Bakgrund: Patienter som tidigare vårdades på sjukhus vårdas nu hemma. Att vara  sjuksköterska i kommunal hemsjukvård är ett arbete med många olika arbetsuppgifter såsom läkemedelshantering, sårvård och rådgivning. Dessutom har sjuksköterskan ett övergripande ansvar för patientens totala omvårdnadsinsatser. Arbetsplatsen är patientens hem. Oftast är det äldre över 65 år som är i behov av hemsjukvård men patienterna kan vara berättigade till hemsjukvård oavsett ålder. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka erfarenheter av att arbeta som sjuksköterska i kommunal hemsjukvård. Metod: En systematisk litteraturstudie utifrån tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Denna studies resultat utmynnade i två teman; Omvårdnadsrelation och Professionell utövning. Resultatet visar att sjuksköterskor i hemsjukvården till stor del arbetar med att ge patienter stöd på olika sätt. Dessutom innebär sjuksköterskans arbete att skapa vårdrelationer med patient och dess närstående. Arbetet beskrivs som komplext, det ingår både preventiv, kurativ och palliativ vård i arbetsuppgifterna.Trots att sjuksköterskan är arbetsledare i hälso-och sjukvårdsfrågor är ledarskapet otydligt. Slutsats: Betydelsen av vad uppbyggandet av relationer med patienten och dennes närstående betyder för patientomvårdnaden behöver lyftas. Stödet som sjuksköterskan ger patienterna behöver tydliggöras. För att hantera den komplexa arbetsituationen behövs utbildning och kompetensutveckling inom ledarskap, kommunikation samt handledning vilket kan ge sjuksköterskan verktyg att förbättra och utveckla patientomvårdnaden i hemsjukvården.

Stora delar av vården idag är beroende av att sjuksköterskor delegerar uppgifter till olegitimerad personal. Människors livslängd ökar och fler drabbas av sjukdomar och de ökande komplexa vårdbehoven ställer krav på hälso- och sjukvårdspersonalen. Sjuksköterskan ska se till patientsäkerheten när arbetet fördelas men detta fungerar inte alltid i praktiken. Syftet med litteraturöversikten är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av delegeringar till olegitimerad personal. En litteraturöversikt har valts eftersom det var relevant för syftet. Tio artiklar inkluderades i analysen. Fyra teman framkom: Styrd av organisationen, Medvetenhet om ansvaret för säkerheten, Påverkan på arbetsbörda och stressnivå samt Betydelsen av god kommunikation och goda relationer. Resultatet visade att sjuksköterskor anser sig vara tvingade att delegera och förlusten av kontroll upplevs stressande. Samtidigt frigörs tid som kan användas till mer prioriterade arbetsuppgifter, vilket möjliggör att kompetens kan användas på ett effektivt sätt. Sjuksköterskor anser att kontinuiteten för patienterna förbättras men att patientsäkerheten kan påverkas. Därför är uppföljningar viktiga, men prioriteras inte alltid. En förutsättning för delegeringar är kommunikation, tillit och goda relationer. Eftersom lagstiftningen är svår att följa finns det skäl att fundera över om det är lagen eller följsamheten till lagen som behöver anpassas. För en hållbar utveckling behöver patientsäkerheten prioriteras och rätt kompetens behöver användas på rätt sätt. Det är också viktigt att skapa förutsättningar för god kommunikation och goda relationer mellan sjuksköterskor och olegitimerad personal.

