Syftet med denna undersökning har varit att undersöka hur gymnasielärare på svenska gymnasieskolor i Västerås undervisar i olika ämnen om demokratiuppdraget som varje lärare har som uppdrag. Syftet var vidare att undersöka hur dessa gymnasielärare praktiskt tillämpar demokratiuppdraget. Detta gjorde vi genom att besvara följande frågeställningar: Hur arbetar lärarna, både direkt och indirekt kring demokratiuppdraget i undervisningen? Hur arbetar lärarna för att få med inslag av deltagardemokrati i undervisningen? Hur beskrivs begreppet demokratiuppdraget av gymnasielärarna?Vi har intervjuat 10 lärare som var och en har olika ämnen och olika års erfarenheter i yrket som lärare. Den metod som vi har använt oss av är av kvalitativ ansats, med semistrukturerade intervjuer. Som bakgrund har vi använt oss av peer-reviewade forskningsartiklar och läroplanen för gymnasieskolan, där vi har behandlat bakgrunden till skolans fostransuppdrag i demokratiska värderingar och den tidigare forskningen om demokrati i skolundervisningen.  Vi har använt oss av teorierna elitdemokrati, deltagardemokrati och allmän demokrati. Dessa teorier har vi kopplat till intervjupersonernas svar. De svar vi har mottagit av intervjupersoner har visat att varje lärare har på sitt unika sätt, antingen direkt eller indirekt tagit sig an demokratiuppdraget. Majoriteten av intervjupersonerna visade inslag av den deltagardemokratiska teorin i sin praktiska tillämpning av demokratiuppdraget. Ett fåtal intervjupersoner visade på en blandning av en allmän demokratisk och elitdemokratisk syn. Vad gäller lärarnas syn på vad demokrati innebär refererade de flesta till demokratiska värdegrunderna, såsom inkludering och allas lika värde. / <p>EST</p>

Uppsatsens syfte är att undersöka hur elever ser på elevinflytande i praktiken, dvs. var de uppfattar att elevinflytande kommer till uttryck, vilka som agerar i dessa sammanhang, vilka frågor elevinflytandet gäller samt vad elever gör då de upplever att de inte får gehör för sitt inflytandebehov. Dessutom är syftet, mot bakgrund av ovanstående, att utröna om alla elever kan påverka sin skolvardag i samma utsträckning. Uppsatsen bygger på intervjuer med sju kvinnor och sju män, alla elever på tre olika gymnasieskolor. Det är framförallt i ett forum, närmare bestämt den elevorganiserade deltagardemokratin i skolornas korridorer, korridorkulturen, som eleverna är aktiva vad gäller elevinflytandearbete. Där sker diskussioner gällande elevinflytande, planering av agerande, liksom agerande i elevgenererade inflytandefrågor såsom veckoschema och examinationssätt. Andra fora där elevinflytande utövas är de personalorganiserade deltagardemokratiska kurssamråden samt klassråden. Kurssamråden utgörs av samråd mellan lärare och elever vad gäller lektionernas innehåll, arbetssätt samt examinationssätt. Klassråden ger elevinflytande i frågor gällande provschema och den fysiska arbetsmiljön. Den dialogpartner som i de allra flesta fallen nämns är läraren. Rektor och övrig personal upplevs som mycket avlägsna i elevinflytandesammanhang. Detta gäller dock inte för de elever som är representanter i personalorganiserat representativt råd. Dessa upplever tvärtom att de har ett reellt inflytande.

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka hur elever ser på elevinflytande i praktiken, dvs. var de uppfattar att elevinflytande kommer till uttryck, vilka som agerar i dessa sammanhang, vilka frågor elevinflytandet gäller samt vad elever gör då de upplever att de inte får gehör för sitt inflytandebehov. Dessutom är syftet, mot bakgrund av ovanstående, att utröna om alla elever kan påverka sin skolvardag i samma utsträckning. Uppsatsen bygger på intervjuer med sju kvinnor och sju män, alla elever på tre olika gymnasieskolor.</p><p>Det är framförallt i ett forum, närmare bestämt den elevorganiserade deltagardemokratin i skolornas korridorer, korridorkulturen, som eleverna är aktiva vad gäller elevinflytandearbete. Där sker diskussioner gällande elevinflytande, planering av agerande, liksom agerande i elevgenererade inflytandefrågor såsom veckoschema och examinationssätt. Andra fora där elevinflytande utövas är de personalorganiserade deltagardemokratiska kurssamråden samt klassråden. Kurssamråden utgörs av samråd mellan lärare och elever vad gäller lektionernas innehåll, arbetssätt samt examinationssätt. Klassråden ger elevinflytande i frågor gällande provschema och den fysiska arbetsmiljön. Den dialogpartner som i de allra flesta fallen nämns är läraren. Rektor och övrig personal upplevs som mycket avlägsna i elevinflytandesammanhang. Detta gäller dock inte för de elever som är representanter i personalorganiserat representativt råd. Dessa upplever tvärtom att de har ett reellt inflytande.</p>

