The aim of this thesis is to map areas of development work with Roma in the Czech Republic after 1989. It is mentioned the situation before the Velvet Revolution to better understanding the context. A number of problems were caused at that time. These problems are addressed by development work today. In the thesis the current situation of Roma is outlined as well as the problems that the Roma have to solve. It is emphasized the shift from state solutions of problems of Roma to non-governmental organizations that have taken part of the states tasks in relation to Roma. The thesis also deals with the concept of international development. It tries to show its influence on local development which can draw and learn from its mistakes. The most important part of the thesis is the chapter that is dedicated to areas in which it is working with Roma. General information in this section are completed by practical findings from research which was conducted with staff of three non-governmental organizations.

With the emergence of the competitive rationality in regional politics, the content of which is characterized by new regionalism, the Swedish regions are strongly associated with the mandate to assist the government in economic growth policy. The political content is adapted to enable regions to compete in markets and drive growth processes as successfully as possible. This is what previous research has largely focused on. This means that regional perspectives rarely reflect research in relation to different growth themes, although regions are complex and ambiguous phenomena. At the same time, the stipulative governance of the regions is rarely studied in national-regional research contexts. Therefore, I have chosen to review regional attractiveness that represents the regional location in attractive growth contexts. At the same time, my ambition is to introduce attractiveness in the decision-making context, that is how attractiveness emerges from the national growth policy. The purpose of the study is to analyze the political power. As a theoretical delimitation, I use Richard Florida's theory of the creative class. The starting point is to theoretically develop a reasoning about how attractiveness within regions can be understood by the important actors whose participation is absolutely crucial for the regions' development work according to the organization of the political mandate. My analysis shows how the obvious framing of the competitive rationality in national politics formulates how the regions develop attractiveness within the regional locations. The overall goal of the analyzed regions is to be attractive in a way that attracts growth and creates the conditions for players to be able to establish themselves within the site. In the same context, regions beyond growth policy are secondary to my analysis and attractiveness seems to rather help to reinforce inequalities between regional places. In this perspective, other and conflicting regional perspectives should be highlighted and discussed.

Today's society is multicultural which means that also our classrooms are multicultural. The teaching must then be designed so that all pupils can develop as far as possible, which is expressed in the curriculum. The purpose of this study is therefore to investigate how Swedish teachers work with language development in the mathematics subject, to support these multilingual students’ knowledge development to the maximum.This study has a qualitative approach as it is based on semi-structured interviews. A total of four teachers participated and were thus able to give their picture of how they work with language development in mathematics. The results of the study indicate a large divergence between the teachers' ways of working, relating to multilingual classrooms, and language development work. In addition, some aspects are more crucial to the development of languages and knowledge for multilingual students. This includes collaborative work where language has a central role in which students get to talk, reason, and communicate mathematics with others. Other key strategies that emerge are reality anchoring, customized tasks, and multilingualism as a resource. The work is analyzed in relation to theories of socio-cultural learning and pragmatism.

