Lagen om företagsrekonstruktion infördes i svensk rätt med syfte att ge företag med god affärsidé möjlighet att bli lönsamt igen efter att ha hamnat i en ekonomisk kris. Det handlar således om företag som är nödvändiga för marknaden. Gäldenärsföretaget får vid företagsrekonstruktion hjälp av en rekonstruktör som utses av domstol och vars uppgift bland annat är att försöka nå en ekonomisk uppgörelse med företagets borgenärer. Rekonstruktören har således en central roll i rekonstruktionsförfarandet. På senare tid har det blivit alltmer vanligt att rekonstruktören delegerar uppgifter till utomstående parter som inte blivit utsedda av rätten. Det förekommer även att rekonstruktören sätter annan i sitt ställe. Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för rekonstruktörens möjlighet att delegera samt avhända sig uppdrag till annan och hurdet förhåller sig till lagen. Anledningen till att vi valde att skriva om detta ämne grundar sig på att vi finner situationen problematisk i de fall lagen skulle kringgås. Även en kortare jämförelse med konkursförvaltare och sysslomannaskap har gjorts för att hämta ledning i frågan. Arbetet är utformat efter den rättsdogmatiska metoden för att utreda gällande rätt. Även den empiriska metoden har använts i form av intervjuer med olika yrkesverksamma personer. Vår slutsats är att det idag finns företag på marknaden som har en affärsidé att rekonstruera gäldenärsföretag i form av rollen som mellanman i förhållande till rekonstruktör och gäldenär. En sådan verksamhet bedrivs i strid med lagen om företagsrekonstruktion då lagen enligt vår mening inte ger utrymme för att anlita ett så kallat ombud för gäldenärens räkning.

Stora delar av vården idag är beroende av att sjuksköterskor delegerar uppgifter till olegitimerad personal. Människors livslängd ökar och fler drabbas av sjukdomar och de ökande komplexa vårdbehoven ställer krav på hälso- och sjukvårdspersonalen. Sjuksköterskan ska se till patientsäkerheten när arbetet fördelas men detta fungerar inte alltid i praktiken. Syftet med litteraturöversikten är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av delegeringar till olegitimerad personal. En litteraturöversikt har valts eftersom det var relevant för syftet. Tio artiklar inkluderades i analysen. Fyra teman framkom: Styrd av organisationen, Medvetenhet om ansvaret för säkerheten, Påverkan på arbetsbörda och stressnivå samt Betydelsen av god kommunikation och goda relationer. Resultatet visade att sjuksköterskor anser sig vara tvingade att delegera och förlusten av kontroll upplevs stressande. Samtidigt frigörs tid som kan användas till mer prioriterade arbetsuppgifter, vilket möjliggör att kompetens kan användas på ett effektivt sätt. Sjuksköterskor anser att kontinuiteten för patienterna förbättras men att patientsäkerheten kan påverkas. Därför är uppföljningar viktiga, men prioriteras inte alltid. En förutsättning för delegeringar är kommunikation, tillit och goda relationer. Eftersom lagstiftningen är svår att följa finns det skäl att fundera över om det är lagen eller följsamheten till lagen som behöver anpassas. För en hållbar utveckling behöver patientsäkerheten prioriteras och rätt kompetens behöver användas på rätt sätt. Det är också viktigt att skapa förutsättningar för god kommunikation och goda relationer mellan sjuksköterskor och olegitimerad personal.

