Dokumentation zweier Werkstattgespräche zur Clausewitz- und Engels-Forschung an der Militärakademie Dresden 1990:Wolfgang Scheler, Vorbemerkungen. 1. Werkstattgespräch: - Dietmar Schössler, Das Erkenntnis- und Praxisinteresse an der Methode von Friedrich Engels. - Peter Liebau, Engelsrezeption - Legende und Wahrheit - Ulrich Knappe, Was bleibt? Gibt es Bewahrenswertes am marxistischen philosophischen Denken über Krieg und Frieden? - Horst Großmann, F. Engels´ Schrift 'Kann Europa abrüsten?' - ein neuer Ansatz für die europäische Sicherheit? - Yuanlin Zhang, Über die historische und heutige Bedeutung der These 'Der Krieg ist eine bloße Fortsetzung der Politik mit anderen Mitteln'. - Wolfgang Scheler, Clausewitz und das militärtheoretische Denken in der DDR. - Peter Trummer, Die Bedeutung der Clausewitzschen Theorie in unserer Zeit unter besonderer Berücksichtigung des Kleinen Krieges. - Erich Hocke, Gedanken zu einer Formel. - Yuanlin Zhang, Clausewitz-Rezeption in China: Die chinesischen Ausgaben des Werkes 'Vom Kriege'. - Friedrich Groh, Neue Lage - neue Sicherheit. 2. Werkstattgespräch: - Frank Kostelnik, Möglichkeiten der Analyse der internationalen Politik mit Hilfe der Clausewitzschen Methodologie. - Reinhard Brühl, Clausewitz und die Sicherheit Preußens und Deutschlands. - Reiner Albert, Metatheoretische Aspekte des Clausewitzschen Theorieverständnisses. - Andreé Türpe, Den Konflikt denken - Rückgriff auf Clausewitz? - Hong Yan, Die Urteilskraft bei Kant und Clausewitz. - Dietmar Schössler, Die 'Reichweite' der Clausewitzschen Kategorien bei der Analyse des modernen bewaffneten Konflikts. - Horst Großmann, Entfaltung des kategorialen Apparates bei Engels als erkenntnistheoretisch-methodologischer Orientierungsrahmen und forschungsleitender Bezugsrahmen. - Klaus Götze, 30 Jahre Friedrich-Engels-Forschung an der Militärakademie Dresden - Ergebnisse, kritischer Rückblick, Perspektiven. - Wolfgang Scheler, Das Engels-Theorem über die neue Kriegswissenschaft als notwendiges Produkt der neuen gesellschaftlichen Verhältnisse - Rahmenorientierung für perspektivische Analysen der künftigen europäischen/deutschen Sicherheits- und Wehrstruktur.

Michel Foucault ist als Marxismus-Kritiker und als Dissident des Strukturalismus nicht verdächtig, der Dialektik großen Raum in seinem Denken einzuräumen; er hat tatsächlich keine entsprechende Lehre entwickelt. Vielmehr werden die von ihm in seinen großen Werken exponierten Geschichtsbilder an den Rändern durch Brüche und Inkompatibilitäten wie im Innern durch systematische Einheit und epochale Ganzheit gekennzeichnet und so auf doppelte Weise gerade nicht dynamisch gedacht; Foucault entwickelt aus dem Widerspruch keine bewegende Kraft; er erweist den Gegensatz nicht als Bewußtseinsdilemma. So mag es erstaunen, wenn man bei Foucault von Anfang an und bis in die 1960er Jahre eine geläufige Verwendung des Begriffs der Dialektik antrifft. Die einschlägigen Stellen sind keine beiläufigen Bemerkungen, sondern stehen in Zusammenhang mit Hauptthesen und Hauptproblemen der Foucaultschen Analyse.

