Due to deficiency in dementia care, the government has commissioned the National Board of Health and Welfare to develop national guidelines for health care services to people with dementia and support for their relatives. It has been allocated stimulus funds that may be applied for to work on improvements in dementia care. In August 2010 these guidelines formed the basis for a decision made that collaboration would take place between the county and the municipalities regarding dementia care in Halland, named Anna's path. The aim of this study is to investigate, analyse and describe how our respondents in the project Anna’s path are planning and preparing for the implementation of the registry of quality BPSD - Behavioural and Psychological Symptoms of Dementia. Another aim is to investigate how the quality registry will promote dementia care and what possible difficulties and obstacles that may be identified during the implementation process. The method is, in social work, a qualitative study. The result showed that respondents from the project Anna’s path felt that it is important for care staff to see the need of registry of quality, otherwise it tended to fail. Time, information and key staff devotion were, according to the respondents, crucial for the result of the implementation. Our respondents were positive about the registry of quality and that it will be important for future dementia care.

Bakgrund:I takt med att antalet äldre i Sverige ökar, ökar också antalet insjuknade i demens. Nio av tio personer som drabbas av demenssjukdom kommer att uppvisa beteendemässiga eller psykiska symtom någon gång under sjukdomsförloppet. Dessa symtom har visat minska livskvalitén och utgör den vanligaste orsaken till att personer med demenssjukdom flyttar till ett särskilt boende då belastningen på anhöriga och omgivningen blir alltför stor. Syfte:Att beskriva omvårdnadsåtgärder i arbetet med patienter som uppvisarbeteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Metod:Studien är en litteraturstudie baserad på niovetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats som sökts fram via databasen Cinahl. Artiklarna har analyserats med fokus på att finna likheter och skillnader i resultatet av de valda studierna.. Analysarbetet resulterade i fyra huvudkategorier som visade sig vara viktiga faktorer som påverkar omvårdnadsåtgärder för denna patientgrupp: utbildning, personcentrerad omvårdnad, musik, dans och beröring. Resultatet kommer att diskuteras med hjälp av Katie Erikssons teori kring lidandet som också utgör studiens teoretiska referensram. Resultat:Utbildning och användandet av en mer personcentrerad omvårdnad är två sätt att skapa goda förutsättningar för att kunna lindra, förebygga och behandla beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Vidare behandlar resultatet dans, musik och beröring som tre mer eller mindre effektiva omvårdnadsåtgärder som omvårdnadspersonal kan använda i sitt arbete med patienter som uppvisar beteendemässiga och psykiska symtom i sin demenssjukdom. Diskussion:Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom utgör både ett lidande för patienten och vårdpersonalen. Denna aspekt lyfts i resultatdiskussionen och relateras till Erikssons sätt att se på lidande. Diskussion sker kring de omvårdnadsåtgärder som framkom i resultatet med utgångspunkt i lidande.

I Sverige levde år 2005 ca 142 200 personer med en demenssjukdom. När vuxna barn valde att hjälpa och stödja en förälder i samband med en demenssjukdom uppstod en relationsförändring där många vuxna barn upplevde att de blev förälder till sin förälder. Syftet med denna litteraturstudie var att söka kunskap och få förståelse för vuxna barns erfarenheter av att en förälder hade en demenssjukdom. Litteraturstudie valdes som metod och tre olika databaser har använts där 13 artiklar valdes ut till granskning. Två granskningsmallar, en för kvantitativa studier och en för kvalitativa studier, har modifierats för att poängsätta de utvalda artiklarna. När granskningen var genomförd analyserades artiklarna och fyra teman framkom: Stress; känslor; relationer; stöd och hjälp. Författarnas slutsats var att de vuxna barnens livskvalitet, huvudsakligen, påverkades negativt av de erfarenheter de vuxna barnen fick av att deras föräldrar hade en demenssjukdom. De vuxna barnen bar på flera känslor inom sig som tillsammans orsakade kaos. Resultaten visade att sjukvården bör bli medveten om detta eftersom de som hjälpte och stöttade sina föräldrar lätt blev osynliga för vården. Det visade sig viktigt att hjälp och stöd kunde erbjudas och att vi som sjuksköterskor kunde se och därmed fånga upp de som behövde hjälp och stöd från samhället.