Bakgrund: Antalet multisjuka äldre i världen ökar stadigt. De som inte klarar att ta sina läkemedel själva är beroende av att få hjälp med detta från någon annan. I äldreomsorgen utförs läkemedelsöverlämnande av omvårdnadspersonal efter att de erhållit delegering för detta enligt SOSFS 1997:14. Distriktssköterskan är ansvarig för att utbilda och utfärda delegeringar till omvårdnadspersonalen. Patientsäkerheten kan äventyras om kommunikationen mellan olika personalkategorier inom äldreomsorgen brister, likaså om utbildningen inför erhållandet av delegering inte ger nödvändiga kunskaper. Syfte: Syftet var att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av läkemedelsdelegering avseende utbildning och överlämning inom äldreomsorgen. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av tolv informanter. Materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys.Resultat: Fyra kategorier framkom: en komplex arbetssituation, brister i patientsäkerheten, teamsamverkan samt betydelsen av utbildning och vårderfarenhet, med tillhörande underkategorier. Stress påverkar antalet misstag som begås, likaså bidrar felaktiga och otydliga dokument till problem, både för omvårdnadspersonalen och för distriktssköterskan. Stödet från den egna arbetsgruppen var viktigt, men även stödet från distriktssköterskan. Utbildningen var tillräcklig men erfaren personal önskade fördjupad kunskap. Slutsats: Studien visar att omvårdnadspersonalen upplever att delegerat läkemedelsöverlämnande är en viktig del av deras arbete med vårdtagarna. Verksamhetens behov styr hur snabbt efter anställning som delegering för läkemedelsöverlämnande erhålls. / Background: The number of elderly people in the world is increasing steadily. Those who are unable to take their medication themselves are dependent on getting help with this from someone else. In the elderly care, drug delivery to care recipients is carried out by healthcare personnel after they have received delegation for this according to SOSFS 1997:14. The district nurse is responsible for educating and issuing delegations to the healthcare personnel. Patient safety can be jeopardized if the communication between different categories of personnel in elderly care fails, as well as if the education prior to receiving delegation does not provide the necessary knowledge. Aim: The aim was to describe the healthcare personnel’s experiences of drug delegation concerning education and administration in elderly care. Method: The study was conducted as a qualitative study with semi-structured interviews of twelve informants. The material was analysed using content analysis. Results: Four categories emerged: a complex work situation, deficiencies in patient safety, team collaboration and the importance of education and careers experience, with associated subcategories. Stress affects the number of mistakes that are made, and incorrect and unclear documents also contribute to problems, both for the healthcare personnel and the district nurse. The support from their own working group was important, but also the support from the district nurse. The training was sufficient but experienced personnel wanted in-depth knowledge. Conclusion: The study shows that healthcare personnel feel that delegated drug delivery is an important part of their work with the care recipients. The needs of the municipal elderly care control how quickly after employment as delegation for drug delivery is obtained.

Bakgrund: Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter från legitimerad sjuksköterska till icke-legitimerad personal är vanlig. Tidigare forskning har visat att delegering kan leda till att sjuksköterskans roll blir otydlig. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskors professionsutövning påverkas av att delegering till icke-legitimerad personal förekommer. Metod: Tio vetenskapliga artiklar studerades enligt metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudteman framstod: ”Sjuksköterskor och inflytande”, ”Sjuksköterskor och interaktion” samt ”Sjuksköterskor och säkerhet”. Sjuksköterskor tyckte om att dela med sig av sin kunskap och uppskattade den avlastning som delegering kunde innebära. Emellertid uttryckte sjuksköterskor i en majoritet av studierna förlust av kontroll i samband med delegering. Många sjuksköterskor brast också i delegeringskompetens. Konklusion: Delegering kan försämra sjuksköterskors helhetssyn och kontroll över omvårdnadssituationen, vilket kan försvåra för dem att ta sitt fulla omvårdnadsansvar. Det finns också brister i sjuksköterskors kunskaper och färdigheter i att delegera. Impliktioner: Sjuksköterskor behöver delta mer i den patientnära omvårdnaden. Delegeringarna bör minska, och sjuksköterskor behöver återta sitt ansvar för omvårdnaden. Sjuksköterskor behöver också mer utbildning och träning i konsten att delegera. Ytterligare forskning kring delegering är nödvändig, särskilt i Sverige. / Background: Delegation of health care tasks from registered nurse to non-licensed personnel is common. Earlier research has shown that delegation can lead to blurring of the nurse’s role. Aim: To examine how the existence of delegation to non-licensed personnel influences the professional work of registered nurses. Method: Ten scientific articles were studied using content analysis. Results: Three major themes emerged: “Nurses and influence”, “Nurses and interaction” and “Nurses and safety”. Nurses enjoyed sharing their knowledge and appreciated the relief that delegation could entail. However, in a majority of the studies nurses expressed loss of control associated with delegation. Many nurses also showed lack of competence with regard to delegation. Conclusion: Delegation can diminish nurses’ holistic view and control of care situations, which may make it difficult for them to take full responsibility for the care. There is also a lack of knowledge and skill concerning delegation among nurses. Implications: Nurses need to participate more in direct patient care. Delegations should be fewer, and nurses need to reclaim their responsibility for nursing. Nurses also need more education and training in the art of delegating. Further research on delegation is necessary, especially in Sweden.