Syftet med examensarbetet var att göra en kvalitativ historiedidaktisk studie av gymnasieelevers intresse för historia i allmänhet och förståelse av en specifik historiekulturell artefakt i synnerhet. Detta är inte minst intressant med hänsyn till läroplanens riktlinjer om undervisningens anpassning och beaktande av elevernas erfarenhets- och livsvärld. En klass i respektive Historia A, B och C – sammanlagt åttio elever – fick läsa historikern, författaren och akademiledamoten Peter Englunds essä ”Om fattigdomens historia”. Därefter fick de svara på ett frågeformulär med öppna frågor om läsningen och deras förhållande till historiekultur i stort. Analysen av resultaten kom att problematisera och lyfta fram två huvudsakliga kritiska faktorer i historieundervisningen och fyra förslag på didaktiska och pedagogiska strategier för att i möjligaste mån utgå från och möta eleverna i densamma. Förslagen skiftar mellan erfarenhetspedagogikens tillmötesgående och en främmandegörande pedagogiks kritiska bearbetning av elevernas erfarenhets- och livsvärld.

Utmaningar som ökad stillasittande, ohälsa och klimatförändringar kräver nya strategier. Vallastaden i Linköping exemplifieras som ett projekt som använt innovativa strategier för att möta globala utmaningar. Området betonar social hållbarhet men också ekologisk hållbarhet vilket integreras strategiskt i staden för att främja och uppmuntra till en hållbar livsstil och stad. Intresset riktas mot hur Vallastadens utformning påverkar invånarnas attityd till fysisk aktivitet och miljömedvetenhet. Fysisk aktivitet betonas som avgörande för hälsa och livslängd, och den fysiska miljöns utformning spelar en nyckelroll. Stadsidealet nyurbanism samt Edward Sojas teori, den socio-spatiala dialektiken, har applicerats för att undersöka uppsatsens syfte och besvara frågeställningarna. De teoretiska ramverken ger en djupare inblick i och förståelse för hur Vallastadens design och struktur påverkar invånarna och visar på samspelet mellan fysisk miljö och mänskligt beteende. För att undersöka Vallastadens påverkan på invånarnas fysiska aktivitet och hållbara val, samt bedöma hur väl kommunens mål uppnåtts, användes både kvalitativa och kvantitativa metoder. De kvalitativa metoderna – intervjuer, observation, enkät och litteraturstudier – gav djupare insikt i människors tankar och känslor medan de kvantitativa metoderna – enkät och statistik – möjliggjorde generalisering. Genom att kombinera båda metoderna strävade studien efter en mer omfattande och nyanserad förståelse av ämnet. Resultaten indikerar att Vallastaden, genom sin integrerade planering med grönområden och attraktiva offentliga platser, strävar efter att främja en aktiv livsstil och hållbara transportval. Dess strategi med parkeringshus och hastighetsbegränsningar framstår som en åtgärd för att skapa en säkrare miljö som främjar hälsa och gemenskap. Även om Vallastaden framhävs som ett framgångsrikt exempel, återges det att vissa invånare inte noterar en betydande förändring i sina aktivitetsnivåer. Detta pekar på en potentiell avvikelse från de större målen för projektet. Trots dessa avvikelser har Vallastadens resultat i huvudsak stämt överens med kommunens ambitioner.

No description available.

I och med det allmänna mottagandet av Theodor Adornos filosofiska projekt har filosofins framställningsform, "der Darstellung", ofta kommit att betraktas som betydelsefull för projektets realisering. I introduktionen till ett av Adornos viktigaste verk om logik och ontologi, Negative Dialektik, publicerat för första gången 1966, skriver han att "…the presentation of philosophy is not an external matter of indifference to it but immanent to its idea." Föreliggande uppsats skall försöka att förstå och utveckla en läsning av den i citatet antydda relationen mellan framställningsformen och "filosofins idé". Detta genom att undersöka några logiska och ontologiska teser, centrala för Adornos filosofiska projekt, i samband med en uttolkning av framställningsformens grundläggande drag. Utgångspunkten i uppsatsen kommer att vara Alison Stones artikel, "Adorno and Logic". I den föreslår Stone att framställningsformens betydelse för Theodor Adornos filosofi skall förstås i ljuset av en antagen strävan hos Adorno mot en filosofins försoning. Uppsatsen kommer därefter att utveckla vad denna Stones föreslagna försoning kan innebära för Adorno givet att fler delar av hans filosofi, hans idéer om språk och erfarenhet, introduceras i läsningen av hans filosofiska projekt. Genom att uppsatsen frångår Stones exklusiva fokus på logik för att samtidigt följa hennes läsning med hänsyn till idén om försoning skall vi avslutningsvis se hur Adornos idéer om språket kan förstås som en förlängning av försoningen Stone föreslagit, och vidare hur språkets försoning, som åstadkoms i och genom framställningsformen, är en del av "filosofins idé".