Bakgrund: Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter från legitimerad sjuksköterska till icke-legitimerad personal är vanlig. Tidigare forskning har visat att delegering kan leda till att sjuksköterskans roll blir otydlig. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskors professionsutövning påverkas av att delegering till icke-legitimerad personal förekommer. Metod: Tio vetenskapliga artiklar studerades enligt metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudteman framstod: ”Sjuksköterskor och inflytande”, ”Sjuksköterskor och interaktion” samt ”Sjuksköterskor och säkerhet”. Sjuksköterskor tyckte om att dela med sig av sin kunskap och uppskattade den avlastning som delegering kunde innebära. Emellertid uttryckte sjuksköterskor i en majoritet av studierna förlust av kontroll i samband med delegering. Många sjuksköterskor brast också i delegeringskompetens. Konklusion: Delegering kan försämra sjuksköterskors helhetssyn och kontroll över omvårdnadssituationen, vilket kan försvåra för dem att ta sitt fulla omvårdnadsansvar. Det finns också brister i sjuksköterskors kunskaper och färdigheter i att delegera. Impliktioner: Sjuksköterskor behöver delta mer i den patientnära omvårdnaden. Delegeringarna bör minska, och sjuksköterskor behöver återta sitt ansvar för omvårdnaden. Sjuksköterskor behöver också mer utbildning och träning i konsten att delegera. Ytterligare forskning kring delegering är nödvändig, särskilt i Sverige. / Background: Delegation of health care tasks from registered nurse to non-licensed personnel is common. Earlier research has shown that delegation can lead to blurring of the nurse’s role. Aim: To examine how the existence of delegation to non-licensed personnel influences the professional work of registered nurses. Method: Ten scientific articles were studied using content analysis. Results: Three major themes emerged: “Nurses and influence”, “Nurses and interaction” and “Nurses and safety”. Nurses enjoyed sharing their knowledge and appreciated the relief that delegation could entail. However, in a majority of the studies nurses expressed loss of control associated with delegation. Many nurses also showed lack of competence with regard to delegation. Conclusion: Delegation can diminish nurses’ holistic view and control of care situations, which may make it difficult for them to take full responsibility for the care. There is also a lack of knowledge and skill concerning delegation among nurses. Implications: Nurses need to participate more in direct patient care. Delegations should be fewer, and nurses need to reclaim their responsibility for nursing. Nurses also need more education and training in the art of delegating. Further research on delegation is necessary, especially in Sweden.

Bakgrund: Det sker en ökning av personer med demenssjukdom vilket ökar kravet på vårdens som ges. Patienter och deras anhöriga erfar brister i vården, bland annat i den personcentrerade vården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med demenssjukdom. Metod: Metoden och dataanalysen har utgått från Fribergs litteraturöversikt. Datainsamlingen gjordes genom att söka fram vårdvetenskapliga artiklar. Urvalet bestod av erfarenheter som legitimerade sjuksköterskor hade av att vårda patienter med demenssjukdom. Därefter kvalitetsgranskades varje artikel och sedan analyserades deras syfte, metod och resultat. Resultat: Resultatet indelades i följande tre teman; organisationens påverkan på vårdkvaliteten, vårdrelationens betydelse samt tolkning av patienters behov. Slutsats: Sjuksköterskor strävar efter att öka sin kunskap och etablera meningsfulla vårdrelationer, även om detta kan vara krävande. Tolkning av patienters behov utgjorde en central utmaning för sjuksköterskor. Organisationens aspekter kan skapa hinder för en personcentrerad vård, vilket understryker behovet av en stödjande organisation för att kunna implementera en vård av god kvalitet till patienter med demenssjukdom och deras anhöriga.