Bakgrund: De äldre i Sverige blir allt fler och allt äldre. Många får leva ett friskt och aktivt liv som äldre och andra drabbas av sjukdom och ohälsa redan i ett tidigt stadie av ålderdomen. Sjuksköterskan inom kommunal hemsjukvård ansvarar idag för ett stort antal patienter och har inte möjlighet att gå ut och träffa alla sina patienter dagligen. Det krävs därför att många av de hälso- och sjukvårdsuppgifter som förekommer ute i patienternas hem utförs av delegerad hemtjänstpersonal. Deras ansvar har ökat och de står ofta ensam ute i hemmen med beslut om när patientens hälsotillstånd kräver kontakt med sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hemtjänstpersonalens upplevelser av att arbeta med delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter. Metod: Åtta Narrativa intervjuer genomfördes vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys Resultat: resultatet visar hemtjänstpersonalens upplevelser av att arbeta med delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter. Analysen av resultatet utmynnade i sex kategorier: tillfredsställelse, ansvar och gemenskap som beskrev bra upplevelser och tre kategorier: tidsbrist, otillräcklighet och krav som beskrev dåliga upplevelser. Då samtliga respondenter återgav både bra och dåliga upplevelser i arbetssituationen skapades temat: Att arbeta med motsägelsefulla känslor. Slutsats: Genom att ta del av hemtjänstpersonalens upplevelser kan sjuksköterskan utveckla delegeringsförfarande. Ge stöd till personalen och skapa tillfällen för att undervisa och handleda, vilket leder till trygghet och ökad patientsäkerhet i vård och omsorg av den äldre / Background: The elderly population in Sweden is increasing and people tend to live longer. Some people live a healthy and active lifestyle until they reach an old age. Others are affected by an illness or disease in the early stages of old age. The nurse in the Swedish municipal home care is responsible for a large number of patients and has therefore gotten less close to his or her patients. The nurse is not able to see his or her patients every day and therefore many health care tasks in patients' homes are conducted by delegated home care assistants. The responsibilities of the assistants have increased and they are often alone in the home with the decision of when the nurse must be contacted due to the patient's health status. Aim: The aim of the study was to describe the health care assistant's experiences of working with delegated health care tasks. Method: Data was collected through eight conducted narrative interviews. The data was analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis of the results led to six categories. Three categories, satisfaction, responsibility, and fellowship, described the good experiences. Three categories, lack of time, the feeling of being inadequate, and feeling of being forced, described bad experiences. The respondents described both good and bad experiences in the work situation. From the categories, the theme of working with conflicting emotions was created. Conclusion: By taking part of the assisted living staff experiences the nurse could develop the delegation routine, support, educate, and supervise the staff, which leads to security and increased patient safety in health and social care of the elderly.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

Bakgrund och Syfte: Tidigare forskning visar att delegering ökar känslan av empowerment hos medarbetarna. Mer forskning önskas kring hur delegering av schemaläggningen påverkar empowerment hos medarbetarna. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur delegering av flexibla arbetstider till medarbetarna påverkar medarbetarnas upplevda empowerment. Metod: Studiens grund är av ett hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Forskningsansatsen som använts är en abduktiv forskningsansats. Studiens insamlingsteknik är av en kvalitativ metod. Den empiriska informationen har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen har tidigare forskning som grund. Den empiriska informationen som framkommit under intervjuerna har kategoriserats och sammanställts i ett kapitel. Analysen av studien är framställd utifrån den empiriska samt teoretiska informationen som presenterats i studien. Slutsats: Studien tyder på att delegering av flexibla arbetstider påverkar medarbetarnas upplevda empowerment, i form av kompetens och självbestämmande. Flexibla arbetstider har även en större påverkan på medarbetarna än själva delegeringen i sig. Studiens bidrag: Studien visar på att delegering av flexibla arbetstider påverkar upplevd empowerment. Ur ett praktiskt perspektiv ges rådet till ledarna att med fördel delegera flexibla arbetstider till medarbetarna för att öka upplevd empowerment i form av ökat självbestämmande och kompetens. Förslag till fortsatt forskning: Till vidare forskning finns ett behov av att undersöka kopplingen mellan flexibla arbetstider och empowerment på ett mer grundligt sätt. Vi föreslår att detta syfte studeras med medarbetare som varit anställa en kort tid och att syftet studeras med andra geografiska utgångspunkter. / Background and Aim: Previous research shows that delegation increases the sense of empowerment among employees. More research is requested about how delegation of scheduling affects empowerment among employees. The purpose of this study is to increase understanding how the delegation of working hours to employees’ affecting employees' psychological empowerment. Method: The basis of the study is of a hermeneutical and a social constructivist perspective. The research approach that has been used is a deductible research approach. The study's collection technique is of a qualitative method. The empirical information has been collected using semi-structured interviews. The theoretical frame of reference has earlier research as a basis. The empirical information found during the interviews has been categorized and compiled in a chapter. The analysis of the study is based on the empirical and theoretical information presented in the study. Conclusion: The study suggests that delegation of flexible working hours affects employees' psychological empowerment, in terms of competence and self-determination. Flexible working hours also have a greater impact on employees than the delegation itself. Contribution: The study shows that delegation of flexible working hours influences psychological empowerment. From a practical perspective, the advice is given to leaders to delegate flexible working hours to employees to increase psychological empowerment in the form of increased self-determination and competence. Suggestions for further research: For further research, there is a need to examine the link between flexible working hours and empowerment in a more thorough way. We propose that this purpose be studied with employees who have been hiring a short time and that the purpose is studied with other geographical starting points.