Bakgrund: Demenssjukdom orsakar sänkt kognitiv förmåga och den sjukes personlighet förändras. Att låta närstående vara delaktiga i omvårdnaden och att vårdpersonal tar sig tid att lyssna på deras åsikter skapar goda chanser för att båda parterska bli nöjda med omvårdnaden som ges till den sjuke. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka närståendes behov i omvårdnad av personer med demenssjukdom. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt (n=15) med systematiskt tillvägagångssätt. Resultat: Studiens resultat visade att närstående hade egna behov som behövde tillgodoses, att få möjlighet att skapa en relation till vårdpersonal, att få tid att prata, att få delta i omvårdnaden samt att få information. Närstående hade även behov av att den sjukes behov blev tillgodosedda. För att detta skulle ske krävdes det att vårdpersonal skapade en god relation till den sjuke, att han/hon fick tillräckligt med tid och en god omvårdnad. Slutsats: Närståendes behov av att den sjuke får en fungerande relation med vårdpersonal blev inte tillfredställt. Närstående önskade att både de själva och den sjuke får mer tid och kontakt med vårdpersonal. Calgarymodellen kan användas av vårdpersonal för kartläggning av närståendes behov i omvårdnaden. / Background: The illness of dementia causes decreased cognitive capacity and the personality of the person who is ill changes. To let the relatives be a part of the care and that nursing staff make time to listen to relatives opinions will make good chances for that both parts will be satisfied with the care that is given to the ill person. Aim: Examine relative´s needs in the care of the illness of Dementia. Method: The literature review (n=15) was executed by a systematic procedure. Result: The result of the study showed that relatives had their own needs that had to be satisfied, to get the possibility to create a relation to the nursing staff, to get time to talk, to take part of the care and to get information. Relatives had also needs of that the ill person needs were satisfied. For this to happen it demanded that the nursing staff created a good relation to the ill person, that he/she got enough of time and a good care. Conclusion: Relatives needs ofthat the ill person gets a good relationship with the nursing staff were not satisfied. Relative wished more time and contact with the nursing staff. The model of Calgary can be used by the nursing staff to make a survey of relatives needs in the care.

No description available.

<p> </p><p>Demens innebär en sjuklig förändring i hjärnans struktur och ger svåra fysiska, psykiska och sociala handikapp innan den leder till döden. Sjukdomens symptombild innefattar en nivåsänkning av både intellektuella (kognitiva) funktioner och personligheten (emotionella och viljemässiga funktioner). Musik har förmågan att framkalla starka psykiska effekter och kan användas för att läka och bearbeta en smärtsam livssituation. Den kan ha lugnande och uppiggande effekt och göra åhöraren eftertänksam och sorgsen beroende på musikens sort. Syftet med studien var att beskriva hur musik påverkar personer med demenssjukdom och vilken betydelse det har för omvårdnaden. Metoden som användes för att besvara syftet var litteraturstudie enligt Fribergs (2006) beskrivning. Tretton artiklar ingick med både kvalitativa och kvantitativa studier. Resultaten från artiklarna sammanställdes under områdena: <em>Musikens inverkan på</em><em> kognitiva funktioner, Musikens inverkan på beteende och Musikens inverkan på välbefinnande och Den individuellt anpassade musiken</em>. Resultaten påvisade musikterapins goda inverkan på både kognitiva funktioner, beteende och välbefinnande hos personer med demenssjukdom. Användning av musik ledde till förbättrad kommunikation mellan vårdgivare och personer med demenssjukdom vilket underlättade omvårdnaden av personer med demenssjukdom avsevärt.</p> / <p> </p><p>Dementia is a pathological change in the brain structure and severe psychological and social disability before leading to death. Symptoms of the diseas include a level reduction of both intellectual (cognitive) functions and personality (emotional and voluntary basic functions). Music has the ability to produce strong psychological and physical effects and can be used to heal and relive a painful life. It has a calming and refreshing effect and makes the listener thoughtful and sad, depending on the type of music. The aim of the study was to describe how music affects people with dementia disease and the importance it has for nursing care. A literature review according to Fribergs (2006) was used. Thirteen articles included both qualitative and quantitative studies. The results of the articles compiled in the areas of<em>: Music impact on cognitive functions, Music effects on behavior and Music impact on well-being and the personalized music</em>. The results showed music therapy have a good impact on cognitive functions, behavior and well-being of people with dementia. Use of music led to improved communication between caregivers and people with dementia, which helped in the care of people with dementia significantly.</p><p> </p>