Examensarbetet har inneburit iterationer för att ta reda på hur sektionen Research & Development, Truck layout (RTL) på Scania kan förbättra planering och styrning för att säkra hög leveransprecision. RTL består av sju grupper som arbetar med chassiutveckling. Fler av grupperna på sektionen har börjat resan mot ett agilt arbetssätt för att öka sin flexibilitet och säkra sina leveranser. Det agila arbetssättet visar sig ha en positiv inverkan på leveranssäkerheten hos de grupper som lyckats med implementeringen. Inledningsvis observerades den dagliga styrningen, en gång hos varje grupp. För att ta reda på mer om gruppernas olika förutsättningar intervjuades respektive gruppchef. Fler av grupperna besöktes igen för att komplettera data om nuläget. En enkät skickades ut till medarbetarna på sektionen, svarsfrekvensen blev drygt 70 % och det konstateras att majoriteten svarade positivt i frågor om hur det är att arbeta i sin grupp. Däremot var de inte lika positiva kring hur stor nytta den dagliga styrningen bidrar med. En sprintplanering följdes hos den grupp som kommit längst med att arbeta agilt för att se hur planering av en fyra veckors sprint går till. Intervjuer hölls med sakkunniga för att få reda på mer om agilt arbete samt daglig styrning. Daglig styrning är ett av de forum som finns för planering och styrning, efter att ha studerat daglig styrning, sprintplanering samt teorier om agilt arbetssätt valde vi att fokusera examensarbetet på att optimera den dagliga styrningen. Utifrån observationer, intervjuer och teori kring agilt arbete samt daglig styrning användes kvalitetsverktyg. Utifrån två områden som kvalitetsverktygen resulterade i upptäcktes förbättringspotential för den dagliga styrningen. Syftet med daglig styrning måste klargöras samt regelbundet diskuteras hos samtliga grupper på RTL. De behöver även arbeta med fokus och hålla sig till sådant som är relevant för den dagliga styrningen / In order to find out how the Scania section RTL can improve planning and management to ensure high delivery precision this thesis work has consisted of iterations. The section Research Truck Layout (RTL) consists of seven groups that are working with chassis development. In order to increase their flexibility and secure their deliveries some of the groups have begun working towards agile methodologies. The agile methodologies has proven to have a positive impact on the delivery precision in the groups that succeeded with implementation. Initially, once in every group, the groups daily meetings was observed. In order to find out more about the groups different pre-requisite interviews were conducted with the group managers. Several of the groups were visited again to complete data about their current state. A survey was sent to the employees on the section, the response rate was over 70% and it showed that most employees had positive feeling towards working in their group. However, they were not as positive in regards to the benefits of daily management meetings. A followup was made on the group that was furthest along in working agile, the follow-up was made by observing the planning of a sprint. Interviews was held with experts to find out more about agile work as well as daily meetings. Daily management is a forum for planning and management, after studying daily management, sprint planning and theories of agile working methods, we chose to focus this thesis work on optimizing daily management. Based on observations, interviews, theories about agile methodologies and with the support of quality tools, two areas emerged which both have an improvement potential for a day-to-day management. The first area is the purpose of daily management, it has to be clarified and regularly discussed within all groups. The other area is focus, it needs to be worked on so that the meetings only contain topics that is relevant.

The purpose of this study is to contribute to increased knowledge about how teaching can be designed to enhance students' understanding of technology development work. Through a learning study conducted in three cycles, teaching has been designed and analyzed. The ambition of the teaching was to make students' theoretical knowledge visible during practical work. Critical aspects related to the learning object, technology development work, have been identified, and teaching has been developed to address these. In the teaching, sixth-grade students have worked in groups on technology development work, designing and constructing mobile stands to explore stability. Through video observation as a data collection method, students' verbal and non-verbal communication have been analyzed and interpreted. The results present didactic adjustments related to the critical aspects and their consequences for students' understanding of technology development work. The findings indicate that teaching related to technology development work needs to be designed with ample room for reflection to make theoretical knowledge visible. The theoretical knowledge can also be made visible through sketching. The role of sketching needs to be strengthened as it also promotes increased collaboration, fosters creativity, and simplifies construction work. / Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om hur undervisning kan utformas för att stärka elevers förståelse för teknikutvecklingsarbete. Genom en learning study i tre cykler har undervisning utformats och analyserats. Ambitionen med undervisningen var att synliggöra elevers teoretiska kunskap vid praktiskt arbete. Kritiska aspekter kopplade till lärandeobjektet, teknikutvecklingsarbetet, har identifierats och undervisningen har utvecklats för att möta dessa. I undervisningen har elever i årskurs 6 gruppvis utfört teknikutvecklingsarbete, där de arbetat med stabilitet genom att designa och konstruera mobilstativ. Genom videoobservation som datainsamlingsmetod har elevers verbala och icke-verbala kommunikation kunnat analyserats och tolkats. I resultatet presenteras didaktiska justeringar kopplade till de kritiska aspekterna samt deras konsekvenser för elevernas förståelse för teknikutvecklingsarbetet. Resultatet visar att undervisning som berör teknikutvecklingsarbetet behöver utformas med stort utrymme för reflektion för att synliggöra teoretisk kunskap. Den teoretiska kunskapen kan också synliggöras med hjälp av skissen. Skissens roll behöver stärkas då den också bidrar till ökat samarbete, ger utlopp för kreativitet och förenklar konstruktionsarbetet.

