Studiens syfte är att ta reda på de tankar och förhållningssätt grundskollärare har om demokratifostran och språklig kompetens i sin undervisning, samt att undersöka ett samband mellan de två. Studien använder en metodkombination och datainsamlingen sker med hjälp av en online-enkät som sänts ut till 44 skolor. Data analyseras med hjälp av tre teoretiska utgångspunkter; Vygotskijs teori om zonen för den närmaste utvecklingen och hans teori om begreppsutveckling; Bernsteins teori om begränsad och utvecklad språkliga koder samt Biestas teori om utbildningens funktion i samhället. Lärarnas svar visar att de värderar demokratifostran högt i sin undervisning och är måna om sina elevers nuvarande och framtida möjligheter att delta aktivt i det demokratiska samhället, för att både bidra till samhället och att påverka den egna situationen. Svaren visar även att lärarna värderar språklig kompetens högt som tillgång till ett demokratiskt deltagande. De ser även ett meningsfullt samband mellan elevers socioekonomiska eller kulturella bakgrund och demokratiska deltagande, samt visar en hög användning av språkutvecklande undervisningsstrategier för att stötta eleverna. Studien visar att lärarna anser sig utföra ett viktigt och aktivt arbete i motarbetandet av segregation och utanförskap i samhället, dock återstår resultaten av deras arbete, att se.

Värdegrundsuppdraget är ett av skolans huvuduppdrag och syftar till att fostra goda demokratiska medborgare. Elever ska inom samhällskunskapsämnet ges möjlighet att inhämta värden som främjar ett samhälle med demokratiska processer, acceptans för varandras olikheter och inkludering i beslutsfattanden. Läraren har en betydande roll för att utforma ett fungerande värdegrundsarbete och studiens syfte är att bidra med kunskap om hur lärare arbetar med värdegrundsuppdraget i samhällskunskapsämnet. Syftet uppfylls utifrån frågeställningar gällande arbete med värdegrundsuppdraget samt utmaningar och möjligheter med det. Studien riktar sig mot ämnet samhällskunskap i årskurserna 4–6. Det beskrivs utifrån ett lärarperspektiv och tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt ur en läroplansteori. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där datainsamlingen skett med semistrukturerade intervjuer med sju verksamma lärare. Den data som samlades in transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på flera tolkningar av hur ett arbete med värdegrundsuppdraget kan se ut och viktiga faktorer för att det ska kunna möjliggöras. Det framkom också viss problematik med värdegrundsuppdraget som lärare upplevt under sina verksamma år. Dessa svar har satts i relation till tidigare forskning gällande värdegrundsuppdraget och arbetet med det, som går att läsa om i resultatdiskussionen. Lärarnas uppfattning av värdegrundsuppdraget var relativt lika och utgjorde en intressant aspekt av uppdraget med sina utmaningar och möjligheter. Det kan vara viktigt att ta i beaktning vid utformning av ett värdegrundsarbete för att fostra morgondagens demokratiska medborgare. / The Fundamental Values Education is one of the school's main missions and aims to raise good democratic citizens. Within the social studies subject, students must be given the opportunity to obtain values that promote a society with democratic processes, acceptance of each other's differences and inclusion in decision-making. The teacher has a significant role in designing a good value-based work and the purpose of the study is to contribute knowledge about how teachers work with the Fundamental Values Education in the social studies subject. The purpose is fulfilled based on question formulations related to work with the Fundamental Values Education as well as challenges and opportunities with it. The study is aimed at the subject of social studies in grades 4–6. It is described from a teacher's perspective and takes its starting point from a socio-cultural perspective and a curriculum theory. The study has been carried out using a qualitative method where the data collection took place with semi-structured interviews with seven teachers. The data that was collected was tran- scribed and analyzed with a qualitative content analysis. The result showed several interpretations of how work with the Fundamental Values Education can look like and important elements to make it possible. There was also some problem with the Fundamental Values Education that teachers experienced during their working years. These answers have been put in relation to previous research regarding the Fundamental Values Education and the work with it, which can be read about in the results discussion. The teachers' perception of the Fundamental Values Education was relatively similar and constituted an interesting aspect of the assignment with its challenges and opportunities. It can be important to consider when designing a Fundamental Values Education to raise tomorrow's democratic citizens.

