Varför en del individer har förmågan att identifiera och agera på möjligheter medan andra inte gör är en fråga lika komplex som den är intressant. Entreprenören verkar i en dynamisk miljö fylld av utmaningar. Trots detta lyckas flertalet entreprenörer starta och leda företag genom tillväxt. I takt med företagstillväxt tenderar entreprenören att mötas av utmaningar kopplat till verksamhetens förändring. Befintlig forskning betonar verksamhetens perspektiv och fokuserar på huruvida entreprenören bör ersättas mot en ny ledare. Författarna önskar komplettera detta med att belysa entreprenörens perspektiv och upplevda utmaningar. Därför är studiens syfte att skapa förståelse för hur entreprenörens roll förändras i takt med verksamhetens tillväxt och dess utmaningar kopplat till det. För att svara på studiens syfte har teoretisk referensram inhämtats inom tre områden. Teorins första område tar upp sambandet mellan entreprenörskap och ledarskap, samt hur egenskaper som inledningsvis hjälper en entreprenör sedan riskerar arbeta mot en om anpassning ej sker. Operativt- och strategiskt ledarskap behandlar entreprenörens behov att delegera operativa uppgifter för att ta ett ökat strategiskt ansvar. Teorins sista område behandlar företagstillväxtens olika faser och utmaningar förknippade med dem. Den teoretiska referensramen har kompletterats med kvalitativ empiri bestående av semistrukturerade intervjuer med svenska entreprenörer som lett sin verksamhet genom företagstillväxt, vilket var kriteriet för studiens urval. För att få svar på studiens syfte användes en intervjuguide som skapade förståelse om vilka utmaningar den entreprenöriella ledaren upplever när deras roll förändras i takt med tillväxt. Författarna drar därefter slutsatser som besvarar studiens syfte och frågeställningar. Förändringen som entreprenören ställs inför innebär att det blir mer strategiskt än operativt arbete, entreprenören behöver organisera och delegera ut arbetsuppgifter samt att hanteringen av personal ökar. Insikten gjordes dessutom att entreprenören upplever dessa utmaningar olika beroende på entreprenörens egna ambitioner och tidigare bakgrund. Dessa resultat som studien bekräftar delvis tidigare forskning men bidrar även till en ny syn i entreprenörens bakomliggande anledning till att de lyckas med företagstillväxt.

Bakgrund: Hälso- och sjukvård som bedrivs i hemmet blir alltmer omfattande. Samtidigt har det rapporterats att antalet sjuksköterskor verksamma i hemsjukvården är för lågt. För att klara av de utmaningar som ställs behöver sjuksköterskan delegera en del av sitt ansvar till vårdpersonal som saknar legitimation. Känslor kring detta har behandlats i tidigare studier, men aldrig har det berörts hur det upplevs inför och under semesterperioden. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att delegera läkemedelsöverräckning till semestervikarier i den kommunala hemsjukvården. Metod: Tio sjuksköterskor rekryterades och intervjuades enligt en semistrukturerad intervjumetod. Det insamlade materialet bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: De flesta informanter såg delegeringsförfarandet som en del av jobbet. Många uttryckte att det var deras legitimation som de lånade ut och kände därför ett ansvar inför att uppgiften utfördes korrekt. Uppfattningen av semestervikarier var varierande, men det upplevdes som problematiskt att informanterna inte hann lära känna personen bakom delegeringen. Verktygen för kunskapskontroll upplevdes som delvis bristfälliga och uppföljning av semestervikarier var oftast inte möjlig och inte alltid önskvärt. Samtliga informanter efterfrågade en förbättring av samordningen kring delegeringsbeslutet. Konklusion: Semestervikarier var ofta svårare att delegera än övrig personal på grund av svårigheter i att göra säkra bedömningar och brister i samordningen. Informanterna hade delade åsikter om kvalitéten på jobbet som semestervikarierna utförde. / Background: Healthcare conducted in the private home is expanding while reports indicate nurse understaffing in home care. To manage these challenges, the nurses’ have to delegate certain tasks to unlicensed home care aids. Experiences regarding this issue have been examined in earlier studies but no study has examined the issues of delegating vacation cover staff. Purpose: To describe the experiences of nurses in municipal home care in regards to delegating the administrating of medicine to vacation cover staff. Method: Ten registered nurses participated in semi-structured interviews. The interviews were transcribed and analyzed in accordance with a method for content analysis. Results: Most participants viewed the process of delegating as a normal part of the job. They viewed it as that they handed over a part of their license and thus felt a responsibility to ensure that the delegated task was completed in a safe and satisfactory manner. The perception of vacation cover staff varied, but it was viewed as problematic that there was little time to get to know the person who were to perform the delegated task. The tools available for testing their knowledge were not perfect and any follow up of the work done by vacation cover staff was often impossible to do or viewed as unnecessary. All participants wanted better organizational coordination of the process of delegating a task. Conclusion: Vacation cover staff were often harder to delegate than other home care aides due to difficulties in evaluating knowledge and poor coordination in the organization. The participants had split views regarding the quality of the work done by the vacation cover staff.

