Uppsatsens syfte är att göra en filmanalys av kampanjfilmer om bröstcancer som var skapade av kosmetiska företag i Indien och U.S.A. I uppsatsen undersöks hur semiotiska resurser var påverkade av kulturen och hur kampanjerna har använt kulturell adaption i marknadsföringssyfte. Jag beskriver en denotation av två filmer från varje land följd utav en konnotation som stödjs av artiklar och böcker om respektive kultur. Avslutningsvis tar jag upp och diskuterar de olika teorierna om hur kulturell adaption kan påverka en människa ur ett marknadsföringsperspektiv. Slutsatsen är att nationalism och appropriation är några av de viktiga elementen i kulturell adaption som förstärker marknadsföring. Dessa element skapar självidentitet och förtrogenhet hos individen som tittar på filmen. Några semiotiska resurser som hade förändrats i kulturell adaption och som hälpte till att skapa de elementen var etnicitet, gester, kläder, miljö, och symboler.

Hur arbetar en filmskapare med att lyckas förmedla ett budskap genom symboler? Gestaltas ett budskap med endast tecken och symboler eller finns det andra komponenter inom symbolism en filmskapare kan använda sig utav? Denna uppsats undersöker hur regissören Jordan Peeles film Get Out (2017) gestaltar historisk rasism genom ett semiotiskt perspektiv. Under analysens gång upptäcktes det nya symboliska komponenter som symboliska miljöer, symboliska handlingar samt symboliska föremål. Resultatet visade att filmskaparna lyckades gestalta rasism och negrofili i filmen genom de tre olika komponenterna.

Anledningen till att jag valde ämnet offentliga skulpturer för min undersökning är både ett stort intresse för den samt min motivation att använda den i arbetet som bildlärare. Jag vill veta vilka slutsatser mellanstadieelever drar av att studera skulpturer, vilket blev mitt syfte med detta arbete. De frågor jag ville få svar på var hur de uppfattar dem och kan bli berörda av dem. Metoden för undersökningen blev kvalitativa intervjuer, där elever i grupp fick besvara ett antal frågor till varsin skulptur. Med hjälp av forskning och teorier inom bildsemiotik analyserade jag de svar jag fick. Resultatet visade att eleverna både kunde dra intressanta slutsatser och bli berörda av sina skulpturer. Trots detta är mina egna slutsatser att eleverna inte är färdiga att tolka och analysera bilder, utan de behöver få en medveten träning med hjälp av en planerad pedagogik, där samtal mellan barn och vuxna är viktig. På så vis kan de bli medvetna om den offentliga skulpturens roll i samhället och hur den skulle kunna ge dem nya kunskaper och perspektiv på sina liv.

Min utgångspunkt till detta examensarbete var från början en nyfikenhet om hur skolor väljer att presentera sig själva via Internet. Jag hade en idé om att gymnasieskolor idag var extra konkurrensutsatta då jag i ett nyhetsreportage hade läst om att flera gymnasieskolor fick stänga ned då konkurrensen var för hög och elevantalen för låga. Jag började då med att, efter en överblick av Malmös gymnasieskolor, välja undersökningsobjekt för min studie. Jag valde då Mediegymnasiet och Bryggeriets gymnasium, två gymnasieskolor där den förstnämnda är kommunal och den sistnämna privatägd. De båda skolorna har vissa likheter. Syftet till denna undersökning kom att bli hur de två skolorna väljer att presentera sig via respektive hemsida, och att med ledord som varumärken, marknadsföringsstrategier och konkurrens på så sätt få reda på de valda hemsidornas funktion. Men jag ville även få reda på om det finns en konsekvens med konkurrens, och hur och vad beror den i så fall på?Till min hjälp för denna undersökning fann jag även relevant litteratur som behandlade både de bildanalytiska begrepp som har använts av tolkningen av hemsidorna, samt olika konkurrensperspektiv. Resultatet av denna undersökning visade att hemsidor som konkurrensverktyg inte var av samma slagkraftighet som jag trodde att de skulle ha. Hur elever väljer skolor beror på helt andra faktorer än om skolan i sig har en snygg hemsida. Jag har också i mitt resultat funnit både positiva och negativa aspekter på konkurrens mellan dels kommunala skolor och även kommunala skolor mot privata skolor. Jag har även upptäckt vad för sorts betydelse ett starkt varumärke har för den enskilda gymnasieskolan, och på vilket sätt skolor kan dra nytta av nämnda.