På grund av covid-19-pandemin så övergick svensk gymnasieutbildning till att bedrivas på distansunder en period mellan den 18:e mars 2020 och juni 2020 år. Att hela den svenska gymnasieskolan bedrev undervisning på distans är en unik händelse i svensk utbildningshistoria. Den här studiens syfte är, med anledning av denna unika händelse, att studera hur ett urval svenska gymnasielärare som undervisar i samhällskunskap upplevde att övergången till distans påverkade deras möjligheter att utföra läraruppdraget. Vi har också studerat hur de har upplevt möjligheterna att undervisa om demokrati, samt utföra det demokratifostrande uppdraget. Studien har en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter, samtliga gymnasielärare i samhällskunskap på gymnasiet, har använts som metod för datainsamling.Uppsatsen försöker ge en bild av hur våra åtta respondenter upplevde dessa förändringar. Som en kvalitativ studie med ett väldigt begränsat underlag så kan inga generella slutsatser dras för hela den svenska lärarkåren, men det som blivit tydligt är att samtliga respondenter upplever en förändring som till största del var negativ för deras undervisning även om det också finns positiva inslag. Samtliga respondenter upplever att elever har behövt ta ett ökat eget ansvar och att fler elever behövt kämpa hårdare för att klara sin utbildning. I vilken grad som respondenterna upplevt att de behövt förändra sin undervisning beror i stor del på hur väl de upplevt att deras undervisning fungerat i ett distansformat. / <p>21-01-20</p>

The purpose and aim of this study are to examine a hitherto poorly understood aspect of the influence of relative age in the school environment – the correlation between relative age and the students’ likelihood to become active participants in societies democratic processes. This correlation is also checked for gender-based differences. The material used for the empirical study is the Swedish dataset from IEA’s CIVED research project. The study applies a theoretical framework inspired by the theory of cumulative (dis)advantages, coupled with existing research findings related to relative age and schooling, which tends to focus on cognitive, academic, psychological, and socioemotional aspects. Building on this framework, two hypotheses regarding the correlation between relative age and Swedish 8:th graders’ likelihood of becoming active participants in societies democratic processes, with potential gender differences in mind, are formed. The hypotheses are tested using crosstabulations and analyses of variance (ANOVA) to determine the type of correlation, its statistical significance and strength. In stark contrast with the formed hypotheses no significant correlations of any noteworthy strength are found for relative age and Swedish 8:th graders’ likelihood of becoming active participants in societies democratic processes. The study also fails to identify any gender differences in these correlations. The findings could be taken as evidence for the fine workings of the levelling aspect of the Swedish school system. Another conclusion could be that the ability of schools to influence students’ likelihood of becoming active participants in societies democratic processes is so limited that differences in relative age simply does not matter since no student, regardless of relative age, is impacted by the school in this regard. Although unexpected, the findings are in line with parts of the previous research regarding relative age and schooling. The findings are also in keeping with some aspects of the theoretical foundations, suggesting the effect of relative age to be dependent upon the institutional framework and specific conditions of different countries and school systems. The didactic implications of the study are limited. However, based on previous research, an awareness of the potential relative age effects in different aspects of education is suggested. Further research seems to be needed to properly understand the effects of relative age on the students’ likelihood to become active participants in societies democratic processes, as well as on the effects of relative age in the Swedish school system.