Bakgrund: Världens befolkning blir allt äldre, vilket kan bidra till ett ökat behov av särskilda boenden och därför ett ökat krav på personalen. Sjuksköterskan på ett särskilt boende är ytterst ansvarig för omvårdnaden, men undersköterskor står för det patientnära arbetet och utför de flesta praktiska uppgifterna. Sjuksköterskan är inte heller alltid på plats på boendet och har därför andra förutsättningar för att leda undersköterskorna. Sjuksköterskans ledarskap innehåller aspekter som att vara en expert på omvårdnad, en teamledare, ett stöd för undersköterskor samt förekommer det i ledarskapet att delegera uppgifter. I den karitativa ledarskapsteorin beskrivs ledarskapet utgå ifrån relationer och gemensamma visioner där patienten står i centrum. Syfte: Syftet var att beskriva undersköterskors erfarenheter av sjuksköterskan som ledare för omvårdnadsarbetet på särskilt boende. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats. Åtta undersköterskor på två särskilda boenden i samma kommun intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Datamaterialet analyserades med Graneheim och Lundmans beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade på att undersköterskorna erfarenheter var likartade när det gällde sjuksköterskan ledarskap för omvårdnadsarbetet. Tre kategorier framkom utifrån undersköterskornas erfarenhet, Kommunikation påverkar ledarskapet, Relationer påverkar ledarskapet samt Delegering ett sätt att leda. Slutsats: Undersköterskornas erfarenheter av sjuksköterskans ledarskap visade på att det var viktigt att kommunikationen, relationerna och delegationerna fungerade för att omvårdnadsarbetet skulle fungera. Det framkom att dessa aspekter påverkade varandra och därför behövdes alla. Ledarskapet påverkades enligt undersköterskorna av både påverkbara saker som bemötande och beteende men även av för sköterskan opåverkbara organisatoriska saker som att sjuksköterskorna var placerade på andra ställen, inte hade tid och hade flera andra uppgifter.

Problemformulering: Att ha kontroll över sin arbetstid har visat sig ha både positiva och negativa effekter för återhämtning. Återhämtning har central betydelse för att minska arbetsrelaterad stress som uppskattas vara ett av de största arbetsmiljöproblemen i Europa. Det saknas dock forskning kring hälsa och verksamhetsanpassade arbetstider och även kring delaktighetens påverkan på uppfattningar om ledarskap. Syfte: Syftet med studien är att undersöka uppfattningar om förändringar i ledarskap, samt för- och nackdelar med arbetsprocessen, hos chefer, resursplanerare och medarbetare i en större svensk offentlig myndighet efter en genomförd arbetsplatsinriktad intervention för att öka delaktigheten vid planering av arbetstider. Metod: Tre chefer och tre resursplanerare valdes ut genom ett målstyrt urval och sex medarbetare valdes ut genom ett obundet slumpmässigt urval. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer och en fenomenografisk analysmetod användes. Huvudresultat: Resultatet består av följande huvudkategorier; likartat ledarskap, utvecklat ledarskap, större förståelse på arbetsplatsen, mer dialog på arbetsplatsen, bättre balans mellan arbetsliv och fritid, högre faktisk och upplevd möjlighet att kunna påverka och mer arbete för resursplanerarna. Slutsats: Resultatet tyder på att det ur ett arbetshälsovetenskapligt perspektiv kan vara positivt med medarbetarinflytande över schemaläggning och arbetsplatser med schemalagt arbete kan därför med fördel låta medarbetare ha inflytande över sin schemaplanering. / Aim: The aim of the study is to investigate how managers, resource planners and employees, in a bigger swedish public authority, perceive changes in leadership, and advantages and disadvantages with the work process, after a workplace-oriented intervention to increase participation in planning of working hours. Mehods: Three managers and three resource planners were selected through a targeted selection and six employees were selected through a random sampling. A qualitative method with semi structured interviews were used to collect data, and a phenomenographical method was used to analyze the interviews. Main results: The analyzed data resulted in the following descriptive categories; unchanged leadership, strengthened leadership, greater understanding at the work place, more dialogue between different work roles, better work-life balance, higher actual and perceived opportunity to influence and more work for the resource planners. Conclusion: Employee participation in schedule planning can be positive from an occupational health science perspective. Workplaces with scheduled work can therefore advantageously let employees participate in schedule planning.