Inom ramen för den svenska skolans arbete ingår inte enbart att ge eleverna förutsättningar att uppfylla de kunskapsmässiga kraven. Uppdraget innefattar även att förbereda dem för livet efter skolan och ge dem förutsättningar att utvecklas till demokratiska samhällsmedborgare. De styrdokument som finns för skolans verksamhet ger dock ingen tydlig bild av hur fostransuppdraget bäst förverkligas och det finns ett stort utrymme för egen tolkning. I denna forskningsöversikt presenteras och diskuteras fyra olika studier på hur den svenska skolan arbetar, eller kan arbeta, med detta fostransuppdrag. Syftet med denna studie är att ge en bild av vilka olika uppfattningar det finns om vad det demokratiska fostransuppdraget innebär samt undersöka hur situationen ser ut idag och vilka metoder som förespråkas för att förverkliga detta uppdrag. Det resultat vi har fått i våran studie visar på att det ej heller inom forskningen råder konsensus på hur uppdraget ska förverkligas. Resultatet visar även att forskarnas egen bakgrund och metodval påverkar både deras syn på demokratiuppdraget och även resultatet i deras studier. Vi fann dock att deliberativa undervisningsmetoder återkommande förespråkas som bra för att utveckla en demokratisk kompetens men även att det finns ett behov av vidare forskning. Främst ser vi att detta behov finns på de deltagardemokratiska aspekternas effekter, exempelvis elevråd och elevernas påverkansmöjligheter på undervisningen.

The aim of this study is tos to make visible if and how teachers integrate democratic abilities in social studies education. I also want to examine what teachers experience enable or hinder the teaching of democratic abilities. The study is based on the following questions: Does deliberative and participatory democratic abilities apply in teaching and if so, how is this done in the actual teaching? What opportunities and challenges do teachers find in conversations-and participatory democratic abilities? The study examines how teachers teach deliberative and participatory democracy. This study is qualitative and based on interviews and observations offour teachers working in grade 3. The theoretical frame of the study is founded on the deliberative democracy model of Tomas Englund and Åsa Forsberg which is used to study how deliberative abilities take place in teaching. Furthermore, the theory formed by Roger Hart, called Ladder of participation,is used to study whether teachers invite studentsto participateand influencetheir own education. I also used Ljungberg and Unemar Öst theory about teacher's communicative strategies in connection with the controversy handling to give an understanding about how teachers handle controversy, but also how they in connection with controversy encourages deliberative conversations.The results of the study showed that the students did apply and practice conversations democratic abilities.Despite this, some deliberative democratic abilities were more prominent than others.On the other handthe application of participatory abilities were not as common as training deliberativ democractic abilites.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur möjligheterna ser ut för invånarna i Region Västernorrland att påverka beslutet om nedläggningen av förlossningen vid Sollefteå sjukhus. Studien har genomförts som en fallstudie av nedläggningen där proteströrelsen samt regionfullmäktige har undersökts. Det empiriska materialet har samlats in genom frågeundersökningar med personer som är aktiva inom proteströrelsen samt genom kvalitativ textanalys där regionfullmäktiges protokoll från 2016 och fram till idag har analyserats. Resultatet visar att medborgarnas proteströrelse har varit omfattande men att de officiella kanalerna för medborgarinflytande är begränsade. Resultatet visar även att det inte finns några tecken på förändrade positioner i frågan hos de olika partierna i regionfullmäktige.