Abstrakt Syftet med studien är att se vilka likheter och olikheter som går att finna i den västerländska wellnesskulturen i en svensk och amerikansk kontext. Detta gör jag för att utröna vilka underliggande samhälleliga ideologier och budskap kopplat till en normativ och ensidig syn på hälsa som kommer till uttryck inom de valda kontexterna. Undersökningen utgår ifrån en komparativ semiotisk analys där jag tar del av fyra wellness-influencers inlägg på Instagram under ett tidsspann på sex dagar. Inläggen analyseras utifrån Roland Barthes teori om denotation och konnotation samt Peirce’s kategorisering av teckentyper; ikon, index och symbol. Ett postfeministiskt teoretiskt perspektiv anlades. Fortsättningsvis utgår jag ifrån Pierre Bourdieus teori om symboliskt kapital, habitus och socialt fält.   Analysen visade att de inlägg som har producerats både inom en svensk och en amerikansk kontext gav uttryck för postfeministiska begrepp. Fortsättningsvis präglades inläggen av både yttre attribut och attribut vad gäller ekonomiskt kapital och klass. I den komparativa analysen framfördes dock en del skillnader om hur dessa begrepp tar sig uttryck. I en svensk kontext ligger fokus på att främja den fysiska kroppen genom träning, kost och en kontroll över kroppen. Medan ett centralt tema i en amerikansk kontext är att optimera det mentala tillståndet genom meditation, självhjälp och individuellt handlande.    Sammanfattningsvis kopplas det an till en övergripande samhällskontext i de båda länderna där jag lyfter fram hur olika sociala och kulturella värderingar bidrar till en normativ syn på hälsa som återfinns inom sjukvården. Avslutningsvis betonar jag hur de fyra wellness- influencerna upprätthåller och reproducerar ideologier och budskap som bottnar i en ensidig syn på hur en hälsosam individ bör se ut och vara.    Sökord: wellness, semiotik, denotation, konnotation, ikon, index, symbol, postfeminism, attribut, klass Rubrik: ”Wellnes i västvärlden- hälsa, självförbättring eller besatthet” Författare: Maja Engebö Cedergren   Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp  Konst, kultur och kommunikation (K3)  Fakulteten kultur och samhälle Malmö universitet  Handledare: Ann Sophie Naumann Examinator: Fredrik M. Norén

In this essay masculinity and gender is examined and analyzed in movie posters forfour different movies: “A Single Man”, “Brokeback Mountain”, “Tom at the Farm” and “I Killed my Mother”. They all share themes which include the lead male role being sexually attracted to men.The theories focus on gender, stereotypes and sexuality in media with methods regarding semiotics and representation applied on the analysis - through a gender perspective. The study shows that the majority of the leading characters have typical masculine traits and attributes, which an exception for “Brokeback Mountain” which shares some of Fischers definition of gay portraits. John Fiske concludes that it is the people who control media and its design, not the other way around, which can be applied to some, but not all of the posters in this study. Fiske also claims that the media portrait is based on a patriarchal system, depicting men according to a masculine gender, in line with the results of this study.

Denna uppsats har gjorts i syftet att undersöka den visuella och narrativa gestaltningen avdroganvändning i Euphoria och hur olika tolkningar kan förstås utifrån teorier kringrepresentation med kodning/avkodning som centrala begrepp. Genom denotativa teckentas åskådarnas möjliga konnotationer upp i en kvalitativ analys för att kunna svara påfrågeställningen ”Hur gestaltas droganvändning i serien Euphoria och vilka möjligatolkningar kan göras utifrån ett representationsteoretiskt perspektiv?”. Regissören SamLevinsons sätt att gestalta både det positiva och negativa med droganvändning somdiskuterar det globala problemet gällande droger och missbruk har skapat delade åsikterkring serien. Resultatet blev att de visuella och narrativa tecknens konnotationer påverkasav individers konceptuella kartor och att vilken konnotation som följer föregåendekonnotation påverkar helhetskonnotationen. / The purpose of this essay is to analyze the visual and narrative visualization of drug use inEuphoria and how different interpretations can be understood through theories aboutrepresentation with coding/decoding as key concepts. Through denotative signs, thespectators' possible connotations are addressed in a qualitative analysis in order to answerthe question, "How is drug use in the Euphoria series visualized and what possibleinterpretations can be made from a representation-theoretical perspective?". The directorSam Levinson's way of visualizing both the positive and the negatives of drug use whichdiscusses the global problem of drugs and addiction has created divided opinions about theseries. The result was that the visual and narrative sign connotations are affected byindividuals' conceptual maps and that the connotation that follows the previousconnotation affects the overall connotation.