Sammanfattning Bakgrund: Säker vård och vårdskador är en viktig kvalitetsindikator för vården och sjuksköterskan med sitt ledningsansvar för omvårdnadsarbetet har en viktig roll här. Med trycksår som en vanligt förekommande vårdskada som har stora möjligheter att förhindras är god kunskap om trycksårsprevalens av väldigt stor vikt för de som inom kort är legitimerade sjuksköterskor. Syfte: Att undersöka kunskap kring trycksårsprevention hos sjuksköterskestudenter som går sista terminen på utbildningen. Metod: En kvantitativ icke-experimentell deskriptiv design valdes till denna tvärsnittsstudie. En enkät baserad på TAK-enkäten, den svenska översättningen av Beeckman et al.s (2010) validerade instrument användes. Resultat: Resultatet presenteras i sex diagram samt en tabell uppdelat i Demografi, Självskattning och Kunskap. Svaren på kunskapsfrågorna visade ett genomsnittsresultat på 11 rätt av 19 frågor (57.9 %). Bristfälliga kunskaper visades särskilt på frågan om vad som orsakar trycksår där endast 27% svarade rätt. Att fukt från urin, avföring eller sårsekretion orsakar trycksår anger majoriteten är ett korrekt påstående, trots att det är felaktigt. Majoriteten av de medverkande skattade sin kunskap inom trycksårsprevention som god eller mycket god. Slutsats: Det finns en dissonans mellan självskattningen och den kunskap som studenterna uppvisade. Okunskapen kring vad som orsakar trycksår kan få konsekvenser för ett effektivt preventivt arbete. Bättre möjligheter för att ta in denna kunskap bör ges sjuksköterskestudenter på väg ut i arbetslivet för att kunna möta det behov som finns och stödja dem i att kunna leda omvårdnadsarbetet, ta ansvar för säker vård och lindra det lidande som trycksår ofta innebär. Att undersöka skillnader mellan olika lärosäten och eventuella framgångsfaktorer vid goda resultat är förslag på fortsatt forskning, liksom hur sjuksköterskeprogrammet skulle kunna utvecklas för att främja denna kunskap.

Socialstyrelsen beskriver en kommande brist på operationssjuksköterskor i Sverige, samtidigt visar statistik av antal ansökningar till specialistutbildningen att färre sjuksköterskor väljer inriktningen operationssjuksköterska. I litteraturen beskrivs operationssjuksköterskans yrke som dolt för utomstående, och det kan vara en orsak till det låga intresset att välja yrket. Syftet med denna pilotstudie var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om operationssjuksköterskans yrke. Studien är genomförd med kvalitativ induktiv ansats som en intervju med öppen ingångsfråga. Data är analyserat med manifest innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier, Osynligt och lågt värderat, Medlem i teamet och Praktiskt arbete. Resultatet stämmer överens med tidigare utförd forskning. En större studie är av värde för att få en djupare förståelse av skillnader i uppfattningar. Kunskap om uppfattningen kan underlätta rekrytering av operationssjuksköterskor. Specialistkompetens på operationsavdelningarna ökar förutsättningarna för patienter att få en säker perioperativ omvårdad / National Board of Health and Welfare describes an upcoming shortage of perioperative nurses in Sweden, and statistics show that the number of nurses applying to specialized training in the perioperative field is declining. In the literature, the perioperative nursing profession is described as non-visible to people in general, and that may be a reason for the lack of interest in choosing the profession. The purpose of this pilot study is to describe nursesʹ perceptions of the perioperative nursing profession. The study was conducted using qualitative inductive approach as an interview with open entry question. Data was analyzed by manifest content analysis. The results revealed three categories; Invisible and low valued, Member of the team and Practical work. The result is consistent with prior research conducted. A larger study is of value to obtain a deeper understanding of differences in perceptions. Knowledge of these perceptions may facilitate the recruitment of perioperative nurses. Specialized competence at the surgical departments increases the chances for patients to receive a safe perioperative care.

Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning man kan se studier på en legitimationsgrundande psykoterapeututbildning som ett karriärdrag, och hur en sådan karriär i så fall kan definieras. I studien har 60 legitimerade psykoterapeuter med inriktning familjeterapi som studerat vid Linköpings universitet under åren 2002-2014 (n=87) svarat på en enkät med fasta svarsalternativ, samt några öppna frågor. Resultaten visar att titeln som legitimerad psykoterapeut medfört löneökning för 63 %. Av respondenterna titulerar sig 58 % som legitimerad psykoterapeut, 27 % har fått utökade befogenheter i samband med legitimationen, och 12 % har befordrats. I samband med legitimationen har 33 % fått utökat ansvar och 40 % anger familjeterapi som huvudsaklig sysselsättning. De stora arbetsgivarna även efter avslutad utbildning är kommun och landsting, där 73 % är anställda. En markant ökning har dock skett av antalet egna företagare, från 20 % till 40 %. Den karriär som görs av legitimerade psykoterapeuter är huvudsakligen en expertkarriär, dvs. en karriär där man är expert inom sitt yrkesområde, en horisontell karriär. En utbildning till legitimerad psykoterapeut leder till en ökad grad av eget företagande. / This study aims to examine to what extent following a course of study leading to a diploma in psychotherapy can be seen as a strategic career-related move, and how, in that case, such a career can be defined. The degree entitling the recipient to the Swedish title "legitimerad psykoterapeut" is difficult to translate literally; it is usually considered equivalent to, but is not specified as, an M.Sc. It is officially a degree within the health care field, with concurrent obligations, and is hereafter referred to as "qualified psychotherapist". 60 qualified family psychotherapists who studied at Linköping University between 2002 and 2014 (n=87), replied to a questionnaire containing fixed answer alternatives and a few open questions. The results show that acquiring the title of qualified psychotherapist led to a rise in income by 63%. Of all the respondents, 53% actually use the title, 27% acquired more authority, 12% were promoted, and 33% reported being granted a higher level of responsibility after acquiring the title. Family therapy was reported as the major occupation of 40% of the respondents. Local councils (kommuner) or district health authorities (landsting) employed 73% of the respondents, although there has been a significant increase, from 20% to 40%, in the proportion of family psychotherapists who are also partly or solely self-employed. The career of a qualified psychotherapist is thus largely the career of an expert within the field, a "horizontal" career. Completing the requirements for qualification as a psychotherapist leads to an increased level of self-employment.

Inledning: Uppsatsens ambition är att utforska passformen mellan de två samtalsformerna själavård och psykodynamisk psykoterapi genom att intervjua personer som är skolade i och använder båda formerna. Frågeställningar: Hur upplever enskilda präster som är också är legitimerade psykoterapeuter passformen mellan själavård och psykoterapi och vilka strategier har de för att förlika dessa paradigm med varandra? Metod: Uppsatsen hämtar sina resultat från fem induktivt orienterade intervjuer som bearbetats med tematisk analys. Resultat: Tre teman utkristalliserade sig: Definitionsproblematik, konflikt perspektiv och konsolidering. Diskussion: Diskussionen tar framförallt fasta på svårigheten att medvetandegöra skillnader och likheter mellan själavård och psykoterapi, men försöker också få upp områden till ytan som skulle kunna utforskas vidare. Dessa områden täcker flera nivåer från strukturella intressekonflikter mellan olika tillsynsmyndigheter till den psykodynamiska teorins kontra teologins förståelse av Gud.