The aim of the thesis is to describe and analyse development partnership as an organisational form for governing and organising developmental work. The partnerships studied in this thesis are within the EU initiative EQUAL, aimed at combating discrimination and exclusion in working life and the labour market. The empirical material consists of quantitative and qualitative data such as interviews, participant observations and a questionnaire. The theoretical approach is derived from theories on political governing and organisation theory focusing developmental work. Another theoretical orientation is a neo institutional approach to organisation where partnerships are understood as results of complex economic, political and social processes which alter and edit the idea of partnerships. The results indicate that the idea of partnerships, as it is put forward in the EQUAL-programme documents, involves a number of positive values and prerequisites for successful and democratic development work. However, the findings show that partnership is not a quick fix to complex societal problems. Combining top-down and bottom-up strategies, democracy and effectiveness, development and planning and working in equal relations are all dilemmas that become visible when the idea of partnerships is put into practice. These dilemmas are discussed as contradictory elements in the idea of partnership and organising development. / Syftet med avhandlingen är att beskriva och analysera utvecklingspartnerskap som ett sätt att styra och organisera utvecklingsarbete. De studerade partnerskapen var verksamma inom Europeiska Socialfondens programsatsning EQUAL med syfte att motverka diskriminering och exkludering på arbetsmarknaden och i arbetslivet. Det empiriska materialet är genererat ur kvalitativa intervjuer, deltagande observation och en enkätundersökning. De teoretiska utgångspunkterna är ett politiskt styrningsperspektiv och teorier om organisering av utveckling. Vidare används nyinstitutionell organisationsteori för att analysera partnerskapen i relation till en samhällskontext bestående av komplexa ekonomiska, politiska och sociala processer. Resultaten visar att idén om partnerskap i programdokument för EQUAL förknippas med universellt positiva värden och förutsättningar för ett lyckat och demokratiskt utvecklingsarbete. Resultat från de studerade partnerskapen visar dock att partnerskap inte är en enkel lösning för att organisera utvecklingsarbete kring komplexa samhällsproblem. Att kombinera “top-down”- och “bottom-up” – strategier, demokrati och effektivitet, utveckling och styrning och att arbeta i jämlika relationer är dilemman som blir synliga när partnerskapsidén omsätts till praktik. Dessa dilemman diskuteras som motsägelsefulla beståndsdelar av idén om partnerskap som organiseringsform för utvecklingsarbete. / NTG Partnerskap

De globala hållbarhetsmålen, antagna år 2015, ska verka för en global satsning för ökad social, ekonomisk, och miljömässig hållbarhet. I styrdokument publicerade 2018 från FN uppmanas berörda parter på olika nivåer att inkorporera mer ideellt engagemang i form av volontärarbete. Detta för att kunna etablera en lokal förankring som ska underlätta genomdrivandet av de 17 målen, med tillhörande 169 delmål. En typ av volontärarbete som vuxit fram de senaste 20 åren är så kallade volontärresor, där ofta unga västerlänningar åker för att hjälpa till i projekt i utvecklingsländer, i kombination med nöjesresor. I denna studie undersöks hur projekt som erbjuds av svenska volontärresebyråer kan relateras till de globala hållbarhetsmålen, samt hur olika publikationer från FN om volontärarbete och hållbar turism kan förstås utifrån kommersiell volontärturism. Här har fyra svenska volontärresebyråers projektbeskrivningar synats och jämförts med delmålen för Agenda 2030. Metoden som använts är en kvalitativ innehållsanalys av projektbeskrivningar från volontärresebyråernas hemsidor. Rättighetsperspektivet (Human Rights Based Approach) har använts vid analysen för att se på vilket sätt projektbeskrivningarna kan ses vara rättighetsbaserade. Resultaten visar på att volontärturism främst berör hållbarhetsmål för utbildning och biologisk mångfald, genom engelskundervisning och vård av djur och natur. I de projekt som finns kan kvalitén på de insatser som görs ofta inte garanteras, och en medvetenhet kring hållbarhetsmålen tycks heller inte finnas. Engagemanget kan därför ses adressera effekterna av strukturella problem, men