Syfte: Syftet var att beskriva vilka icke-farmakologiska behandlingar som kan användas vid oro hos personer med demens samt att beskriva vilken inverkan studerade icke-farmakologiska behandlingar hade på oro hos personer med demens. Vidare var syftet att kontrollera vilka datainsamlingsinstrument som användes vid mätning av oro i inkluderade studier samt om dessa testades i respektive studie gällande reliabilitet och validitet. Metod: Detta var en beskrivande litteraturstudie, litteratur eftersöktes i de vetenskapliga databaserna PubMed och Cinahl. 13 studier inkluderades, dessa omfattade fem olika icke-farmakologiska behandlingsmetoder. Författarna läste, översatte och sammanställde först enskilt de valda studierna för att främja ett objektivt förhållningssätt. Den metodologiska aspekten datainsamling kontrollerades i inkluderade vetenskapliga studier. Resultat: Det fanns varierande inverkan på orosnivån hos personer med demens av de icke-farmakologiska behandlingsmetoderna, musik-, arom-massage-, djurassisterad-, ljusterapi och Peacefull mind. Slutsats: Majoriteten av inkluderade icke-farmakologiska behandlingsmetoder minskade orosnivån hos personer med demens. Lugnandeläkemedel har biverkningar, därför var icke-farmakologiska behandlingsmetoder ett allternativ till läkemedelsbehandling vid oro hos personer med demens. Detta examensarbete har inte tagit ställning till den långsiktiga effekten av icke-farmakologiska behandlingsmetoder för att minska oro hos personer med demens vilket innebär att författarna inte har kunskap om eventuella biverkningar. / Purpose: The purpose was to describe which non-pharmacological treatments that can be used for anxiety in people with dementia and to describe the impact of studied non-pharmacological methods of treatment on anxiety in people with dementia. Furthermore the purpose was to check which data collection instrument that was used to measure anxiety in included studies and if these was tested in each study regarding reliability and validity. Method: This was a descriptive literature review, literature were searched in the scientific databases PubMed and Cinahl. 13 studies were included, these obtained five different non-pharmacological methods of treatment. The authors read, translated and complied first individually the chosen studies to promote an objective approach. The methodological aspect of data collection was controlled in included scientific studies. Results: There were various impacts on the level of anxiety in people with dementia from the non-pharmacological methods of treatment, music-, aroma-massage-, animal-assisted-, bright light therapy and Peacefull mind. Conclusion: The majority of included non-pharmacological methods of treatment decreased the level of anxiety in people with dementia. Sedative medications have side effects, therefore were non-pharmacological methods of treatment an alternative to pharmacological methods of treatment at anxiety in people with dementia. This essay has not taken a stand to the long-term impact of non-pharmacological methods of treatment to reduce anxiety in people with dementia which means that the authors have no knowledge of possible side effects.

Palliativt förhållningssätt kännetecknas av helhetssyn av människan och uppnås genom stöttning av individen att leva med värdighet och största möjliga välbefinnande till livets slut oavsett diagnos eller ålder. Demens är en sjukdom som är svårt handikappande för den som drabbas och för de anhöriga är sjukdomen förödande. Den palliativa vården av personer med demens är inte optimerad. Studier visar att det dels beror på demenssjukdomen som är svår att vårda och dels för att stöd till de personer som vårdar sina anhöriga och det sociala kommunala nätverket har brister. Syfte: Att analysera upplevelsen av given vård i livets slutskede hos personer med demensdiagnos ur personalens och anhörigas perspektiv. Metod: Metasyntes utförd med Howell Major och Savin-Badins analysmodell, Qualitative Research Synthesis. Resultat: Kunskap och personcentrering var de två begrepp som blev produkten av syntesen. Begreppen fungerar som motsatser, om det finns kunskap och personcentrering så finns en bra upplevelse av given vård hos personal och anhöriga och om det brister i kunskap och personcentrering blir upplevelsen sämre. Diskussion: Kunskap om demens bland personal har i syntesen visats vara en indikator för god vård vid livets slut. Utbildning i demenssjukdom bör ske kontinuerligt och på olika nivåer beroende på vilken personalkategori som utbildas. Konklusion: Palliativ vård och demens måste få utrymme i utbildningarna av all personal, från undersköterska till specialistläkare. / Palliative care is an approach characterized by a holistic view of a person and is achieved by supporting the individual’s right to live with dignity and optimal comfort until the end, regardless of age and diagnosis. Dementia is seriously disabling for the individual and is often devastating for their caregivers and families. The palliative care of persons with dementia is not optimal. Studies show that it is partly due to dementia that is difficult to nurture and partly the support of those who care for their relative and the local social network is poor. Aim: To analyse the experience of given care to people with dementia diagnosis from key providers of care and relatives' perspective. Method: Meta Synthesis with Howell Major and Savin - Badins analytical model, Qualitative Research Synthesis. Results: Knowledge and person-centeredness were the two concepts that emerged from the synthesis. They work as contradiction in terms, if there is knowledge and person-centeredness, good experience of given care are achieved, if there is gaps in knowledge and person-centeredness, the experience of care is poor. Discussion: Knowledge of dementia among key providers of care and relatives in the synthesis proved to be a great indicator of good care at the end of life. Education in dementia and palliative care should be done routinely and be based on level of education. Conclusion: Palliative care, dementia and person centeredness must have their space in the education of all key providers of care, from assisting nurses to specialists.

