I föreliggande studie intervjuas tre pedagoger på tre fritidshem i avsikt att ta del av deras erfarenheter av demokratifostran på fritidshemmet. Inriktningarna vi har valt att studera är Waldorf, Montessori samt allmän skola. Samtliga tre inriktningar har fritidshem anslutna till skolan. I läroplanen för grundskola, förskola och fritidshem från 2019 står det att fritidshemmen ska bedriva en verksamhet där ett av målen är just demokrati och fostran av demokratiska medborgare (Skolverket, 2019, sid. 5). Vår avsikt med denna studie har därför varit att ta reda på hur dessa tre fritidshem med de respektive pedagogiska inriktningarna arbetar med demokratifostran, samt om och i så fall hur dessa tre fritidshem skiljer sig åt sinsemellan i arbetet med att fostra demokratiska medborgare. Vår studie bygger på kvalitativa forskningsintervjuer. Genom dessa har vi velat få svar på om och hur pedagogerna på respektive fritidshem bedriver formell och/eller informell undervisning i demokrati, samt hur fostran av demokratiska medborgare ser ut på respektive fritidshem. Vi har sedan dragit slutsatser från intervjuerna samt som komplement tagit del av tidigare forskning som behandlar vårt ämne. I vår analys utgår vi ifrån distinktionen mellan informellt och formellt lärande i relation till Deweys teoretiska perspektiv på lärande. Vår metod att intervjua tre pedagoger gav oss en inblick i hur var och en av dem bedriver demokratifostran på respektive fritidshem. Pedagogernas svar är givetvis inte tänkta att kunna ligga till grund för en heltäckande bild av hur förhållandet är avseende demokratifostran generellt på fritidshem med respektive pedagogiska inriktningar, men vår studie kan ändå ge en indikation som visar på förekommande skillnader och likheter ifråga om demokratifostran. Vi kom fram till att förekomsten av demokratiundervisning på fritidshemmen skiljer sig åt i en del avseenden. Några faktorer som spelar in i de fall där undervisningen av demokrati ansågs bristfällig innefattar främst personalbrist, bristande dokumentation och utebliven planering av det demokratiska uppdrag som fritidshemmet och skolan har. Omvänt gäller det att där undervisning av demokrati ansågs vara en del av det prioriterade arbetet på fritidshemmet kan man uppvisa en god dokumentation av arbetsmetoderna och resultaten, och personalen har därutöver tydliga mål uppsatta för demokratiundervisningen.

Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra två bild- och två svensklärares inställning och tolkning på och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran, samt skapa en förståelse för hur elevinflytande och demokratifostran kan komma till uttryck i undervisningen på en grundskola i år 7-9 och på en gymnasieskola i respektive ämne ur ett lärandeperspektiv. Frågeställningarna som besvaras är: – Vilken inställning och tolkning har lärarna av elevinflytande och demokratifostran i relation till gällande styrdokument? – Hur konstruerar lärarna elevinflytande och demokratifostran i sin undervisning? – Vilka likheter och skillnader finns det mellan lärarnas inställning och tolkning på och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran? I uppsatsen problematiseras elevinflytande och demokratifostran utifrån lärandeteorier, teorier kring demokrati och deliberativa samtal, samt utifrån vad tidigare forskning har visat. Studien är en kvalitativ undersökning där det insamlade empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer. En bildlärare och en svensklärare på en högstadieskola respektive en gymnasieskola i södra Sverige har intervjuats och det är de som utgör empirin för att uppnå studiens syfte. I resultatet framgår det att lärarna tolkar elevinflytande med att det kan handla om att individanpassa undervisningen utifrån elevens eget intresse och kunskapsnivå i ämnet. Lärarna har en positiv inställning till elevinflytande och de menar bland annat att lärandet stimuleras genom en ökad delaktighet. Resultatet visar också att lärarna ser en koppling mellan elevinflytande och uppdraget att fostra demokratiska medborgare. Styrdokumenten i bildämnet kunde upplevas som att de öppnade upp för större möjligheter för ett elevinflytande i jämförelse med ett mer teoretiskt ämne. Samtalet ses som en viktig komponent i samband med elevinflytande och det sociala samspelet upplevs som betydelsefullt för lärandet. Analysen visar att utifrån lärarnas beskrivningar kring elevinflytande och demokratifostran att de i undervisningen möjliggör demokratiska arbetsformer där eleverna kan lära sig demokratiska kompetenser. Utformningen sker genom olika lärandesituationer i form av aktiviteter som består av mellanmänskliga möten elever och lärare sinsemellan. De demokratiska kompetenser som eleverna får med sig är bland annat tolerans, respektera varandra, komma överens, samt ansvar för sig själv och andra.