inte verka för en lösning av de grundläggande orsakerna till problemen. En förbättring som föreslås för att volontärturism ska kunna bidra till en väg till utveckling är att öka kopplingen i projekten till Agenda 2030 genom kunskapsspridning. / The sustainable development goals, published in 2015, were created as a global effort to increase sustainable social, economic and environmental development. In documents published in 2018 from the UN, relevant actors are encouraged to incorporate more voluntary work on different levels of society, in order to establish a local anchoring for the 17 goals with its’ 169 sub-targets. One kind of non-profit work that has gained popularity in the last 20 years are the so-called volunteer travels, where tourists, often young Westerners, travel in order to help out in developing countries, in combination with leisure activities. In this study, descriptions of projects that are offered by Swedish volunteer- travel agencies have been examined as to how they relate to the Sustainable Development Goals, along with how different publications from the UN on how volunteerism and sustainable tourism can be understood in regard to commercial volunteer tourism. Here, four Swedish volunteer tourist agencies have been examined and compared to the sub-targets for the Sustainable Development Goals, also known as Agenda 2030. The method used is a qualitative content analysis of the project descriptions found on the web pages of the volunteer tourist agencies. The Human Rights Based Approach has been used to analyse the data in order to investigate in what way the project descriptions can be seen as rights based. The result shows that volunteer tourism primarily is related to development goals concerning education and biological diversity, through English classes and care of animals and nature. The established projects that are available often cannot guarantee the quality of the efforts being made and do not seem to incorporate an awareness of the Sustainable Development Goals. The activity can therefore be seen as addressing the effects of structural problems, rather than a solution of the underlying causes of the problems. A possible improvement that is suggested for volunteer tourism to contribute more to a road to development, is to more emphasize the connection between projects in volunteer tourism and the Sustainable Development Goals, mainly through knowledge sharing.

Organisationens mål är att de gäster som kommer till hotell/konferensanläggningen skall bli behandlade som kungar. Affärsidén i organisationens lyder: "Ursäkta ers majestät! Hos oss är alla gäster kungar". För att få gästerna att känna sig som kungar krävs samarbete, intresse av arbetsplatsen, kvalitetstänk, kommunikation och förståelse mellan personalen. Studien är en fallstudie i förbättringsarbete och skall ge organisationen verktyg att använda i förbättringsarbetet. Syftet med studien är att identifiera förbättringsområden inom en organisations verksamhet som ska prioriteras. Ett förbättringsområde ska vidareutvecklas som ett projekt. Det förbättringsområde som valts ut är att studera hur kommunikationen fungerar på arbetsplatsen samt att hitta verktyg för att kunna förbättra och förnya arbetssättet på arbetsplatsen. Målet med studien är att undersöka hur organisationen kan: 1) Förbättra kommunikationen 2) Öka samarbetet 3) Fokusera mer på det positiva De metoder som använts har varit observationer, dokumentationer som dels primär källa samt tidigare fem intervjuer som sekundär källa. Teorin är grundad på förbättringsarbete, kommunikation, ledarskap, lärande organisationer och organisations lärande cykeln. Det framgår fortsatt att just samarbetet och kommunikationen är det som organisationen talar om. De centrala delarna i resultatet visade : Kommunikationen behöver förbättras då personalen har svårt att nå fram till varandra samt att de talar om varandra och inte med varandra. Samarbetet är en mycket viktig del för organisationen och personalen upplever att det finns en del att göra för att få samarbetet att fungera bättre både medarbetare emellan och mellan medarbetare och ledning. Fokusera på det positiva då det finns negativa tendenser som organisationen präglas av då det framgår att stress förekommer mer och att personalen ser att arbetet fungerar sämre. De slutsatser som studien visar är att organisationen behöver se över sitt ledarskap och göra det tydligare. Förbättringsarbetet som har påbörjats bör fortsätta som en del