Nygren, M & Rygg, K. Delegering av omvårdnad –En empirisk studie om delegering. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2007.Som arbetsledare har sjuksköterskan flera ansvarsområden, bland annat att prioritera och fördela omvårdnadsarbetet inom teamet och att delegera omvårdnadsuppgifter. Det finns för sjuksköterskan konkreta författningar och lagar knutna till delegeringsansvaret. Syftet med denna studie var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan delegerade till annanvårdpersonal. Centrala frågeställningar var bland annat vilka omvårdnadsåtgärder delegeras, och hur upplever sjuksköterskorna att delegera omvårdnadsåtgärder? Studien var kvalitativ och som datainsamlingsmetod valdes semistrukturerade intervjuer med nio sjuksköterskor. Både manifest och latent innehållsanalys valdes som analysmetod. Vid den manifesta analysen framkom fem kategorier: Delegerade arbetsuppgifter, orsaker till att delegera, försäkran om kompetens vid delegering, uppföljning av delegerad uppgift och hinder för delegering. Vid den latenta analysen framkom tre teman: delegeringar är positivt, kontrollbehov och osäkerhet kring delegering. Studien visar bland annat att delegeringar när det fungerar upplevs som någonting positivt, men att det finns faktorer, exempelvis att vara nyutbildad sjuksköterska som bidrar till osäkerhet kring delegeringssituationen.Nyckelord: Delegering, kompetens, omvårdnad, sjuksköterska, undersköterska / Nygren, M & Rygg, K. Delegating nursing tasks –An empiric study of delegation.Degree Project, 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2007. As being a supervisor the nurse possesses several areas of responsibilities such as, the prioritizing and assigning of nursing tasks and delegation of nursing care. The aim of this study was to examine what kind of nursing tasks the nurses would delegate to the rest of the nursing staff. Examples of the main questions at issue were amongst others what kind of nursing tasks are delegated, and how did the nurses experience the delegation of nursing tasks? The study was qualitative and the data was collected from nine nurses using semi structured interviews. Both a manifest and a latent content analysis were chosen as methods of analysis. Five categories emerged as a result of the manifest analysis: delegated tasks, reasons to delegate, assurance of competence, the follow-up of delegated tasks and obstacles to delegations As a result of the latent analysis, three themes occurred: delegation is something positive, the need of control and finally uncertainty attached to delegations. The study revealed among other things that delegations, when well functioning, are experienced as something positive. Still there are elements, such as being a fresh educated nurse, that contribute to uncertainties as far as delegations are concerned.Key words: assistant nurse, competence, delegation, nurse, nursing.