Bakgrund: Sår och såromläggning ingår i sjuksköterskans ansvarsområde. Det tycks som att det i praktiken emellertid är undersköterskor som sköter merparten av såromläggningen och i vissa fall dokumentationen kring denna. Det finns många olika sorters sår och såromläggningar, vissa mer komplicerade än andra och ibland kan det anses lämpligt att överlåta uppgiften till annan profession.Syfte: Undersöka relationen ansvar – delegering i samband med såromläggning utifrån sjuksköterskans perspektiv.Metod: En kvalitativ intervjustudie. Fem sjuksköterskor med olika arbetserfarenhet intervjuades på en avdelning i södra Sverige. Resultatet har analyserats med innehållsanalys på manifest nivå.Resultat: Tre kategorier, ansvar, utförande samt kontroll, framkom. Medvetenhet om eget ansvar finns men omläggningen prioriteras ofta bort till förmån för andra arbetsuppgifter. Vid överlåtning av såromläggning tas ansvar genom att överlåta till personal med kunskap och erfarenhet. Den största erfarenheten och kunskapen tillskrivs undersköterskorna medan ansvaret ligger hos sjuksköterskor och läkare. Sårvård har blivit som en osynlig regel och beskrivs som en arbetsfördelning. Kommunikation är viktig som säkerhetskontroll och utvärdering.Slutsats: Någon tydlig och formell delegering av såromläggning görs inte. Sjuksköterskor har stort ansvar för såromläggning men uppgiften prioriteras ofta bort. Undersköterskorna sköter huvudsakligen både såromläggning och en del av dokumentationen vilket kan ses som en praktisk arbetsfördelning. Den arbetsfördelning som informanterna beskriver bygger på ett mycket stort förtroende för att undersköterskorna sköter arbetet på ett bra sätt. Tillit är ett nyckelord. Teamarbete och hur vården utformats gör att professionsgränserna delvis försvinner eller blir mindre tydliga. / Background: Wound and wound dressing are part of nurses’ responsibilities. It seems though, as if the health care assistants perform the majority of wound dressings and documentation. There are many varieties of wounds and wound dressings, some are more complicated than others. Sometimes it might seem appropriate to pass on the assignment. Aim: To explore the relation between responsibility and delegation in connection with wound dressing from the nurses’ perspectives.Methods: A qualitative interview study was performed in which five nurses from a ward in the south of Sweden with different working experience participated. Content analysis was restricted to the manifest level to elicit the result.Results: The result was divided into three categories: responsibility, performance and control. Other tasks are highly prioritized over wound dressing even though nurses are aware of their responsibilities. Handing over the assignment to an experienced and knowledgeable person is nurses’ way of taking responsibility. The greatest experience and knowledge are ascribed to the health care assistants while the nurses and doctors have the responsibility. Task performance regarding wound care is described as division of work and rules are unclear. Communication plays an important role for safety, control and evaluation. Conclusions: There is no clear and formal delegation of wound dressing. Nurses have big responsibility regarding wound dressing yet it is often neglected. The fact that the health care assistants perform both wound dressing and some documentation is considered as a practical work division. Nurses are confident to hand over the assignment since trust and faith to the health care assistants exists. Teamwork and structure of work, however, results in unclear boundaries between professions.