Syftet för uppsatsen var att undersöka om klienter med tidigare narkotikaberoende upplever att de har möjlighet till inflytande inom vården som de tar del av. Syftet var även att ta reda på hur socialarbetare inom samma vårdprogram arbetar för att möjliggöra brukarinflytandet för klienterna. Vi utförde semistrukturerade intervjuer med fem klienter och två socialarbetare från samma behandlingshem. De teoretiska perspektiv som stod till grund för analysen av empirin var brukarinflytande och demokrati. Resultatet visar att klienterna upplevde stor delaktighet inom vårdprogrammet samt i kontakten med socialarbetarna på behandlingshemmet. Vidare visar resultatet att socialarbetarna arbetar utifrån deltagardemokrati då klienterna ständigt uppmuntras till att tänka självständigt, planera, fatta egna beslut och sätta upp mål för både behandlingen och inför framtiden. De begränsande faktorerna för brukarinflytande ansågs bland annat vara ekonomi, oengagerade socialarbetare samt skilda arbetssätt mellan kommunerna. Brukarinflytande inom missbruksvården kan gynna behandlingsresultaten och förebygga återfall då klienten får vara delaktig och påverka vårdens innehåll. Brukarinflytande kan leda till goda klient- och socialarbetarrelationer och detta kan även bidra till att allt fler individer med beroendeproblematik frivilligt söker hjälp. / The purpose of this study was to examine whether clients with former drug addiction feel that they are able to influence the care that they receive. The aim was also to find out how social workers operate to enable user influence amongst clients. We conducted semi-structured interviews with five clients and two social workers within one treatment home. The theoretical perspectives that were used to analyze the empirical data were user influence and democracy. The results show that clients experience significant involvement in their care-program and in relation to social workers at the treatment home. The results also show that the social workers apply democracy to their work since they constantly encourage clients to think independently, make their own decisions and set goals for the future. The limiting factors of user influence were considered to be financial questions, unengaged social workers, and different work procedures among municipalities. Since clients become involved and are able to influence the content of the care, user influence within addiction care is believed to benefit patient outcomes and prevent relapse. User influence can lead to positive social worker-client relationships and encourage individuals with addiction to voluntarily seek care.

This thesis compares political participation by the public through the Swedish Parliamentary Ombudsman (PO) and the German Petitions Committee of the Bundestag (PC). Through studies of literature and statistics I examine how citizens can participate through the institutions, how frequently they do and the likelihood of sparking a debate while participating. Using media theories as well as theories of participatory and representative democracy I study how citizens can use these institutions for purposes of control and proposition. Both institutions deal with complaints but the PC also deals with propositions for legislation, making the institution more versatile. The PO deals with more cases than the PC and has more far-reaching competences and areas of inspection, although neither institution has binding decisions. Thus the direct advantage for citizens using the institutions is the chance of reaching out to media and the public through freedom of information laws and the German online petition forum. The PC to a larger extent fits the representative model while the PO in some respects is more a legal than a political institution, being managed by lawyers instead of MPs. Neither institution meets the ideals of participatory politics although the German official petition is closer to it.

The purpose of this study is to examine how the concept of democracy and education for democracy are formulated in school policy documents related to the four teacher’s description of their work with democracy in the civic subject. The study is based on the following questions:  What type of democracy is presented in the school curriculum as well as other school policy documents? How do the participant teachers understand democracy? How do the participant teachers describe and motivate their work with democracy? This study is made through a qualitative method based on a contextual analysis and interviews with four teachers working in grade 1-3. The study is based on two theoretical extensions and these are electoral-, participate-, deliberate democracy and the traditional- , liberal progressive-, social critical orientated views. Common to the four school policy documents that have been analysed, the most prominent conceptions of and approaches to democracy is participatory and deliberative democratic perspectives. The results show that the school documents and the teacher’s description of democracy rarely mention electoral democracy. However, it can be seen in the school policy documents that there is a notion that knowledge about democracy.  That is, knowledge of political ideologies and the selection process, is required to enable participatory and deliberative democracy.  Teachers understanding of democracy show mainly participatory democracy perspective. However, it has come to shown from the interviews that the teacher’s description of their work with democracy in the civic subject mainly shows deliberative perspectives. One conclusion of this study is that the documents and the teachers' descriptions of democracy and education for democracy are quite similar.