Diskriminering, kränkning och trakasserier i samhället hämtar kraft i normer som kategoriserar människor i olika hierarkier. Dessa normer bär på idén om något önskvärt och normalt och samtidigt på föreställningar om det som avviker. Syftet med denna undersökning är att studera i vilken mån nationella provets texthäften inkluderar och synliggör de grupper som definieras i diskrimineringslagen. Undersökningen diskuterar också vilka konsekvenser detta får för skolans demokratiska uppdrag utifrån begreppen norm och den andra. Undersökningen genomfördes med kvantitativ innehållsanalys och ett kodschema. Studiens resultat visar att texthäftena inkluderar och synliggör många av diskrimineringsgrunderna men att några uttryck förekommer väldigt sällan eller inte alls. Vidare speglar resultatet att vissa grunder blir norm medan andra blir uttryck för det avvikande, ”de andra”.

No description available.

The aim of this bachelor’s thesis is to gain knowledge about thefeminist comic zine, and its meaning for its readers, writers and thelibrary. In order to explore this subject I use feminist theory, and aconcept from a theory which I call Literature as resistance. The method used in this study is qualitative interviews andqualitative content analysis. I have interviewed six individuals,identified as feminists, who read and/or illustrate feminist comiczines. The interview material were transcribed and analyzed throughthemes identified in the material. Four major themes were found;Comics and gender, Feminist role models, Feminist practice and Artistic expression. My results show that the informants in this study find the comic zinemedium to be an appropriate way of sharing experiences andspreading feminist ideas. The feminist comic zine is described as”the ultimate way of laughing together with your feminist sisters”,and it is perceived to make the world bigger and freer. To illustratefeminist comic zines is seen as a possible way to act, and influenceand change norms and structures. The feminist comic zine enablesthe informants to combine reading experiences with feministcommitment, creation and a desire to communicate something withtheir readers.

"All human beings are born free and equal in dignity and rights” (UN Universal Declaration of Human Rights, Article 1, p.3). Democratic values are concepts that are made visible in the curriculum and which, among other things, form the basis for schools to educate good citizens.  Democratic values are something that can be linked to something that is constantly going on in the school sphere whether it is teaching or not. Teachers have a mission to shape students into good citizens, social studies teachers can be considered to have a particularly important mission, because democratic values are taught within the social studies subject. In this paper, It is examined in this work how educators who teach the subject of social studies in theoretical and practical programmes at upper secondary school interpret and implement democratic values based on the curriculum. Furthermore, it is investigated how teachers argue regarding what should be included in teaching when it comes to the democratic mission. This work is based on findings as well as earlier research. This study is anchored in a qualitative research method, six interviews with teaching social studies teachers.

The purpose of this study is to investigate the indications that exist in teachers' experiences regarding how distance education during the Covid-19 pandemic has affected the school's democracy assignment. The school's democratic assignment has, with the support of previous research, been concretized in three aspects: democratic values, civic abilities and knowledge of politics and society. To answer the purpose, upper secondary school teachers who teach civics-oriented subjects have been interviewed. Their answers have been analyzed from a theoretical framework that Robert Dahl largely stands for, which has been adapted to school organization. The results of the study show that there are signs in the teachers' experiences that indicate that the aspects democratic values ​​and knowledge of politics and society have been negatively affected by distance education during the covid-19 pandemic. Regarding the aspect civic abilities, there are no signs in the teachers' experiences that indicate that the aspect has been affected either negatively or positively at present time. However, there are indications that the aspect was negatively affected at the beginning of the distance education, before both teachers and students had become accustomed to this type of education

The aim for this study is to shed light on social studies teachers approach to the school´s democratic mission and its conditions in today´s society with social media as a new political arena. The teachers approach towards social media in social studies teaching is investigated using semi-structured interviews and a thematic analysis. The empirical material consists of six interviews which are analyzed using the theory of the democratic ideal models and the didactic triangle. The conclusion from the analysis is that the respondents use social media sparingly in social studies teaching because the teachers consider themselves to have limited knowledge of the subject in comparison to the students. It also appears that there is a gap between the students’ understanding of the reality that takes place via social media and the traditional way of teaching about the outside world.

I studien undersöks svensklärares val av undervisningsmetoder och innehåll vid arbetet med skönlitteratur i kurserna Svenska 1–3, SVA 3 och SFI kurs D. Studien ämnade att svara på hur lärarna motiverar didaktiska val utifrån skolans uppdrag, vilka val lärarna gör kopplat till elevernas måluppfyllelse och utbildningsform samt hur läraren implementerar elevinflytande och medbestämmande vid skönlitterära inslag i svenskundervisningen. För att besvara frågeställningarna genomfördes tretton tematiserade kvalitativa intervjuer med verksamma svensklärare och svaren har sedan diskuterats ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus på den proximala utvecklingszonen. Studiens resultat visar att styrdokumenten anses vara svårtolkade och frasen skönlitteratur och andra typer av texter har tolkats på flertalet olika sätt. Det resultaten visar är att eleverna inte ges likvärdig tillgång till skönlitterära texter i svenskundervisningen och att det främst beror på lärarens tolkning av styrdokumenten eller på grund av att läraren anser att eleverna, som främst företräds av studerande på yrkesprogram, anses vara för lässvaga. De övergripande resultaten visar att elever på yrkesförberedande program möts av för låga förväntningar i undervisningen i kurser som avser Svenska vilket resulterar i att en av fyra yrkeselever riskerar att inte nå måluppfyllelse i kursen Svenska 1 vilket går i linje med resultat från Skolverks kvalitetsgranskningar.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka vad tidigare forskning har kommit fram till gällande användning av skönlitteratur i undervisningssammanhang, samt hur en mer omfattande användning av skönlitteratur i skolan skulle kunna påverka skolans dubbla uppdrag. Studiens resultat bygger på 14 publikationer som tagits fram genom databassökning. Resultaten talar för att arbete med skönlitteratur i huvudsak är positivt, men att det krävs mer än att bara läsa för att kunna nyttja skönlitteraturens fulla potential. Forskning visar på att det finns stora möjligheter till bildning genom att läsa, diskutera och analysera skönlitteratur. Samtidigt tyder undersökningar på att dagens elever läser mindre än vad de gjorde för tio år sedan. Resultatet visar även på att elevers medievanor förändrats och att de medier som skolan använder sig av behöver följa med i utvecklingen och föreslår serieromaner som ett möjligt alternativ till traditionell textuell litteratur. Sammanfattningsvis finns mycket att vinna genom arbete med skönlitteratur i skolan så länge som det medföljande arbetet kring litteraturen är välplanerad och eleverna upplever litteraturen som meningsgivande.