Parkinsons sjukdom är en progressiv sjukdom som ofta debuterar efter 65 års ålder. Sjukdomen leder till både motoriska och icke motoriska symtom som kan ge aktivitetsbegränsningar i det dagliga livet. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner och dess effekter för personer med Parkinsons sjukdom. För att besvara studiens syfte utfördes en systematisk litteraturstudie. Åtta vetenskapliga studier inkluderades och samtliga genomgick kvalitetsgranskning. Vid analys användes Fribergs (2012) analysmodell. Resultatet presenterades i sex stycken kategorier. Fyra kategorier presenterades utifrån OTIPMs interventionskategorier: kompensation, aktivitetsträning, pedagogisk gruppintervention samt förbättring av personliga faktorer och kroppsfunktioner. Två av studierna presenterades för sig då dessa interventioner anpassades efter arbetsterapiprogram. Avslutningsvis presenterades en kategori innehållande en sammanfattning av interventionernas effekter. Resultatet visade att majoriteten av studierna kombinerade flera interventioner utifrån OTIPMs fyra interventionsmodeller. Sex studier visade signifikanta förbättringar medan två inte visade några signifikanta skillnader i resultatet. Antalet funna studier inom området var begränsat och författarna anser att det behövs fler studier för att undersöka effekten av arbetsterapeutiska interventioner vid Parkinsons sjukdom.

Bakgrund: Systemisk lupus erythematosus (SLE) är en sjukdom som varierar i uttryck och allvarlighetsgrad och involverar hantering av många utmanande aspekter vilket kan leda till fysiska och psykologiska konsekvenser och begränsa förmågan att fungera fullt ut i det dagliga livet. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med systemisk lupus erythematosus i det dagliga livet. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod utfördes med induktiv ansats baserad på 13 vetenskapliga originalartiklar som analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Personerna med SLE upplevde känslomässiga besvär som oro, depression och självmordstankar. De upplevde begränsningar i det dagliga livet, minskad självständighet och de lärde sig leva med sjukdomen på olika sätt. Relationer påverkades, det var en börda att förklara sjukdomen, de önskade förståelse, bekräftelse och att få stöd var betydelsefullt. Diskussion: Fynden i resultatet visar vikten av att använda en personcentrerad omvårdnad utifrån tidigare kunskap, erfarenheter och känsla av sammanhang (KASAM) vilket kan underlätta att hantera de negativa konsekvenserna av att leva med SLE, då personen blir bekräftad, förstådd och får omvårdnad efter behov, värderingar och önskemål. Slutsats: Litteraturöversikten bidrar till bättre förutsättningar i omvårdnaden då den tillför ökad kunskap och förståelse om upplevelsen av att leva med SLE. Det behövs ytterligare forskning i omvårdnad med fokus på fördjupad förståelse och kunskap om de varierande negativa konsekvenserna och vilka behov som sjukdomen SLE medför, och belysa vikten av att använda personcentrerad omvårdnad för att främja hälsa och lindra lidandet. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-03</p>

Introduktion: Den demografiska utvecklingen i Sverige innebär att den äldre befolkningen växer snabbt, vilket beräknas leda till ökade krav inom den kommunala hälso- och sjukvården. Äldre personer som får evidensbaserade rehabiliteringsinsatser kan bibehålla förmåga att delta i aktiviteter i det dagliga livet och därmed upprätthålla självständighet, minska hjälpbehov och bo kvar hemma längre. Det finns få litteraturstudier som beskriver arbetsterapeutiska interventioner som fokuserar på aktivitet och delaktighet för äldre och vilken effekt dessa har. Syfte: Att identifiera arbetsterapeutiska interventioner riktade mot aktivitet och delaktighet för äldre personer i ordinärt boende och syntetisera dess effekter. Metod: En systematisk litteraturstudie med grund i kvantitativ forskning. Litteratursökningen gjordes i databaserna Pubmed, Cinahl och AMED och nio artiklar publicerade mellan 2009-2019 inkluderades i studien. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med narrativ sammanvägning. Resultat: Resutatet sammanfattades under rubrikerna identifierade interventioner och effekt av interventionerna. Analysen av de identifierade interventionerna resulterade i följande kategorier: 1) aktivitetsbaserade interventioner, 2) anpassning av hemmiljö i syfte att möjliggöra aktivitet, 3) klientcentrerade interventioner, 4) förskrivning av hjälpmedel och anpassning av aktiviteter samt 5) handledning och utbildning. Resultaten av interventionernas effekt visade att deltagarna ofta förbättrade sitt aktivitetsutförande i aktiviteter i det dagliga livet. Slutsats: Denna studie tyder på att arbetsterapeutiska insatser i hemmiljö kan bibehålla och förbättra förmåga att delta i aktiviteter i det dagliga livet och därmed minska hjälpbehov och öka förutsättningar att bo kvar hemma längre. Det behövs flera RCT-studier som påvisar betydelsen av arbetsterapeutiska interventioner och som belyser den arbetsterapeutiska kompetensen i en fungerande och utvecklande äldreomsorg.

