This study has through observations and interviews studied how teachers work with classroom discourse in the lower ages. The focus has been on discussing teacher’s stance towards a dialogical classroom, as well as discovering how, and under which circumstances, the students communicate verbally. By contacting four different teachers and spending a day with each of them the study has found that most agree that a good verbal skill is beneficial for students. It helps them gain confidence as well as develop their understanding. However, the teachers do not reflect much about their own use of language. Through observations it was noticed that the way interactions are organized, as well as how the language is used, has impact on the student’s responses.

I den här uppsatsen presenteras hur personliga filmsamtal kan bidra till främjandet av ett etiskt reflekterande förhållningssätt i en interkulturell undervisning. Fyra ungdomar i två mångkulturella gymnasieskolor delar med sig av sina reflektioner över en vald favoritfilm genom individuella samtal. Mina analyser av data jämförs med Axelssons (2008) studie Film och mening varifrån jag också hämtar analysverktygen som delvis ligger till grund även i denna studie. Min studie visar på både likheter och skillnader i respondenternas utsagor kring deras upplevelse av filmens presenterade berättelse och sina egna reflektioner över personliga etiska och moraliska val. Resultatet visar värdet av att följa upp ungdomarnas egna berättelser av upplevd verklighet som ett interkulturellt undervisningsinnehåll. Genom att följa upp med två olika samtalsformer, dialogiska klassrum och deliberativa samtal, borde möjligheten finnas att låta alla elever komma till tals i den mångkulturella gymnasieskolan

I föreliggande kvalitativa litteraturstudie undersöks det dialogiska samtalets bidragande effekter i ett kunskapsfrämjande arbete för elever i årskurs F-3. Studien visar på faktorer som utvecklar elevers samtalsförmåga och hur lärare arbetar med dialogiska samtal som verktyg för att främja lärandet hos elever. För att besvara studiens syfte och frågeställningar valdes relevant forskningsmaterial ut. Resultatet visar att följande faktorer är viktiga för det dialogiska samtalet: klassrumsklimat, tydliga samtalsmallar samt lärares didaktik- och ämneskunskaper. Lärare bör forma ett tryggt klassrumsklimat, där elevers tankar och åsikter ges utrymme i undervisningen. Vidare behöver lärare anpassa undervisningens struktur för att stärka elever i sin språkutveckling. Resultatet synliggör även att elevers kommunikationsförmåga är en pågående process som sker i samspel med andra och bör bedömas formativt. Lärare ska vara en modellerande förebild som leder samtalet, utan att dominera. Genom gemensamma samtal kan elever dela erfarenheter, tankar och åsikter med varandra samt utveckla sin identitet. Studien visar även att lärare inte ger den interaktiva undervisningen ett tillräckligt stort utrymme i de tidiga skolåren. I resultatet rekommenderas att använda sig av ett kollegialt arbete för att utvecklas i sin profession och lärarutbildningar behöver synliggöra interaktiv undervisning.

<p>Syftet med följande studie är att ta reda på vad som ligger till grund för ett välfungerande klassrumssamtal i gymnasieskolans svenskundervisning och på vilket sätt samtalet har en funktionell roll. Vi studerar hur samtalet går till och hur den talaktivitet ser ut som äger rum i klassrummet mellan lärare och elever.</p><p>Studien består av samtalsinspelningar genomförda under två olika svensklektioner med två olika klasser och lärare. Inspelningarna har senare transkriberats och analyserats. Vi följer ett helklassamtal och ett mindre gruppsamtal, där vi studerar hur talaktiviteten ser ut mellan lärare och elever. Genom en enkätstudie studeras bland annat lärares och elevers inställningar till samtalen.</p><p>Resultatet visar att i helklassamtalet var läraren en tydlig ledare och upptog den största delen av taltiden. I gruppsamtalet har eleverna nästan lika många ord som läraren, vilket visar att eleverna klarar av att leda ett samtal på egen hand. Både lärare och elever efterfrågar diskussioner i svenskundervisningen, det vill säga att alla är delaktiga och att det blir ett dialogiskt klassrum. Båda lärarna anser att det förekommer problem med tystlåtna respektive pratsamma elever. För att förebygga detta bör man som lärare skapa samtalssituationer där alla får lika stort utrymme, exempelvis diskussioner i mindre grupper. En av lärarna i undersökningen menar att det bästa sättet att hålla igång ett samtal är att ställa bra och engagerande frågor som berör så många som möjligt.</p>

The overall aim of this thesis is to explore how the art of dance for the youngest children can be understood as a Children´s Culture phenomenon. The empirical data mainly consists of observations of the project GO BEBIS! and the dance performances Ah hallo bebis and Prassel. In addition, the study includes a dance analysis of the performances and a text analysis of advertising and reviews of the performances. The view of the child is discussed from childhood sociological, phenomenological and aesthetic performative perspectives. The texts present a view of a curious, calm and creative child and the dance analysis shows that recognition from the child’s life-world, mixed strategies of focus and a still and quiet form is recurrent in the performances. Focus (both visual, bodily and spatial) is used to control the child’s attention and it is likely that the choice of movement can inhabit the child and affect the experience. In the observations it is clear that the dancers and the audiences have a bodily dialogue that could be understood as a never ending feedback loop. However, co-presence or the way of turning to the other is crucial for a successful feedback loop to occur. The dancers’ staging strategies affect the co-presence and if it is supported by a general view of the child that doesn´t comprehend with the actual child in front of them, the feedback loop can fail. For example, the study argues that children´s lively movements can be understood as strong contributions which, if not comprehensive with the ideal image of the child, may pose a threat to the performer and the performance. The adult´s bodily advantage can then be used as a way to regain control over the situation. The adult can lift the child, stand up so that the child can´t reach or verbally control the child’s attention. The result shows that how the dancers and accompanied adults handle the child’s contribution can be affected by the view of the child, theatre-norms, the child’s rhythm, the staging of the performances, instructions, the dancers’ strategy and the accompanied adults’ wishes.