Bakgrund: Delegering av arbetsuppgifter till omsorgspersonal är inte unikt för svensk sjukvård utan förekommer både nationellt och internationellt. Den globala bristen på legitimerade sjuksköterskor medför ett ökat behov av personal som kan utföra rutinmässiga arbetsuppgifter under delegering. Sjuksköterskor behöver delegera arbetsuppgifter för att kunna leda, prioritera och planera patienternas omvårdnad. Delegeringen av arbetsuppgifter ingår även i sjuksköterskans yrkesroll, därmed betonas vikten av att sjuksköterskan erhåller kunskap om riktlinjer och lagar gällande delegeringen. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa sjuksköterskors upplevelser av att delegera arbetsuppgifter till omsorgspersonal inom olika vårdkontexter. Metod: Litteraturstudien bygger på tolv studier av kvalitativ ansats. Samtliga studier inhämtades från databaserna Cinahl och Pubmed. Utvalda studier har analyserats utifrån Popenoes m.fl. guide avseende artikelmatris och dataanalystabell. Valda studier har genomgått kvalitetsgranskning enligt SBU: kvalitetsgranskningsmall. Resultat: Resultatet utgör sex kategorier som besvarar litteraturstudiens syfte. Kategorierna består av Delegeringen var förenad med stort ansvar, Delegeringen upplevdes påtvingad, Delegeringen påverkade arbetsbelastningen, Upplevelser av okunskap relaterat till delegeringen, Attityder från medarbetare påverkade delegeringen, Kommunikation och relationer påverkade delegeringen. Konklusion: När sjuksköterskan delegerar enbart på grund av påtryckning från chefer sätts sjuksköterskan i en position där hen inte alltid upplever att delegeringen sker på ett korrekt och patientsäkert sätt. Däremot bidrog delegeringen till tid för planering och prioritering av patientens omvårdnad. / Background: Delegation of tasks to healthcare assistants is not unique to Swedish healthcare but occurs both nationally and internationally. The global shortage of registered nurses’ results in an increased need of healthcare assistants who can perform routine tasks under delegation. Aim: The aim of the review was to compile registered nurses’ experiences of delegating tasks to healthcare assistants in different healthcare contexts. Registered nurses need to delegate tasks in order to lead, prioritize and plan patients' care. The delegation of tasks is also part of the registered nurse's professional role, thus emphasizing the importance of the registered nurse obtaining knowledge of guidelines and laws regarding the delegation. Method: The literature review is based on twelve studies of qualitative approach. All studies were obtained from the databases Cinahl and Pubmed. Selected studies have been analyzed based on Popenoes et al. guide regarding article matrix and data analysis table. Selected studies have undergone quality review according to SBU: quality review template. Result: The results constitute six categories that answer the purpose of the literature review. The categories consisting of The delegation was associated with great responsibility, The delegation was perceived as forced, The delegation affected the workload, Experiences of ignorance related to the delegation, Attitudes from employees affected the delegation, Communication and relationships affected the delegation. Conclusion: When the registered nurse delegates under pressure from their managers, the registered nurse is put in a position where they do not always feel that the delegation takes place in a correct and patient- safe way. However, the delegation contributed to time for planning and prioritizing the patient's care.

Bakgrund: Patienter inom äldreomsorgen är i behov av vård och omsorg i allt större utsträckning. I takt med en globalt åldrande befolkning ökar även handhavandet av kliniska insatser som sjuksköterskan blir alltmer pressad till att delegera ut till omsorgspersonal. Det är väl känt att arbetsbelastningen är hög inom äldreomsorg och det innebär avsevärda svårigheter att uppfylla de samhälleliga krav och förväntningar som efterfrågas. Sjuksköterskor och omsorgspersonal besitter ett stort ansvar i att säkerställa den omvårdnad patienter är berättigade till och samtidigt upprätthålla god vårdkvalitet och beakta patientsäkerhet. Utan en fullgod teamsamverkan uppstår hög risk att våra äldre patienter faller mellan stolarna. Dagens delegeringsarbete innefattar stort risktagande då all omsorgspersonal inte anses besitta lämplig kompetens, trots detta delegeras allt fler kliniska insatser inom äldreomsorgen enbart för att sjuksköterskan ska få ihop arbetsdagen och dess kamp mot klockan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av utmaningar gällande teamsamverkan inom äldreomsorgens delegeringsarbete. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt med användning av kvalitativa artiklar och kvalitativa delar av artiklar med mixad metod. En deduktiv ansats tillämpades. Resultat: Studiens analys presenterades i form av fyra bestämda kategorier: Bristande kompetens påverkar systemteorins balans; Bristande kommunikation och interaktion inom vårdteamet; Tids- och resursbrist hämmar adaption; Hanteringsprocessens utfall när organisationens teamsamverkan brister. Slutsats: Flera faktorer pekar på att vårdteamets brist på tid och resurser är det primära problemet. Det faktum att det råder uttalad brist på kommunikation och kompetens är sekundär problematik inom såväl organisation som upprätthållning av bärande lagstiftning.