i organisationens kontinuerliga förbättringsarbete. Organisationen behöver också arbeta mera med kvalitetsverktyg. / The organization’s goal is that the guests who come to the hotel/conference establishment should be treated like kings. The business idea of the organization is: "Excuse me your majesty! With us, all guests are kings. In order to make the guests feel like kings requires cooperation, interest of the workplace, quality awareness, communication and understanding among the staff. This study is a case study of improvement work and should give the organization the tools to use in the improvement process. The study aims to identify areas for improvement within an organization’s activities that should be prioritized. One area for improvement will be further developed as a project. The improvement area selected is to study how communication works in the workplace and to find tools to improve and innovate approaches in the workplace. The goal of this study is to examine how the organization can: 1) Improve the communication 2) Increase cooperation 3) Focus more on the positive The methods used have been the observations, documentation, and the primary source and previous five interviews as a secondary source. The theory is based on improvement, communication, leadership, learning organizations and organizational learning cycle. It appears that just continued cooperation and communication is what the organization talking about. The central parts of the results indicate: 1. The communication needs to be improved since the staff finds it difficult to reach each other and that they talk about each other instead of with each other. 2. Cooperation is a very important part of the organization and staff feels that there is a lot to do to make cooperation work better for both employees themselves and between employees and management. 3. Focus on the positive, since there are negative trends that the organization is characterized by stress being more frequent and that the personnel perceive that work functions less well. Where it appears that stress occurs more and that the staff sees that the work function less well. There are tendencies that collaboration, participation and communication do not function so well and that there are missing parts in the communication. The study shows conclusions that the organization needs to see over their leadership and to do it clearer, the work on improvement that has been started should continue as a part in the organization in a continuous work and that the organization lacks a part equipment to work after. The conclusions of the study shows that the organization needs to review their leadership and make it clearer. The improvement work that has begun should be continued as a part of the organization’s continuous improvement efforts. The organization also needs to work more with quality tools.

In this qualitative ethnological study I explore the local development work undertaken by the municipal Botkyrka, located south of Stockholm. The material is primarily based on the municipals development programs and interviews with officials from the municipal working with local development. Their work is primarily based on achieving sustainable development in various problem areas such as education, unemployment, urban environment, climate change. My aim was to investigate how a municipality, with a declared focus on the benefits of diversity, that at the same time struggles with unequality (in regard to ethnic segregation and disparities in income, education, employment, housing and health), through its local development work presented its different districts. Guided by discourse analysis and postcolonial theory I focused on how the citizens in the districts where portrayed and how the physical and natural environment in these where described. The result shows that the municipal through its local development work is differentiating the districts and their citizens by adopting neoliberal labour market and housing policies, reproducing urban planning ideals and ideas regarding national beloning. / <p>POPULÄRVETENSKAPLIG SAMMANFATTNING</p><p>När man tänker på Botkyrka kommun, söder om Stockholm, är det nog främst till norra Botkyrka associationerna går. Miljonprogramsområdena och röda linjens tunnelbanestationer Alby, Fittja, Norsborg och Hallunda. Eller kanske har man hört sloganen ”Långt ifrån lagom” och vet att kommunen är en av Sveriges mest blandade vad gäller befolkningens ursprung. Men Botkyrka består också av en södra halva och här ligger områdena Tumba, Tullinge, Vårsta och Grödinge. Inte lika kända och inte heller på samma självklara sätt kopplade till Botkyrka som de ovan nämnda områdena i norr.