Syftet med följande studie är att ta reda på vad som ligger till grund för ett välfungerande klassrumssamtal i gymnasieskolans svenskundervisning och på vilket sätt samtalet har en funktionell roll. Vi studerar hur samtalet går till och hur den talaktivitet ser ut som äger rum i klassrummet mellan lärare och elever. Studien består av samtalsinspelningar genomförda under två olika svensklektioner med två olika klasser och lärare. Inspelningarna har senare transkriberats och analyserats. Vi följer ett helklassamtal och ett mindre gruppsamtal, där vi studerar hur talaktiviteten ser ut mellan lärare och elever. Genom en enkätstudie studeras bland annat lärares och elevers inställningar till samtalen. Resultatet visar att i helklassamtalet var läraren en tydlig ledare och upptog den största delen av taltiden. I gruppsamtalet har eleverna nästan lika många ord som läraren, vilket visar att eleverna klarar av att leda ett samtal på egen hand. Både lärare och elever efterfrågar diskussioner i svenskundervisningen, det vill säga att alla är delaktiga och att det blir ett dialogiskt klassrum. Båda lärarna anser att det förekommer problem med tystlåtna respektive pratsamma elever. För att förebygga detta bör man som lärare skapa samtalssituationer där alla får lika stort utrymme, exempelvis diskussioner i mindre grupper. En av lärarna i undersökningen menar att det bästa sättet att hålla igång ett samtal är att ställa bra och engagerande frågor som berör så många som möjligt.

This papper i about trying en educational method called writing connected to dialog. This is tried on adult students studying to work in Swedish day care. The purpose was to see if this method could make a difference in classroom democracy. / Uppsatsen behandlar ett försök med en undervisningsmetod kortskrivande kopplad till samtal med vuxenelever på Barn- och fritidsprogrammet. Använd metod: Aktionslära, enkätundersökning, djupintervju.

Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur matematiklärare i årskurs 4–6 uppfattar och tänker om dialogiska drag. Dialogiska drag innebär att läraren skapar tillfällen där eleverna tillåts diskutera innehållet i matematiken. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer som erhåller insikter i lärarnas perspektiv rörande deras tankar och uppfattningar kring dialogisk undervisning. Resultatet analyseras med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av fyra grundläggande mål som bör uppfyllas för att genomföra givande dialogisk undervisning. Det kartlägger vilka mål lärarna strävar mot och i vilken utsträckning, samt vilka dialogiska drag de tillämpar för att uppnå dessa mål. Resultatet belyser att vissa mål uppnås i större utsträckning än andra, samt de fördelar, utmaningar och förutsättningar som identifieras med dialogbaserad undervisning.

<p>I föreliggande studie redogörs för samtalet som språkutvecklande aktivitet och ett försök att bedöma dess konsekvenser för val av innehåll och arbetsmetoder i undervisningen. Ytterligare görs en undersökning av vilka språkutvecklande metoder som används på en grundskola med flerspråkiga klasser genom klassrumsobservationer för att studera interaktionen lärare-elev samt genom djupintervjuer med lärare, specialpedagoger och biträdande rektor.</p><p>Denna studie använder både kvalitativa och kvantitativa metoder för att belysa undervisning, interaktion och lärande i flerspråkiga klasser. Resultatet av min studie visar att lärarna till stor del fortfarande dominerar talutrymmet i klassrumsinteraktion trots att den delade uppfattningen bland lärarinformanterna var att betona interaktionens betydelse för inlärningen av kommunikativa funktionella färdigheter. Resultatet belyser alltså en viss diskrepans mellan lärarnas egen uppfattning och den praktiska tillämpningen.</p>

The purpose of this essay is to investigate Year 5 pupils’ evaluation of their own abilities regarding spoken English and to see if this is reflected in an individual’s communicative activity and participation in the lesson. This essay also poses the question if it is possible to increase spoken communicative activity in the lesson through a three-week programme of interactive exercises designed to emulate the criteria of the syllabus and the National Test. A class of 24 pupils participated in the study. The material was collected through a pre-study questionnaire and a post-study evaluation, class logbook writing after each activity and my own active observations as teacher. Results show that although the majority of pupils at this age believe they can cope in a communicative situation in English, this is no guarantee of their active participation in classroom speaking activities. However, communicative activity can be increased with the establishment of the dialogical classroom characterised by genuine discourse, authentic questions and subjects relevant to the age group. At this stage, differences can be witnessed in pupils’ language skills with some able to use language strategies to achieve understanding whilst others rely on translation into their mother tongue. The study concludes that controlled practice helps those pupils with lower self confidence in the subject and pair- or group work maximises participation from all parties. It is essential that the teacher draws on the pupils’ enthusiasm for the subject in order to create a successful forum for language acquisition.