Att demokrati och en förståelse för mänskliga rättigheter och människovärde skall genomsyra skolans verksamhet är de allra flesta lärare bekanta med. Vissa arbetsområden ställer detta mer på spets än andra, däribland undervisningen om folkmord i ämnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. Utgångspunkten tas i lärarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har någon betydelse för demokratiuppdraget. Uppsatsen grundar sig i en kvalitativ enkät som är besvarad av sammanlagt elva gymnasielärare i historia. Som en teoretisk grund för studien återfinns forskning angående det demokratifostrande uppdraget och historiemedvetande samt Deweys tankar om utbildning och demokrati. Även begreppsdefinitioner av demokrati, mänskliga rättigheter, människovärde och folkmord återfinns. Resultatet visar att det demokratifostrande uppdraget ges stort utrymme i folkmordsundervisningen, och då främst aspekterna demokrati och människovärde. Flertalet lärare anser att folkmord är viktigt för att lyfta dessa aspekter, då de blir en naturlig del av undervisningen. Historiemedvetande anses av de flesta lärarna vara viktigt i samband med folkmordsundervisningen för att förstå att folkmord har förekommit och fortfarande göra det. Dock är det få lärare som kopplar samman historiemedvetandet med det demokratifostrande uppdraget.

Undervisning i samhällskunskap på lågstadiet saknar idag en vetenskaplig grund. Detta innebär att det råder ett stort tolkningsutrymme för undervisande lärare inom ämnet och hur det bör undervisas. Vårt syfte med undersökningen är att genom en kvalitativ studie synliggöra hur lågstadielärare beskriver och uppfattar kunskaper och medborgarfostran inom samhällskunskapsämnet. Femton verksamma lärare på lågstadiet har svarat på ett semistrukturerat digitalt frågeformulär och resultatet visar en splittrad och otydlig uppfattning av ämnet, undervisningen och dess innehåll. Ämnesspecifika kunskaper inom samhällskunskapsämnet är svåra att återge och många svar är breda och övergripande som saknar precision och tydlighet. Ett av studiens mest intressanta resultat visar att medborgarfostran antingen ses som ett undervisningsmoment som inte går under samhällskunskapsämnet kursplan, eller att ämnet ses som ett övergripande och genomgående tema i all undervisning i skolan. Värdegrundsarbetet och samhälls-kunskap är två närliggande inslag i skolans verksamhet. I vår studie suddas linjerna mellan dessa ut och det framgår av lärarnas svar att de sammanvävs till ett och samma inslag i skolan. Vi ser indikationer på att samhällskunskapsämnet ensamt står för något som ska genomsyra allt i skolans verksamhet. Detta menar vi är en av anledningarna till att samhällskunskapsämnets övriga kunskapsinnehåll går förlorad eller ses som mindre prioriterad vilket bidrar till att ämnet förblir otydligt och osynligt.