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien var att undersöka pedagogiskt drama som verktyg för barns lärande och utveckling i grundskolans tidigare år. För att bringa klarhet i detta använde vi oss av följande frågeställning;</p><ul type="disc"><li><em>Hur uppfattas och används pedagogiskt drama i förskol- och skolundervisning?</em></li><li><em>Hur reflekterar lärare och dramapedagoger kring lärandet vid användning av pedagogiskt drama i undervisning? </em></li><li><em>Hur skulle lärare i grundskolans tidigare år kunna integrera pedagogiskt drama i/med övrig skolundervisning?</em></li></ul><p>Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och enkäter som metod. Vi har intervjuat tre dramapedagoger samt en grundskollärare. Vidare har vi delat ur enkäter till verksamma pedagoger ute på fältet.  Det resultat vi kommit fram till, visar på att pedagogiskt drama inte används integrerat i undervisningen i så stor utsträckning. Dels handlar det om brist på kunskap kring begreppet men också om rädsla inför hur det skall användas och syftesrelateras.</p>

<p>Det finns få vårdvetenskapliga studier av personer som lever med eller vårdas för olika former av förmakstakykardi. Det saknas även riktlinjer för sjuksköterskor hur de ska omhänderta patienter med förmakstakykardier i lika stor utsträckning som vid andra hjärtsjukdomar. Syftet med detta examensarbete är att beskriva innebörder att leva med och vårdas för förmakstakykardi. Studien har ett livsvärldsperspektiv och ett dialektiskt perspektiv på processen mellan vård och besvär. Data samlades in med kvalitativa intervjuer. Fyra män och tre kvinnor intervjuades. Datan analyserades med en fenomenologisk hermeneutisk metod enligt Lindseth och Norberg (2004). I resultatet belyses processen mellan vård och besvär av förmakstakykardi. Resultatet visar att patienter vars förmakstakykardi har gått över innan de kommer till sjukhus har svårt att få någon diagnos. Resultatet påvisar också att vården inte förser patienterna med den kunskap de behöver i sitt dagliga liv och att det är ett större problem för patienterna att takykardin återkommer än när den pågår. Om dessa aspekter inte tillgodoses så kan det uppstå ett vårdlidande.</p> / <p>There are few studies with a caring science perspective of people who lives or being cared for different forms of supraventricular tachycardia. There is also a lack in guidelines for nurses how to care for patients with supraventrikulär tachycardia in comparison with other heart conditions. The aim of this study is to describe meanings of living with and being under care for supraventricular tachycardia. The study has an lifeworld perspective and a dialectic perspective on the process between caring and inconvenience. Data was collected with qualitative interviews. Four men and three women where interviewed. The data was analyzed using an phenomenological hermeneutic method as described by Lindseth and Norberg (2004). The result enlightens the process between care and inconvenience of supraventricular tachycardia. The result shows that patients with a supraventricular tachycardia that ends before they reach the hospital have difficulties to be diagnosed. The result also points out that the given care dos not provide the patients with the knowledge they need in their daily life and it is a greater problem for the patients that the tachycardia returns then it is when its actually going on. Failing these aspects may inflict a suffering caused by care.</p>

Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka pedagogiskt drama som verktyg för barns lärande och utveckling i grundskolans tidigare år. För att bringa klarhet i detta använde vi oss av följande frågeställning; <ul type="disc">Hur uppfattas och används pedagogiskt drama i förskol- och skolundervisning? Hur reflekterar lärare och dramapedagoger kring lärandet vid användning av pedagogiskt drama i undervisning? Hur skulle lärare i grundskolans tidigare år kunna integrera pedagogiskt drama i/med övrig skolundervisning? Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och enkäter som metod. Vi har intervjuat tre dramapedagoger samt en grundskollärare. Vidare har vi delat ur enkäter till verksamma pedagoger ute på fältet.  Det resultat vi kommit fram till, visar på att pedagogiskt drama inte används integrerat i undervisningen i så stor utsträckning. Dels handlar det om brist på kunskap kring begreppet men också om rädsla inför hur det skall användas och syftesrelateras.

No description available.