<p>Uppskattningsvis lever 24 miljoner personer med en demenssjukdom idag, en siffra som förväntas öka. En demenssjukdom innebär ett lidande för personer med demens eftersom de som drabbas får svårigheter att sköta sitt dagliga liv. En demenssjukdom innebär också ett lidande för anhöriga. Över hela världen utför anhöriga den största delen av omvårdnaden för personer med demens. Anhöriga till personer med demens bär ofta ett stort ansvar och upplever sig psykiskt belastade, övergivna och i behov av stöd. Syftet med den här studien var att undersöka sjuksköterskors stöd till anhöriga som vårdar personer med demens. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 14 vetenskapliga studier granskades och analyserades. Huvudfynden visar att sjuksköterskorna gav både individbaserat och gruppbaserat stöd genom individuella behovsbedömningar, emotionellt och socialt stöd, samt stöd genom undervisning och information. Oavsett vilken typ av stödåtgärd som användes tycktes uppmärksamheten på och engagemanget för anhöriga vara det viktigaste stödet. De olika typerna av stödåtgärderna ledde till att anhöriga fick ökade färdigheter i omvårdnaden och till att anhörigas psykiska hälsa förbättrades. Det sågs att det är en viktig del i sjuksköterskornas arbete att uppmärksamma anhörigas behov, vara medvetet närvarande i mötet med dem och visa ett aktivt engagemang för dem.</p> / <p>Approximately 24 million people are living with a dementia disease today, a number which is expected to increase.  A dementia disease entails suffering for persons with dementia because they experience difficulties in their daily life. A dementia disease also entails suffering for the relatives. All over the world the relatives are largely responsible for the caring of persons with dementia. Relatives to persons with dementia often carry a great deal of responsibility and a feeling of psychological burden, abandonment and they are in need of support. The aim of this study was to investigate how nurses can support the relatives caring for persons with dementia. A literature review was used where fourteen scientific articles were investigated and analyzed. The main findings showed that nurses gave both individually based and group based support through individual needs assessment, emotionally and social support, as well as support by teaching and information. Irrespective of the type of intervention it was the nurses´ attentiveness on and their commitment for the relatives that was the most important support. The different types of interventions resulted in that the relatives gained increased caring potential and experienced improved mental health. It was noticed that an important part of nurses´ work is to be attentive to the relatives´ needs, being consciously aware in the meeting with them and showing an active attentiveness for them.</p>

The aim of this study is to examine how assisting nurses reflects and talks about physical restraint in dementia care in Sweden. This study is based on three focus group interviews with a total of 13 people working in the eldercare in Sweden. The theoretical framework is a conflict, created by Rosmari Eliasson, between seeing the older persons as a subject and an object and that the conflict doesn’t have a solution. My results show that there is a difficult area to work in which attempts to protect persons with impaired decision-making capacity from harming themselves or be harmed in any other way and at the same time respect the individual and his autonomy.  There is a thin line between on one had to harm someone and on the other hand to protect the elderly person. The staff that are working with the elderly people feel forced to use physical restraint as a way of harm reduction, but at the same time they are violating the elderly people’s autonomy. In many cases the physical restraint is justified as a protective measure and the staff doesn’t see the physical restraint as a way of restrict and constrain the elder person.

No description available.

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom ökar ständigt i hela världen och eftersom åldrandet är förknippat med smärttillstånd kommer sannolikt även antalet personer med demenssjukdom som har smärta att öka. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar och skador i hjärnan som innebär försämrad minnesförmåga. Personer med demenssjukdom har på grund av minnesstörning och kommunikationsproblem svårigheter att beskriva smärta. Detta kan leda till en smärtbehandling som inte är optimal och personerna utsätts för onödigt lidande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förutsättningar som påverkar sjuksköterskans bedömning av smärta hos personer med demenssjukdom. Metod: Metoden var en litteraturstudie baserad 12 kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: För att identifiera smärta hos personer med demenssjukdom behövde sjuksköterskan ha förmåga att identifiera förändringar i beteende och arbeta utifrån evidens. Andra förutsättningar som ansågs viktiga var att sjuksköterskan hade ett professionellt förhållningssätt och förmåga att skapa en professionell relation. Slutsats: Det går att identifiera smärta hos personer med demenssjukdom genom att sjuksköterskan har tid, kunskap, utbildning och personkännedom. Däremot behövs ytterligare forskning beträffande bedömningsinstrumentens användbarhet i praktiken. / Background: The number of people with dementia is steadily increasing worldwide and since ageing is associated with pain it is likely that the number of people with dementia who are in pain also will increase. Dementia is a general term for diseases and injuries of the brain that involves decreases in memory function. People with dementia have, due to memory loss and communication problems, difficulty describing the pain. This may result in pain management not being optimal, in turn exposing this group of patients to unnecessary suffering. Aim: The aim of this study was to describe conditions that influenced nurses´ assessment of pain in people with dementia. Method: The method was a literature review based 12 qualitative and quantitative studies. Results: To identify pain in people with dementia nurses needed to have the ability to identify changes in behaviour and work evidence based. Other conditions that were considered important was that the nurse had a professional approach and the ability to create a professional relationship. Conclusion: It is possible to identify pain in people with dementia by nurses having time, knowledge, training and personal knowledge. However, further research regarding assessment instruments' usefulness in practical work is needed.