Vi lever i ett åldrande samhälle där demenssjukdom blir allt vanligare. Sjukdomen innebär en rad förluster av både intellektuell och känslomässig art för den som drabbas. Kort efter sjukdomens debut uppstår kommunikationssvårigheter som försvårar relationen med personen i fråga och gör omvårdnaden komplicerad.Genom denna litteraturstudie, som grundar sig på nio artiklar, samlades befintlig forskning inom ämnet för att få övergripande kunskap om kommunikation inom demensvården. I studiens resultat kom det fram bland annat att kunskapen hos vårdarna var bristfällig och skapade ofta oro i mötet med patienten. Verbal och icke-verbal kommunikation är det som genomsyrar alla analyserade artiklar, där icke-verbal kommunikation lyfts upp som det vanligaste kommunikationssättet. Beröring är också ett sätt att kommunicera som kan påverka vårdrelationen positivt. Genom olika typer av beröring kan man förmedla det man vill ha sagt samt få den sjuke till att uttrycka det han/hon vill. Genom rätt förhållningssätt samt att stödja, vägleda, bekräfta och klargöra kan den verbala kommunikationen underlättas. Att använda sig av ”ja-nej” frågor samt ställa frågor som kräver ett svarsalternativ i taget gynnar också den verbala kommunikationen. Sjukdomen kan inte botas idag men god omvårdnad kan hjälpa patienten att uppleva bättre livskvalitet. Det finns fortfarande för lite kunskap om sjukdomen i samhället som kan förbättras om mer forskning görs.

Abstrakt   Bakgrund: Demens är ett kroniskt tillstånd i hjärnan som kan försämras med tiden och sjukdomen påverkar främst de kognitiva förmågorna hos personer med demens. I Sverige insjuknar drygt 25 000 personer varje år i en demenssjukdom och antalet personer med demenssjukdom kommer att successivt öka i takt med befolkningen blir allt äldre.  I dagsläget saknas det läkemedel för de sjukdomsmekanismer som orsakar demenssjukdom. Syftet: Att beskriva hur musikterapi påverkar personer med demens. Metod: Metoden som författarna använde i studien var en systematisk litteraturstudie. 12 artiklar varav tio med kvantitativ ansats och två med kvalitativ ansats inkluderades i studien. Manifest innehållsanalys gjordes med stöd av Forsberg och Wengström (2013). Resultat: Resultatet består av tre kategorier och nio subkategorier. Kategorierna var emotionella förändringar, förändrad intellektuell och social förmåga och förändrade livssituationer. Resultatet visade att musikterapi har en påverkan hos personer med demens och de flesta visade sig vara positiva. Musikterapin gav minskad agitation, förbättrad kommunikation samt ökad välbefinnande. Slutsats: Av resultatet från författarnas systematiska litteraturstudie rekommenderas musikterapi som ett alternativ eller kompletterande omvårdnadsåtgärd för personer med demens. Det är viktigt som sjuksköterska att utgå från ett livsvärldsperspektiv vid omvårdnad av personer med demens, eftersom det är via livsvärlden som sjuksköterskan kan främja hälsa och genomföra personcentrerad vård.

No description available.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2005. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2008. / Härtill 3 uppsatser.

<p>I Sverige levde år 2005 ca 142 200 personer med en demenssjukdom. När vuxna barn valde att hjälpa och stödja en förälder i samband med en demenssjukdom uppstod en relationsförändring där många vuxna barn upplevde att de blev förälder till sin förälder. Syftet med denna litteraturstudie var att söka kunskap och få förståelse för vuxna barns erfarenheter av att en förälder hade en demenssjukdom. Litteraturstudie valdes som metod och tre olika databaser har använts där 13 artiklar valdes ut till granskning. Två granskningsmallar, en för kvantitativa studier och en för kvalitativa studier, har modifierats för att poängsätta de utvalda artiklarna. När granskningen var genomförd analyserades artiklarna och fyra teman framkom: Stress; känslor; relationer; stöd och hjälp. Författarnas slutsats var att de vuxna barnens livskvalitet, huvudsakligen, påverkades negativt av de erfarenheter de vuxna barnen fick av att deras föräldrar hade en demenssjukdom. De vuxna barnen bar på flera känslor inom sig som tillsammans orsakade kaos. Resultaten visade att sjukvården bör bli medveten om detta eftersom de som hjälpte och stöttade sina föräldrar lätt blev osynliga för vården. Det visade sig viktigt att hjälp och stöd kunde erbjudas och att vi som sjuksköterskor kunde se och därmed fånga upp de som behövde hjälp och stöd från samhället.</p>