Sammanfattning Bakgrund: I hemsjukvården spelar kommunsjuksköterskan en central roll i att planera och organisera vårdinsatser till patienter i deras hemmiljö. För att säkerställa effektiviteten och tillgängligheten av vårdresurserna måste kommunsjuksköterskan delegera vissa medicinska arbetsuppgifter till omvårdnadspersonalen. Denna delegering sker genom tydliga riktlinjer och med noggrann utvärderade kompetenskrav. Forskning visar att det finns utmaningar som sjuksköterskor möter vid delegering av medicinska uppgifter inom hemsjukvården. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och uppfattningar av att delegera medicinska arbetsuppgifter till omvårdnadspersonal inom hemsjukvården.  Metod: En litteraturöversiktmed fokus på kvalitativa forskningsansatser och artiklar, där data analyserades med en reflexiv tematisk analys av Braun och Clark (2022) Resultat: Syftet besvarades genom tre huvudteman och åtta underteman som behandlar sjuksköterskors erfarenheter och uppfattningar angående delegering till omvårdnadspersonal inom hemsjukvården. Deras upplevelser inkluderade ansvar och förväntningar kring delegering, bristande rutiner kring delegering, delegering på grund av personalbrist, känslor av bristande kontroll och maktlöshet, bristfällig kommunikation, otillräcklig tillgänglighet, saknad kompetens hos omvårdnadspersonalen, samt möjligheter för professionens utveckling. Slutsats: Delegeringsförfarandet är avgörande för effektiv fördelning av arbetsuppgifter inom vårdteam. Det krävs tydliga riktlinjer, adekvat utbildning för vårdpersonal, tydlig kommunikation och samarbete för att säkerställa patientsäkerhet och vårdkvalitén. Genom att utveckla delegeringsprocessen kan vårdpersonalen minska riskerna för felaktigheter och fel kommunikation, vilket gynnar både patienter och vårdpersonal i deras vårdmiljö. / Summary Background: In home care, the community nurse plays a central role in planning and organizing care for patients in their home environment. To ensure the efficiency and availability of care resources, the community nurse must delegate certain medical tasks to the care staff. This delegation is done through clear guidelines and with carefully evaluated competence requirements. Research shows that there are challenges that nurses face when delegating medical tasks in home care. Aim: The purpose of the study was to describe nurses' experience and perceptions of delegating medical tasks to home care workers.  Method: A literature review was conducted with a focus on qualitative research approaches and articles, with data analyzed and synthesized using a reflexive thematic analysis method based on Braun and Clark (2022). Results: The purpose was answered through three main themes and eight sub-themes dealing with nurses' experiences and perceptions regarding delegation to home care workers. Their experiences included responsibilities and expectations around delegation, lack of routines around delegation, delegation due to lack of staff, feelings of lack of control and powerlessness, lack of communication, insufficient availability, lack of competence among nursing staff, and opportunities for professional development. Conclusion: The delegation process is crucial for the effective allocation of tasks within care teams. It requires clear guidelines, adequate training for healthcare professionals, clear communication and collaboration to ensure patient safety and quality of care. By developing the delegation process, healthcare professionals can reduce the risks of errors and miscommunication, which benefits both patients and healthcare professionals in their care environment.

No description available.

The main subject for this essay is how the possibility of recovery can be used as a resource in situations of high workload. The applicable law will be examined on the basis of the question what is the law in force at the possibility of recovery. The essay also touches the topic of delegation and what level of knowledge, competence and authority the managers have, to do the delegated work regarding work environment. The essay aims to investigate the new regulation AFS 2015: 4 which came into force on march 31 2016. This regulation is an effect of the high sickness rates that emerged in a survey conducted by the Work Environment Authority. According to the survey, the most common cause of sick leave among women is attributed to organizational and social factors. Employment law regulation in the form of the Work Environment Act and the regulations of the Work Environment Authority is processed to provide answers to the questions. Knowledge of stress and recovery are also given space in the essay. Furthermore, interviews were held as a part of a survey on selected businesses to examine how these companies work with the possibility of recovery. The survey also investigated how the companies work after implementation of the new regulation AFS 2015: 4 and the effects the regulation had on operations. All businesses have an over-representation of women. This selection was conscious because the paper has an overall gender perspective. The analysis concerns the legal research and empirical data processed in the paper to give answers to the questions. The Work Environment Act and the new regulation of AFS 2015: 4 can be concluded that the employer's health and safety responsibilities are far-reaching. Possibility of recovery given the fullest extent through breaks in the workplace. It is thus important that the employer ensures that the breaks are both scheduled and utilized. Whether the new regulation had any impact on sick leave, is in the current situation difficult to confirm. / Kandidatuppsatsens huvudämne är hur möjlighet till återhämtning kan användas som resurs vid hög arbetsbelastning. Gällande rätt kommer granskas utifrån frågeställningen vad gällande rätt är, vid möjlighet till återhämtning. Uppsatsen berör även ämnet delegering samt vad chefer har för kunskap, kompetens och befogenhet för att utföra ett delegerat arbetsmiljöarbete. Uppsatsen syftar till att utreda den nya föreskriften AFS 2015:4 som trädde i kraft 31 mars 2016. Föreskriften är en effekt av det höga sjuktal som framkommit i en undersökning utförd av arbetsmiljöverket. Enligt undersökningen kan den vanligaste orsaken till sjukskrivning bland kvinnor, härledas till organisatoriska och sociala faktorer. Arbetsrättslig reglering i form av Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter bearbetas för att ge svar till frågeställningarna. Kunskaper om stress och återhämtning ges även utrymme i uppsatsen. Vidare har en kartläggning gjorts på utvalda verksamheter för att granska hur dessa verksamheter arbetar med möjlighet till återhämtning. I kartläggningen utreds även hur verksamheterna arbetar efter implementeringen av den nya föreskriften AFS 2015:4 och vilka effekter föreskriften haft på verksamheterna. Samtliga verksamheter har en överrepresentation av kvinnor. Detta urval var medvetet då uppsatsen har ett övergripande genusperspektiv. Analysen berör den rättsutredning och empiri som bearbetats i uppsatsen för att ge svar på frågeställningarna. Genom Arbetsmiljölagen och den nya föreskriften AFS 2015:4 kan det konstateras att arbetsgivarens arbetsmiljöansvar är långtgående. Möjlighet till återhämtning ges i största utsträckning genom raster på arbetsplatserna. Det är således viktigt att arbetsgivaren säkerställer att rasterna är båda schemalagda samt utnyttjas. Huruvida den nya föreskriften haft någon påverkan på sjuktalen, är i dagsläget svårt att bekräfta.