Self-help counselling is an important industry that not only influences its immediate users’ behavior but also society and social behaviors more generally. Since New Ageis a main branch of self-help, and since positivity is a dominant concept in (New Age) self-help discourse, it is worth analyzing how positivity might be achieved in terms of language use. The present study investigates whether the adjectives in a couple of New Age publications contribute to communicating positivity and, if yes, how. What adjectives are used and how can they be categorized in terms of positive, negative, neutral or undetermined connotations as well as semantic prosody? The findings support the hypothesis that the use of “positive adjectives” (Rozin, Berman & Royzman, 2010, p. 536) is what helps to make New Age self-help books convey a positive spirit.

<p>Vetenskapsjournalister fungerar som en länk mellan forskare och allmänhet. Deras verksamhet kan beskrivas som ett arbete med att översätta vetenskapliga publikationer till tidningstext. En stor del av det arbetet innebär att förenkla. Metaforer, liknelser och jämförelser är journalistens främsta verktyg i detta arbete. Metafor är en retorisk figur som betyder att ett uttryck tas från sitt naturliga sammanhang och används i ett annat. Då uppstår en meningsöverföring där en bokstavlig mening förbinds med en icke bokstavlig. Metaforer inom vetenskapsjournalistiken är både värdefulla och problematiska. Värdefulla på grund av sina förklarande förtjänster och problematiska på grund av eventuella ”felaktiga” konnotationer och missvisningar. Avsikten med den här uppsatsen är att belysa, analysera och diskutera användandet av metaforer i vetenskapsjournalistiken. Jag har gjort en kvalitativ textanalys där jag tittat närmare på metaforer, liknelser och jämförelser. I uppsatsen har jag analyserat såväl vetenskapliga, modellbyggande metaforer som allmänspråkliga metaforer och liknelser som varit relevanta i sammanhanget. Analysen bygger på material bestående av vetenskapsartiklar publicerade i Dagens Nyheter första halvåret 2005. Själva huvudfrågan eller essensen i uppsatsen kretsar kring metaforernas förklaringsvärde. Förklaringsvärdet har flera komponenter och har därför brutits ner i delfrågorna bokstavlighet, missvisning och känslomässig laddning. Jag har kunnat se samband mellan metaforerna jag hittat och valt att analysera, både tematiska, strukturella och karaktärsmässiga samband. En typologi har använts för att klassificera metaforerna i mina resultat. De grupper jag har pekat ut och diskuterat är personifierande och dramatiserande metaforer och metaforer som rör förmänskligandet av maskiner samt information, sport, mystik, samhällsfunktioner och hemmiljö.</p>

Vetenskapsjournalister fungerar som en länk mellan forskare och allmänhet. Deras verksamhet kan beskrivas som ett arbete med att översätta vetenskapliga publikationer till tidningstext. En stor del av det arbetet innebär att förenkla. Metaforer, liknelser och jämförelser är journalistens främsta verktyg i detta arbete. Metafor är en retorisk figur som betyder att ett uttryck tas från sitt naturliga sammanhang och används i ett annat. Då uppstår en meningsöverföring där en bokstavlig mening förbinds med en icke bokstavlig. Metaforer inom vetenskapsjournalistiken är både värdefulla och problematiska. Värdefulla på grund av sina förklarande förtjänster och problematiska på grund av eventuella ”felaktiga” konnotationer och missvisningar. Avsikten med den här uppsatsen är att belysa, analysera och diskutera användandet av metaforer i vetenskapsjournalistiken. Jag har gjort en kvalitativ textanalys där jag tittat närmare på metaforer, liknelser och jämförelser. I uppsatsen har jag analyserat såväl vetenskapliga, modellbyggande metaforer som allmänspråkliga metaforer och liknelser som varit relevanta i sammanhanget. Analysen bygger på material bestående av vetenskapsartiklar publicerade i Dagens Nyheter första halvåret 2005. Själva huvudfrågan eller essensen i uppsatsen kretsar kring metaforernas förklaringsvärde. Förklaringsvärdet har flera komponenter och har därför brutits ner i delfrågorna bokstavlighet, missvisning och känslomässig laddning. Jag har kunnat se samband mellan metaforerna jag hittat och valt att analysera, både tematiska, strukturella och karaktärsmässiga samband. En typologi har använts för att klassificera metaforerna i mina resultat. De grupper jag har pekat ut och diskuterat är personifierande och dramatiserande metaforer och metaforer som rör förmänskligandet av maskiner samt information, sport, mystik, samhällsfunktioner och hemmiljö.