Denna uppsats behandlar de diskussioner som påverkat och de frågor som genomsyrat tecknings/-bildämnets utveckling från 1950-talet till 1980-talet. Genom en djupgående undersökning av dendebatt som förts i media kring ämnet ges en överblick av ämnets historia, syfte och innehåll. Defrågeställningar som har behandlas är; Hur har bildämnets betydelse diskuteras i media? Hur hardiskussionerna påverkat framväxten av och innehållet i nya läroplaner? Och hur har ämnets historiapåverkat vår syn på ämnet idag? I resultatet framgår att, i lgr 62 skrivs det fria skapandets betydelse ini läroplanen på ett tydligt sätt. Sett utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv skriver man i läroplanen inen utveckling som redan fanns på fältet under 1950-talet och början av 60-talet. Läroplanen speglarsåledes det arbete som redan bedrevs i praktiken. Samtidigt fanns det inslag av andra sätt att se pårelationen mellan läroplanen och den pedagogiska praktiken – Lgr 62 speglar en lång tradition avestetisk fostran som existerat under 1940- och 50-talet och speglar således existerande synsätt ochtraditioner. Innehållet i Lgr 69 speglar också i hög grad det arbete som redan bedrevs i praktiken. Avdiskussionerna som föregick den färdiga läroplanen kan man emellertid tydligt se att den färdigaläroplanstexten blev resultatet av en kompromiss mellan de förslag som SÖ ursprungligen lade framoch de förslag som drevs av teckningslärarna själva. Jämför vi bildämnets kursmål i lgr 80 med dagensläroplan (lgr 11) har ämnets betydelse och syfte stannat kvar och inga större förändringar har skett.Med andra ord har bildämnet gått från att vara det ämne som genomgått flest förändringar i jämförelsemed andra ämnen till att knappast genomgå några förändringar alls. Kanske kan det här vara svaret påvarför det idag finns så många spridda åsikter kring bildämnets syfte och betydelse.I den tillhörande visuella gestaltning som ingår i arbetet bjuder jag in till ett ljudverk baserat påintervjuer med personer med anknytning till Bildlärarutbildningen på Konstfack där de ger sin syn påvad bildämnet handlar om, är och bör vara. I installationen inbjuds publiken till att ta del avdiskussionen och reflektera över den komplexa problematik som där ställs och som fortfarande äraktuell: bildämnet som andningshål; estetisk fostran; problematiken kring om konst ska var central iämnet vs att alla bilder i samhället ska behandlas; uppfattningen om bilden som pysselämne; vikten aven kritisk blick på vår omvärld och åt vilket håll bildämnet i skolan är på väg idag.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs F-3 gestaltar demokratifostran inom ramen för SO-undervisningen med särskilt fokus på vilka kommunikationsmöjligheter som erbjuds eleverna. Intresse för ämnet väcktes under den verksamhetsförlagda utbildningen där jag mötte olika gestaltningar och förhållningssätt gällande demokratifostran. För att undersöka detta vidare har jag observerat tre lärare utifrån vilka demokratifostrande inslag och kommunikationsmöjligheter de erbjuder eleverna. Studien bevittnade tre väldigt olika klassrumsmiljöer med påvisade goda exempel, men även en del brister. Bristerna gällde främst de kommunikationsmöjligheter som erbjöds eleverna, men även brist i visad respekt från lärarens sida. Studiens slutsatser är att demokratifostran förekom på en betydligt lägre nivå än väntat och skolor måste jobba mer aktivt med demokratifostran genom kvalitetskontroller av sina verksamma lärare.

Sammanfattning Denna uppsats undersöker deliberation i en zambisk kontext. Syftet är att undersöka hur zambiska lärare och elever ser på förekomsten av deliberativa samtal som undervisningsform, samt utröna om det finns några skillnader och likheter i denna syn mellan olika skolformer i Zambia. Undersökningen har genomförts på tre olika skolor i Zambia som var och en representerar de dominerande skolformerna: statlig skola, privat skola samt ideell skola, i fortsättningen kallat Community School. Vi valde att förlägga vår studie till ett land som skiljer sig från Sverige i både ekonomiskt och kulturellt avseende för att få en fördjupad förståelse och en nyanserad bild av den pedagogiska verksamheten i olika kulturer. För att besvara våra forskningsfrågor genomfördes 12 intervjuer, 2 elevintervjuer och 2 lärarintervjuer på tre olika skolor. Innehållet i intervjuerna konkretiserades genom Tomas Englunds fem kriterier för ett deliberativt samtal. Undersökningen visar på elevers och lärares olika uppfattningar om det deliberativa samtalet som undervisningsform. Resultatet visar att zambiska lärare och elever anser att diskussioner är vanligt förekommande. Diskussionerna är utformade på ett sätt där eleverna stundtals får ställa sina åsikter mot varandra, lyssna till det bättre argumentet och i viss mån nå konsensus. Eleverna känner sig för det mesta trygga att uttrycka sig, vilket lärarna arbetar för att främja. Alla elever upplever att de kan ifrågasätta lärarna, men de exempel som givits handlar främst om fakta- och stavfel. De flesta diskussionerna sker utan lärarens närvaro, något som uppmuntras av lärarna. Även dessa diskussioner är enligt eleverna lärande. Det finns skillnader mellan skolorna vad gäller deliberativa undervisningsmetoder. På Skola 2 menar lärarna att ifrågasättande är något positivt som bör uppmuntras och lärarna är mer benägna att övervaka elevdiskussioner än vad lärarna på de andra skolorna är. På Skola 1 uttrycker både elever och lärare att lärarna ska respekteras på grund av deras högre ålder, något vi anser kan hämma deliberationen. Lärarna på Skola 3 är de enda som ger uttryck för bestraffningar om de inte blir åtlydda, vilket också hämmar deliberation enligt vår uppfattning. Generellt är det Skola 2 som särskiljer sig från Skola 1 och 3, som i många avseenden liknar varandra.

