp främst överväger kompositionen av kompetens inom ledningsgruppen samt att kommunikationen mellan entreprenören och ledningsgruppen är viktig för en effektiv delegeringsprocess.

Studien syftar till att utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv undersöka hur förskollärare respektive barnskötare resonerar gällande hur arbetsfördelningen mellan förskollärare och barnskötare ser ut, samt om arbetsuppgifterna skiljer sig åt mellan yrkesrollerna i praktiken. I och med förskolans nya läroplan (2018) har förskollärares särskilda ansvar förtydligats, vilket medfört ett särskilt ansvar att realisera läroplanens intentioner och att delegera ut arbetsuppgifter i arbetslaget. Studien kan därmed bidra till att synliggöra huruvida förskollärare resonerar gällande delegeringsarbetet samt hur barnskötare resonerar gällande arbetsfördelning inom arbetslaget. Materialet samlades in via strukturerade kvalitativa intervjuer med både förskollärare och barnskötare, för att synliggöra resonemang från de olika yrkesgrupperna i arbetslagen och för att tydliggöra hur arbetet kan se ut i praktiken. Utifrån studiens resultat går det att utläsa att en ramfaktor som brist på utbildad personal, påverkar hur arbetsuppgifterna skiljer sig mellan yrkesrollerna i arbetslaget. Resultaten visar även att de skildrade synsätt som finns hos förskollärare gällande hur läroplanen ska realiseras i verksamheten kan påverka hur arbets- och ansvarsfördelningen ser ut i praktiken.  Det framgår även att det finns rädslor från både förskollärare och barnskötares perspektiv, gällande att delegeringsarbetet ska skapa kollisioner mellan yrkesgrupperna.

De kommande åren står vården inför stora utmaningar, då medellivslängden ökar både hos män och kvinnor, vilket innebär att fler äldre har behov av vårdinsatser. Allt fler och sjukare personer vårdas i sina egna hem, vilket kommer att medföra stora krav på undersköterskornas kompetens i framtiden inom kommunal vård- och omsorg. Vården står också inför stora pensionsavgångar vilket är ännu en utmaning. För att förstå undersköterskors upplevelse när det kommer till deras arbetssituation och då de arbetar tillsammans med personal som saknar utbildning valde författarna att göra en kvalitativ studie som kan fånga och belysa deras arbetssituation. Enligt prognoser kommer det inom vård- och omsorg att behöva rekryteras cirka 150 000 nya medarbetare fram till 2030. Syftet med studien är att undersöka undersköterskors uppfattningar om brist på undersköterskekompetens inom kommunala vård- och omsorgsverksamheter. Examensarbetet har utgått från en kvalitativ design och genomfördes genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet av undersköterskornas uppfattning kring hur arbetet tillsammans med outbildad personal visade på att fokus bör ligga på vårdtagare, personal och kvalitet. Respondenterna har angett att de upplever en stressig arbetsmiljö på sin arbetsplats då flera av de delegerade arbetsuppgifterna läggs över på undersköterskor på grund av att inte all personal har rätt behörighet och kompetens för att utföra delegerade arbetsuppgifter.

Bakgrund: Delegering är en viktig del av sjuksköterskans kompetens och innebär att ge någon rätt att utföra en arbetsuppgift. Effektiv delegering kan förbättra vårdkvalitén, patientsäkerheten och tillfredsställelsen bland personalen. Felaktig delegering kan bidra till utebliven och osäker vård. Genom att identifiera och tillämpa bästa tillgängliga forskningsresultat gällande delegering kan patientresultaten förbättras. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att delegera arbetsuppgifter till icke legitimerad vårdpersonal. Metod: En litteraturstudie med 12 vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Syftet besvarades med fem huvudkategorier om sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter. De upplevde ett påtvingat krav att delegera och kände sig obekväma med ansvaret. De hade behov av stöd från ledare och kunskap gällande lagar. Brist på kompetens hos den icke legitimerade personalen skapade oro och sjuksköterskan kände behov av kontroll. Teamarbete och kommunikationen mellan sjuksköterskan och den icke legitimerade personalen underlättade delegeringen. Delegeringen sparade även tid och gav patienten effektiv vård. Slutsats: Genom att identifiera vad sjuksköterskan upplever som svårt respektive enkelt med delegeringen och vad som orsakar misstag kan vårdkvaliteten och patientsäkerheten förbättras. Även sjuksköterskans arbetsförhållanden kan förbättras genom att tillämpa åtgärder som underlättar delegeringen.