Mitt syfte med detta arbete är att utifrån barnens perspektiv ta reda på vad ett antal barn säger om att skydda sin lek mot andra barn som vill vara med. Denna studie bygger på sex stycken barnintervjuer där tolv barn ingår. Dessa intervjuer är därmed gjorda i par utifrån från en kvalitativ ansats där jag använt mig av en semistrukturerad intervjumetod. Genom dessa intervjuer har barnen beskrivit hur normen alla får vara med är tydligt förekommande på deras förskolor. De berättar hur denna norm kan komma i konflikt med deras egna intresse av att skydda sina lekar mot nya deltagare. Barnen beskriver då hur olika kategorier av barn kan blir uteslutna. Vidare berättar de hur de genom olika strategier kringgår denna norm och genom att använda sig av dessa strategier får de inflytande över vilka som får vara med. Ytterligare en sak barnen talade om var hur pedagogernas roll spelar roll i hur barnens kamratkulturer formas och hur normer efterlevs. / My purpose with this work is to find out what children say about protecting their play from other children who want to participate. This study is based on six child interviews involving twelve children. These interviews are thus made in pairs from a qualitative approach where I used a semi-structured interview method. Through these interviews, the children described how the norm “all get to be with” is clearly occurring at their preschools. They tell us how this standard may conflict with their own interest in protecting their plays against new entrants. The children then describes how various categories of children can be excluded. Furthermore, they tell how the various strategies to circumvent this norm and by making use of these strategies, the influence over who gets to be with. One more thing the children talked about was how their teachers plays a role in how the children's peer cultures shaped and how standards are complied with.

Genom våra två fallstudier har vi undersökt formuleringsarenans intentioner vad gäller elevinflytande i förhållande till hur dessa tar sig uttryck i praktiken. För att finna formuleringsarenans intentioner har vi använt oss av Skolkommitténs tre utgångspunkter om varför elever skall ges inflytande i skolan. Skolkommittén har på ett konkret och förståeligt sätt redogjort för tre motiveringar till elevinflytande vilka benämns som: ”Mänsklig rättighet”, ”Demokratifostran” och ”Elevers inflytande över sitt lärande”.   I vår text har vi eftersträvat att ringa in ämnesområdet och ge läsaren en tillräcklig bakgrund för vidare läsning. För att vidga vår förståelse för elevdemokrati idag ser vi det med andra ord som angeläget att mer översiktligt och kort redogöra för en historisk tillbakablick. Med vår undersökning som underlag hävdar vi att elevdemokrati sett ur elevperspektiv, observatörperspektiv och lärarperspektiv kan te sig mycket olika. Eleverna talar om sitt inflytande i förhållande till deras mänskliga rättigheter såsom när de ska sova, äta och om att få vara inomhus när det är kallt. Det framkommer även att praktiserandet av elevdemokrati i de båda undersökta klassrummen tycks vara avhängigt lärarens egen uppfattning om vad elevdemokrati är och vilka demokratiska förmågor som är viktiga att utveckla i klassrummet. Ytterligare en intressant iakttagelse vi har gjort i vår studie är att skolans sociokulturella upptagningsområde inverkar och påverkar skolans förutsättningar och behov att utöva elevdemokrati. Denna iakttagelse förefaller intressant och anses av oss författare som lämplig för vidare studier. Vår uppsats är begränsad av en tidsram och lämnar oss och förmodligen andra med frågor för vidare forskning. Vår förhoppning är att denna uppsats ger läsaren reflektioner och ett väckt intresse kring elevdemokrati och elevinflytande. / Trough our two case studies we have sought to explore how and if, the description of democracy in the Swedish curriculum is viable in the reality. To our benefit the Skolkommitténs three motivations for pupils’ democracy, named “human right”, “democratic upbringing” and “pupils’ influence over their own learning”, has been useful. In this text the reader will find an attempt to surround the subject and give enough background information for comprehension. By using the methods of conversations with pupils, classroom observations and teacher interviews at two different schools, including literature studies, we have been able to make the conclusion that the realisation of the curriculum is a long process of transformation and influence from various angles. We have found that the meaning of pupils’ democracy differs depending on whose perspective is being regarded. Pupils tend to focus their human rights. Such as when to eat, sleep or wanting to stay inside when it is cold outside. Teachers on the other hand seem to solely be the ones to decide what impact pupils’ democracy will have in the classroom, and what democratic abilities that are important for pupils to acquire. Amongst our results we find the sociocultural surroundings from where the pupils derive as distinguished from the others concerning the schools conditions for pupils’ democracy. This fact has also encouraged our interest and we will pass this on as a future matter of research. Our research has nevertheless been restricted by schedule and leaves us and probably others with questions for further research, however our hope is that this essay will give the reader enough thoughts to see the relevance in our research.