Bakgrund: Delegering av arbetsuppgifter till omsorgspersonal är inte unikt för svensk sjukvård utan förekommer både nationellt och internationellt. Den globala bristen på legitimerade sjuksköterskor medför ett ökat behov av personal som kan utföra rutinmässiga arbetsuppgifter under delegering. Sjuksköterskor behöver delegera arbetsuppgifter för att kunna leda, prioritera och planera patienternas omvårdnad. Delegeringen av arbetsuppgifter ingår även i sjuksköterskans yrkesroll, därmed betonas vikten av att sjuksköterskan erhåller kunskap om riktlinjer och lagar gällande delegeringen. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa sjuksköterskors upplevelser av att delegera arbetsuppgifter till omsorgspersonal inom olika vårdkontexter. Metod: Litteraturstudien bygger på tolv studier av kvalitativ ansats. Samtliga studier inhämtades från databaserna Cinahl och Pubmed. Utvalda studier har analyserats utifrån Popenoes m.fl. guide avseende artikelmatris och dataanalystabell. Valda studier har genomgått kvalitetsgranskning enligt SBU: kvalitetsgranskningsmall. Resultat: Resultatet utgör sex kategorier som besvarar litteraturstudiens syfte. Kategorierna består av Delegeringen var förenad med stort ansvar, Delegeringen upplevdes påtvingad, Delegeringen påverkade arbetsbelastningen, Upplevelser av okunskap relaterat till delegeringen, Attityder från medarbetare påverkade delegeringen, Kommunikation och relationer påverkade delegeringen. Konklusion: När sjuksköterskan delegerar enbart på grund av påtryckning från chefer sätts sjuksköterskan i en position där hen inte alltid upplever att delegeringen sker på ett korrekt och patientsäkert sätt. Däremot bidrog delegeringen till tid för planering och prioritering av patientens omvårdnad. / Background: Delegation of tasks to healthcare assistants is not unique to Swedish healthcare but occurs both nationally and internationally. The global shortage of registered nurses’ results in an increased need of healthcare assistants who can perform routine tasks under delegation. Aim: The aim of the review was to compile registered nurses’ experiences of delegating tasks to healthcare assistants in different healthcare contexts. Registered nurses need to delegate tasks in order to lead, prioritize and plan patients' care. The delegation of tasks is also part of the registered nurse's professional role, thus emphasizing the importance of the registered nurse obtaining knowledge of guidelines and laws regarding the delegation. Method: The literature review is based on twelve studies of qualitative approach. All studies were obtained from the databases Cinahl and Pubmed. Selected studies have been analyzed based on Popenoes et al. guide regarding article matrix and data analysis table. Selected studies have undergone quality review according to SBU: quality review template. Result: The results constitute six categories that answer the purpose of the literature review. The categories consisting of The delegation was associated with great responsibility, The delegation was perceived as forced, The delegation affected the workload, Experiences of ignorance related to the delegation, Attitudes from employees affected the delegation, Communication and relationships affected the delegation. Conclusion: When the registered nurse delegates under pressure from their managers, the registered nurse is put in a position where they do not always feel that the delegation takes place in a correct and patient- safe way. However, the delegation contributed to time for planning and prioritizing the patient's care.

Bakgrund: Att vara nyutexaminerad kan vara en svår utmaning, allra mest inom ett mångfacetterat yrke som sjuksköterskeyrket är. En bra start kan vara av stor vikt både för trivseln och för intentionen att stanna kvar i yrket. Syfte: Syftet med studien var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av första tiden som yrkesverksamma.  Metod: En litteraturstudie baserad på 10 kvalitetsgranskade kvalitativa studier. Databassökningar har genomförts i Cinahl, PubMed och PsycInfo och resultatet har analyserats med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Ur analysen framkom det tre teman “Nyutexaminerades erfarenheter av erhållen teoretisk och praktisk kunskap, Nyutexaminerades erfarenheter av relationer i teamet och Nyutexaminerades erfarenheter av arbetsmiljön” med sammanlagt sju subteman. Konklusion: Litteraturstudien visar på att de nyutexaminerade har många motgångar framför sig som nyutexaminerade sjuksköterskor. De har behov av både inskolning och en tillåtande miljö där de kan utvecklas i sin profession. Vidare forskning behövs för att minska avståndet mellan teori och praktik som idag är en stor del av de nyutexaminerades vardag. / Background: To be newly graduated can be challenging, even more in a multifaceted profession as the nurse profession is. A god start can be important for the professional’s wellbeing and their intensions to stay in the profession. Aim: The aim of the study was to describe newly graduated registered nurses experience of their first period of time as professionals. Methods: A literature study based on 10 quality reviewed qualitative articles. Database research was made in Cinahl, PubMed and PsycInfo and the result were analyzed using Fribergs five steps model. Results: The analysis revealed three main themes “New graduate’s experiences of acquired theoretical and practical knowledge, New graduate’s experiences of relationships in the team and New graduate’s experiences of the work environment” with the total of seven subthemes. Conclusion: The literature study shows that the new graduates have many setbacks ahead of them as newly graduated nurses. They need both an introduction period and an understanding environment where they can develop in their profession. Further research is needed to reduce the distance between theory and practice, which today is a part of the new graduates' everyday life.