</p><p>I min studie har jag undersökt hur Botkyrka kommun arbetar med områdesbaserad utveckling i sina kommundelar. Utgångspunkten för min analys är själva basen i detta arbete: kommundelarnas långsiktiga utvecklingsprogram. När jag samlade materialet till denna studie fanns tre sådana program framtagna, ett för Alby, ett för Tullinge och ett för Fittja. I dessa program formuleras de viktigaste nyckelområden som varje kommundel behöver arbeta kring för att uppnå en hållbar och långsiktig utveckling. Det intressanta med dessa program och det arbete som dessa föranleder är det skillnadsskapande som görs mellan norra och södra Botkyrka. I Fittja och Alby kretsar arbetet kring medborgarnas utbildning och sysselsättning samt områdenas stadsmiljöer. I Tullinge är målen: att utveckla och säkra områdets kvaliteter, att utveckla dialogen med medborgarna och att möjliggöra att leva klimatsmart.</p><p>Genom att titta på hur områdena och de människor som befolkar dem beskrivs i utvecklingsprogrammen och hur de kommunala tjänstemän som arbetar med detta förhåller sig till dessa frågor har jag utifrån en diskursanalytisk och postkolonial ansats kommit fram till att det områdesbaserad utvecklingsarbetet i Botkyrka kommun är del i en politisk och samhällelig åskådning som särskiljer platser och människor. Det områdesbaserade utvecklingsarbetet medverkar därmed till att reproducera bilden av den problematiska invandrarförorten och det idylliska villasamhället. Framställningarna som görs i mitt material visar hur kommunen positionerar sina kommundelar i relation till varandra. Tullinge utgör det oproblematiska, normativa och osynliga medan Alby och Fittja representeras av problembilder, det annorlunda och hjälpbehövande. Kommunen marknadsför sig som en progressiv aktör som arbetar för mångfald och mänskliga rättigheter, emot rasism och diskriminering samtidigt som man genom det områdesbaserad arbetet är delaktig i stigmatiseringen av platserna och människorna i norra Botkyrka. </p>

“Unemployment is a restriction of people’s social networks and the feeling of participation in the society” -Marita Eastmond &amp; Lisa Åkesson Abstract The main aim of this study is to discuss integration in the labour market by analyzing and discussing a governmental Proposition and a Pilot Project as well as the results of the field work herein carried out. In order to understand how integration in the labour market occurs and to provide some suggestions to improve the governmental documents, the concepts of securitization of migration and transnationalization of migration were used as analytical frameworks. The Pilot Project chosen is Pilotverksamhet med etableringssamtal och etableringsplan – Uppdaterad projektplan med mål och riktlinjer för den utvidgade försöksverksamheten based on the Proposition 2009/10:60 ”Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering – egenansvar med professionellt stöd”. The research questions are 1) which questions are left aside from the Proposition and which are possible suggestions to the questions found? 2) How are the interviewees and the Pilot Project/Proposition affected by securitization of migration and transnationalization of migration? Furthermore, suggestions to improve the proposition were discussed. Interviews with primary and secondary stakeholders were also carried out. This analysis was carried out together with the results of the field work in Kronoberg (focused on residents of Araby, Arbetsförmedlingen and Växjö Kommun) in the view of the concepts of securitization and transnational migration issues. The method of this research is qualitative with an abductive approach. The result of this study indicates a number of issues to be improved in the Proposition document before the law be promulgated by the government, as well as some issues that hinder the integration process of the primary stakeholders. Reflection for future studies concerning the influence of securitization and transnationalization phenomena, as well as suggestions to improve people’s integration processes are presented in the conclusion of this study.  Keywords: Arbetsförmedlingen, Araby, county, immigration, integration, international migration, municipality, Kommun, policy, Proposition, securitization, Sweden, Swedish, Växjö