Abstrakt   Denna uppsats undersöker delegeringen av makrotillsyn i Sverige. Makrotillsyn är ett nytt politikområde som vuxit fram efter den internationella finansiella krisen 2007–2009 och har tydliga internationella, EU- och nationella aspekter. Utifrån Lombardi & Moschellas (2017) studie med tre hypoteser; att delegeringen vilar på funktionell, idémässig eller symbolpolitisk logik, intervjuas centralt placerade beslutsfattare inom området makrotillsyn för att kunna beskriva vilken logik som gäller. Studien visar att det är frågan om tre beslutsprocesser, Den ena hanterar bankinriktade makrotillsynsverktyg, vilket följer en funktionell logik och är teknokratstyrd. Utformningen av denna process har påverkats avsevärt av policydokument upprättade av internationella experter knutna till centralbanks- och tillsynsmiljön och har egenskaper av en internationell/EU-baserad horisontell nätverksprocess. Den andra beslutsprocessen hanterar hushållsinriktade makrotillsynsverktyg som bäst förklaras med en symbolpolitisk logik. Den är i huvudsak nationell och har karaktär av en korporativ och politiserad process. Den tredje beslutsprocessen är utformningen av ramverket för makrotillsyn och har internationellt, EU- och nationellt inslag som har karaktär av en nätverksprocess. Delegeringslogiken av makrotillsyn i Sverige beskrivs bäst med en idémässig logik men med tydliga inslag av symbolpolitisk logik där nya idéer har fått genomslag i tillsynen. Delegeringen av makrotillsyn har utformats utifrån den befintliga institutionella konfigurationen och det har inte genomförts några större förändringar för att kunna utforma en effektiv makrotillsyn. Makrotillsynen är utformad för att hantera marknadsobalanser och incitamentsproblem där synen är att marknaden inte kan hantera kreditcykliska och sammanlänkningseffekter på ett effektivt sätt.

Bakgrund: Inom den kommunala hemsjukvården utförs många hälso- och sjukvårdsuppgifter på delegation av omvårdnadspersonal utan formell kompetens. Personalen har olika bakgrund avseende utbildning, erfarenhet och språkkunskaper. Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av att utföra delegerade arbetsuppgifter från distriktssköterska. Metod: Elva semistrukturerade intervjuer genomfördes våren 2017 med delegerad omvårdnadspersonal ur tre olika arbetsgrupper i en kommun i norra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes som analysmetod. Resultat: Resultatet utmynnade i tre kategorier: ”Risker”, ”Förbättringsområden” och ”Framgångsfaktorer” utifrån tio subkategorier. Slutsats: Omvårdnadspersonalen önskar tydliga instruktioner och kontinuerlig kontakt med den sjuksköterska som gett delegering. En god kommunikation och nära samarbete främjer patientsäkerheten. Mer utbildning efterfrågades om olika läkemedel, biverkningar, diabetes och hjärt- och lungräddning. / Background: In the field of municipal home nursing, many health care services are carried out by delegation of nursing personnel without formal competence. The personnel have different backgrounds regarding education, experience and language skills. Aim: To deskribe unlicensed assistive/nursing/ personnel´s experience of performing delegated health care tasks. Method: Eleven semistructured interviews were undertaken in 2017 with unlicensed assistive/nursing personnel working in a municipality in the northern of Sweden. The applied method was qualitative contents analysis. Results: The study resulted in three cathegories “Risks”, “Improvement areas” and “Factors for success” from ten sub cathegories. Conclusions: The home care personnel wish for clear instructions and continuos contact with the delegating nurse. Safe communication promotes patient security. More education was requested about different medicines, side effects, diabetes and heart and lung resuscitation. / <p>Godkännandedatum: 2018-11-08</p>