Stroke är ett gemensamt samlingsnamn för hjärnblödning och hjärninfarkt. Stroke kan förorsaka flera olika funktionsnedsättningar. Det behövs ofta en tidig fas av rehabilitering som vanligtvis pågår efter hemgång från sjukhus. Syftet med denna litteraturöversikt var att kartlägga och sammanställa effekter av arbetsterapeutiska interventioner på ADL-förmåga för äldre vuxna med stroke i rehabiliteringsfas. En kvantitativ litteraturöversikt valdes som metod och huvudsökningen av studier genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Åtta artiklar inkluderades och analyserades med hjälp av en analysmodell av Friberg (2016). Resultatet presenterades utifrån OTIPMs fyra interventionsmodeller modell för kompensation, modell för aktivitetsträning, modell för förbättring av personliga faktorer och funktioner samt pedagogisk modell (Fisher, 2009). De inkluderade studierna var genomförda både i klinisk miljö och i hemmet. Slutsatsen med denna litteraturöversikt var att arbetsterapeutiska interventioner medförde goda effekter kring ADL-förmåga för äldre vuxna med stroke som befinner sig i rehabiliteringsfas. Ett flertal av de inkluderade studierna betonade kombinerade interventioner med arbetsterapi och tillämpad funktionsträning. Därför krävs mera forskning om liknande effekter framkommer vid interventioner som enbart innehåller arbetsterapeutiska insatser.

Stroke är tredje största dödsorsaken i Sverige. Årligen insjuknar cirka 30 000 individer i stroke. Av dem som drabbas är de flesta äldre personer men 20 %, dvs. 6000 är personer i yngre ålder. Denna patientgrupp befinner sig ”mitt i livet” och har i regel en familj och ett yrke att återvända tillbaka till. Att drabbas av en stroke kommer att innebära en hel del fysiska och psykiska begränsningar för individen. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur personer i åldern 18-75 år som drabbats av en stroke påverkas i det dagliga livet. Frågeställningarna som användes var hur individens liv efter en stroke påverkas och förändras, gällande arbete, familjeförhållande och aktiviteter i dagligt liv. Att insjukna i en stroke i arbetsför ålder innebär en enorm livsomställning. De som drabbas befinner sig ”mitt i livet”, vilket innebär att de oftast har en familj, en föräldraroll, ett arbete att sköta och självklart alla dagliga aktiviteter. Resultatet visade att återvändande till arbete efter en stroke var en stor utmaning för dem flesta. En bra rehabilitering med arbetsterapi, en ung ålder samt en så liten grad av funktionsnedsättning som möjligt gynnade ett återvändande. De personer med ett tjänstemannayrke framför de med ett industriarbete visade signifikanta resultat som gynnade ett återvändande till arbete. Resultatet visade också att ett gott stöd från närstående var väldigt viktigt för de drabbades återhämtning. Patienternas familjer visade sig vara en enorm resurs. Trots en strokes stora negativa inverkan så hittade dessa personer olika sätt att hantera olika handlingar i vardagen för att uppehålla sin självständighet i så stor utsträckning som möjligt. / Stroke is the third most common cause of death in Sweden. Every year strikes around 30 000 individuals of stroke. The majority of people who gets hit by a stroke are older but 20%, 6000 are people of a young age. Having a stroke will mean a whole lot of physical and psychological limitations for the individual. The aim of this literature review was to examine how stroke patients between 18-75 years of age affect in their daily life. The question at issued as used was how the individual’s life after a stroke affects and change, regarding work, family relations and activities in the daily life. Having a stroke means a life-changing event. Those individuals are in their prime life and that often means that they have a family, a role as a parent, a work to go to and of course every activities of the Daily Living. The result showed that returning to work after a stroke was a big challenge for most of them. A good rehabilitation with occupational therapy, a young age and as little impairment as possible supports a returning back to work. The persons with a white-collar job compared to those with a blue-collar job showed significant result that supported returning to work. The result also showed that a good support from relatives was very important for the patients’ recovery. The patients’ families’ appeared to be an enormous resource. Despite a strokes big negative affect the individuals found different ways of handling different things in the everyday to maintain their independency to a great extent.