Syftet med undersökningen är att få ökad kunskap om skolans roll i det minskade intresset för varje form av ett partipolitiskt engagemang bland ungdomar, manifesterat i ett minskat valdeltagande för förstagångsväljare. Speciellt önskas kunskap om skolan problematiserar samhällsföreteelser i undervisningsstoffet för att stimulera till deltagande i den demokratiska processen.   Den metod som används är en kvantitativ och kvalitativ text- och läroboksanalys med ett läroplansteoretisk perspektiv. Behandlingen av medbestämmandelagen, MBL, i läroböckerna i företagsekonomi, utgivna efter 1993 utgör exempel.   Det resultat som framkom är att MBL behandlas mycket olika. Olika synsätt på undervisnings syfte (konceptioner) framträder. Två läromedel (båda utgivna 1993) problematiserar frågan och redovisar motsättningar gällande MBL, en med ett samhällsperspektiv, den andra ur ett företagarperspektiv. Övriga gör ett konstaterande i ett ekonomiskt rationellt/vetenskapligt angreppssätt. Två aktuella läroböckerna behandlar inte alls frågan. Tendensen eller attityden till MBL är positiv i tre och negativ i fyra av läroböckerna. Textomfånget har minskat från 1 procent eller mer (1993) till mindre än 1/10-dels procent av böckernas textmassa.   Slutsatsen är att moderna läromedlen i företagsekonomi inte utnyttjar stoffets möjligheter till att stimulera till politiskt engagemang genom kritisk granskning av olika företeelser, självständiga ställningstaganden eller genom att påvisa den politiska konflikten bakom lagstiftningen.

<p>Syftet med denna studie är att ta reda på om det bedrivs någon medveten träning i muntlig framställning i ämnet svenska på gymnasiet. Vilken attityd och inställning har lärarna till muntlig framställning och retorik och i vilken omfattning ingår det i de olika kurserna? Vidare studeras i vilken mån lärarna upplever att eleverna behöver stöd och hjälp i sin utveckling till offentliga talare.</p><p>Undersökningen består av enkät och intervjuer. Resultaten visar att flera lärare bedriver ett engagerat och medvetet arbete med systematatisk talträning. Arbetet med detta omfattar i de flesta fall 30% eller mer av kurstiden. Lärarna upplever att elevernas behov av hjälp är i många fall mycket stort men att det varierar. Den största svårigheten är att stärka deras självförtroende så att de vågar hålla ett anförande. Slutligen konstateras att lärarna önskar större möjligheter till kompetensuveckling i ämnet.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att få ökad kunskap om skolans roll i det minskade intresset för varje form av ett partipolitiskt engagemang bland ungdomar, manifesterat i ett minskat valdeltagande för förstagångsväljare. Speciellt önskas kunskap om skolan problematiserar samhällsföreteelser i undervisningsstoffet för att stimulera till deltagande i den demokratiska processen.</p><p> </p><p>Den metod som används är en kvantitativ och kvalitativ text- och läroboksanalys med ett läroplansteoretisk perspektiv. Behandlingen av medbestämmandelagen, MBL, i läroböckerna i företagsekonomi, utgivna efter 1993 utgör exempel.</p><p> </p><p>Det resultat som framkom är att MBL behandlas mycket olika. Olika synsätt på undervisnings syfte (konceptioner) framträder. Två läromedel (båda utgivna 1993) problematiserar frågan och redovisar motsättningar gällande MBL, en med ett samhällsperspektiv, den andra ur ett företagarperspektiv. Övriga gör ett konstaterande i ett ekonomiskt rationellt/vetenskapligt angreppssätt. Två aktuella läroböckerna behandlar inte alls frågan. Tendensen eller attityden till MBL är positiv i tre och negativ i fyra av läroböckerna. Textomfånget har minskat från 1 procent eller mer (1993) till mindre än 1/10-dels procent av böckernas textmassa.</p><p> </p><p>Slutsatsen är att moderna läromedlen i företagsekonomi <em>inte</em> utnyttjar stoffets möjligheter till att stimulera till politiskt engagemang genom kritisk granskning av olika företeelser, självständiga ställningstaganden eller genom att påvisa den politiska konflikten bakom lagstiftningen.</p>