<p>När en familjemedlem drabbas av demens förändras hela livssituationen för den anhörige. För att sjuksköterskan ska kunna stödja de anhöriga krävs det kunskap och ökad förståelse om de anhörigas vårdarroll i hemmet. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en familjemedlem i hemmet som insjuknat i demens. Sex självbiografier analyserades för att ta del av anhörigas egna upplevelser av att vårda en demenssjuk familjemedlem. Till grund för analys av data låg Burnards (1991) innehållsanalys och Graneheims & Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultatet utgörs av tre huvudkategorier och 10 kategorier. Huvudkategorierna var: Lidande, desperation och isolering. Det mest utmärkande hos anhörigvårdarna är den känslomässiga upplevelsen som beskrivs som mer betungande än vad det fysiska vårdandet gör. Det som även kännetecknar anhörigas upplevelser är att de blir mer och mer isolerade allt eftersom sjukdomen fortskrider.</p> / <p>Being the relative of a person with dementia is a life changing experience. The relatives often find themselves in a complex situation, which requires that the nurse, can identify needs among the relatives. It‘s also important that the nurse has a broad knowledge about the role of the relative as a caregiver, to be able to give support to them in this situation. The purpose of this study was to describe the relative’s experiences of taking care of a familymember with dementia in the home. Six autobiographies were studied to emerge in the experiences of the family caregivers. Burnards (1991) content analysis and Graneheims & Lundmans (2004) qualitative content analysis was used to analyze the data and the result reveals 3 main categories and 10 categories. The main categories were: Suffering, desperation and isolation. The situation of the caregiving relatives involves experiences of mental distress as well as having to cope with several difficulties. Their new role as a family caregiver is characterized by feelings of isolation which increases as the sickness proceeds.</p>

I Sverige har det blivit vanligt att kommuner väljer att utkontraktera sin äldreomsorg, detta brukar kallas för att man använder sig av entreprenadmodellen. Entreprenadmodellen innebär att kommunen beställer en tjänst av en entreprenör, vilken entreprenör det blir avgörs i en offentlig upphandling. En upphandling innehåller alltid en kravspecifikation som är en beskrivning av vad kommunen vill att tjänsten ska innehålla. Utifrån denna kravspecifikation lägger entreprenörerna anbud och kravspecifikationen används sedan vid avtalsskrivning. År 2010 påbörjade Demensförbundet och en upphandlingsexpert arbetet med att utforma en kravspecifikation som är tänkt att användas av kommuner när de upphandlar äldreomsorg. Demensförbundets kravspecifikation (2012) är mycket detaljerad och har som underlag bland annat Socialstyrelsens rekommendationer för god demensvård. Kravspecifikationen har i dagsläget inhandlats av 25 kommuner och syftet med denna uppsats är att förklara hur Demensförbundets kravspecifikation (2012) används hos dessa kommuner och utifrån användningen av kravspecifikationen öka kunskapen om kommunernas upplevelser av entreprenadmodellen. Studiens data är inhämtad ifrån en enkätundersökning med både kvalitativa och kvantitativa frågor och enkäten skickades till samtliga 25 kommuner. Nio enkäter besvarades och analyserades sedan utifrån principal-agentteorin. Resultatet visar att fem kommuner använder Demensförbundets kravspecifikation (2012) som inspirationskälla, något som betyder att kravspecifikationen har fungerat som ett hjälpmedel när kommunerna ska upprätta egna dokument som rör upphandlingar. Ingen kommun har använt kravspecifikationen rakt av men ingen kommun hade heller det som mål vid inhandlandet. Resultatet visar även att entreprenadmodellen medför att kommunerna känner att de behöver följa upp avtalen för att de ska ha någon effekt på omsorgen. Uppföljning är kommunernas sätt att kontrollera utföraren och delar av resultatet tyder på att entreprenadmodellen leder till en kontrollinriktad roll för kommunen. En av slutsatserna som framkommit i uppsatsen ifrågasätter om entreprenadmodellen kan leda till högre effektivitet när kommunerna lägger så mycket tid på att kontrollera utföraren.