Frivilliga och ofrivilliga insatser från anhöriga blir en del av lösningen på utmaningarna i vården för personer som har kognitiv sjukdom. För att förbättra anhörigvården krävs större förståelse och mer kunskap om hur anhörigas vardag ser ut, samt om arbetsterapeutisk kompetens kan underlätta vardagen. Syftet med studien var att utifrån tidigare forskning beskriva anhörigas erfarenheter av att leva i en vardag med en person som har kognitiv sjukdom. För att besvara studiens syfte genomfördes en litteraturstudie med systematik där tio kvalitativa artiklar analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att anhöriga upplevde svårigheter i vardagslivet, vilket berodde på det stora vårdansvaret som åläggs dem. Anhöriga hanterade vårdarbördan genom att använda olika strategier, men de upplevde sig hjälplösa eftersom stödet från samhället var otillräckligt och saknade personcentrering utifrån deras unika vardagssituationer. Anhörigas egentid begränsas när de blir vårdare, vilket skapar aktivitetsobalans i deras liv när minskad tid går till återhämtning och fritid. Utifrån resultatet kan det antas finnas brister i hälso- och sjukvården när anhöriga inte hänvisas till arbetsterapeuter, som med sin kompetens skulle kunna bidra med en betydelsefull roll och underlätta deras vardag.

Background: Shift work is performed in different times, often in evenings and during weekends. Shift worker’s physical health is affected in a negative way. Shift work contributes to reduced participation in everyday activities which in turn affects the quality of life and family life. Purpose: To describe the occupational performance and experience of participation in everyday activities among shift workers. Method: A questionnaire study was made at an industrial workplace where 30 shift workers participated. The questionnaire used was "Occupational Gap Questionnaire" (OGQ). The aim of the instrument is to study participation in everyday activities by measuring what people do and to what extent they want to do it. Shift workers were divided into each shift in order to study variations in occupational performance. Collected and processed data is presented using descriptive statistics. Results: Shift workers performed all activities included in the instrument, but on different levels. The types of activities that had most occupational gaps were in the category IADL. Conclusion: Shift workers in the study have good participation in their everyday activities despite shift work / Bakgrund: Skiftarbete är arbete som utförs på rullande schema, ofta under kväll och helger. Den fysiska hälsan påverkas negativt vid denna typ av arbete. Skiftarbete bidrar även till nedsatt delaktighet i vardagliga aktiviteter som därmed påverkar bland annat livskvalitet och familjeliv. Syfte: Att beskriva aktivitetsutförande och upplevelse av delaktighet i vardagliga aktiviteter bland skiftarbetare. Metod: En enkätstudie gjordes på en industriarbetsplats i Jönköping där 30 skiftarbetare deltog. Enkäten var konstruerad från det arbetsterapeutiska instrumentet ”GAP i vardagens aktiviteter” (GAP). Instrumentet avser att studera delaktighet i vardagliga aktiviteter genom att mäta vad en person gör samt i vilken grad personen vill utföra aktiviteten. Skiftarbetare delades in i respektive skift för att se variationer i aktivitetsutförande. Insamlad och bearbetad data presenterades via deskriptiv statistik. Resultat: Skiftarbetarna utförde alla aktiviteter som ingick i instrumentet men upplevde olika nivåer av delaktighet. Flest aktivitetsgap fanns inom aktivitetskategorin I-ADL. Slutsats: Skiftarbetarna i studien upplever god delaktighet i sina vardagliga aktiviteter trots skiftarbete.

Bakgrund: 20 000 personer i Sverige lever med Parkinsons sjukdom. Parkinsons sjukdom är en kronisk, neurologisk sjukdom som karaktäriseras av motoriska och icke-motoriska symtom. De motoriska symtomen försvårar utförandet av aktiviteter i det dagliga livet. Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med Parkinsons sjukdom upplever att de motoriska symtomen påverkar det dagliga livet. Metod: En allmänlitteraturöversikt utifrån tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: En oförutsägbar kropp, förlorad självständighet och begränsning av det sociala livet var tre huvudkategorier som framkom i resultatet med respektive subkategorier. Resultatet visade att personer med Parkinsons sjukdom uttryckte att kroppen var olika från dag till dag vilket stoppade dem i det dagliga livet. Det ledde till en förändrad identitet och en känsla av förlorad självständighet. Konklusion: En ökad kunskap och förståelse för hur det är för personer att leva med Parkinsons sjukdom, kan ge sjuksköterskor möjlighet att bedriva en bättre personcentrerad vård kring personer med Parkinsons sjukdom. / Background: 20 000 people in Sweden are living with Parkinson’s disease. Parkinson´s disease is a chronic neurologic disease characterised by motor and non-motor symptoms. The motor symptoms complicate the performance of activities in everyday life. Aim: The aim of this study was to describe how people with Parkinson’s disease experience how the motor symptoms affect their everyday life. Method: A general literature study based on ten qualitative scientific articles. Results: An unpredictable body, lost independence and limitations of social life was three main categories that emerged in the result with respective subcategories. The result showed that people with Parkinson’s disease expressed that the body was different from day to day, which stopped them in everyday life. This led to a changed identity and a sense of lost independence. Conclusion: An increased understanding in how people with Parkinson`s disease experience life, can give nurses an opportunity to give a better person-centered care to people with Parkinson´s disease.

No description available.

Bakgrund: En av fem vuxna lever med kronisk smärta runt om i världen. I Sverige uppgår siffran till 20–35% av befolkningen. Kronisk smärta kostar det svenska samhället miljardbelopp årligen och förlusten för den enskilda patienten är hög. Konsekvenserna som följer patienten är många relaterat till både fysisk och psykiskt lidande, därför kan känslan av sammanhang ses som en möjlighet att hantera kronisk smärta Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser av hur kronisk smärta påverkar det dagliga livet. Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserad på 14 artiklar med kvalitativ design, vilka analyserades med hjälp av Friberg (2017) fem analyssteg. Resultat: Analysen resulterade i två teman; Det nya begränsade livet (Att leva i den lidande kroppen, Att leva i skuggan av psykisk ohälsa, Att stå utanför livet som pågår), samt Det nya jaget med nya utmaningar (Att inte bli tagen på allvar, Att tappa sin värdighet, Att hitta nya strategier och Att acceptera sin situation). Slutsats: Litteraturöversikten visar behovet av större kunskap och förståelse för patienter som lever med kronisk smärta. Sjukvården upplevdes inte möta behovet av tillräcklig information, diagnos samt icke farmakologiska smärtinterventioner. Framtida forskning bör kartlägga patienternas behov i den dagliga livsföringen för att kunna nå en tillfredställande omvårdnad och behandlingsstrategi. / Background: One in five adults' lives with chronic pain around the world. In Sweden, the figure is 20-35% of the population. Chronic pain costs Swedish society billions annually and the loss for the individual patient is high. The consequences are many related to both physical and mental suffering therefore, the sense of coherence can be seen as an opportunity to deal with chronic pain Aim: The aim was to describe adult patients' experiences of how chronic pain affects daily life. Method: A literature review was conducted based on 14 articles with qualitative design which were analyzed using Friberg (2017) five analysis steps. Results:The analysis resulted in two themes; The new limited life (To live in the suffering body, To live in the shadow of mental illness, To stand outside the life that is going on), and The new self with new challenges (Not to be taken seriously, To lose their dignity, To find new strategies and To accept their situation. Conclusion: The study shows the need for more knowledge and understanding for patients who experience chronic pain. Healthcare was not perceived to meet the need for adequate information, diagnosis, and non-pharmacological pain intervention. Future research should identify patients' needs in daily living to achieve acceptable nursing and treatment strategy.