1 |
Datoranvändning i åk 6 : Hur ofta elever sitter vid datorerna i datorsalen 2010 / Computers in 6th grade education : How often do pupils use computers in the computer-room in 2010Petrone Persson, Emily January 2012 (has links)
BakgrundI bakgrunden redogörs för hur datorer i undervisningen ur ett historiskt perspektiv har sett ut i Sverige från 80-talet tills idag, samt diskussioner kring ämnet datorer i undervisningen och den demokratiska betydelsen av ämnet. Skolverket har genom åren gjort diverse satsningar på IT i skolan. Trots detta har spridningen av IT har gått långsammare i skolan än i samhället i övrigt.SyfteUndersökningens syfte är att ta reda på hur ofta elever, från 7 skolklasser i åk 6, använder datorerna i skolans datorsal, samt jämföra elevernas datoranvändning mellan och inom varje skolklass.MetodUndersökningen gjordes genom enkät som är en kvantitativ metod. Då denna studie har i syfte att jämföra ett större urval elever, är en kvantitativ metod att föredra. Sammanlagt 105 elever från 7 skolklasser, samtliga i årskurs 6, medverkar i undersökningen. Enkätstudien gjordes år 2010 och utgår från elevernas egna erfarenheter.ResultatUtifrån resultatet framgår det att majoriteten av eleverna (60 %) använder datorerna i datorsalen varje vecka. 22 procent av eleverna använder datorerna varje månad eller mer sällan. 1 procent av eleverna sitter vid datorerna varje dag och 17 procent saknar tillgång till datorsal. I de flesta skolklasser har eleverna svarat att de använder datorsalens datorer varje vecka. Samtidigt uppger ett fåtal elever, i 3 skolklasser, att de använder datorerna i mindre utsträckning än deras klasskamrater. 1 skolklass har ett längre datoranvändande, där majoriteten av eleverna uppger sig sitta vid datorerna varje månad eller mer sällan. / Program: Lärarutbildningen
|
2 |
Kan vi se, så kan alla det : En studie om hur blinda förhåller sig till Internet i Sverige idag och vilken betydelse det har för deras självständighet och delaktighet. / If we can see, everyone can : A study of how blind people relate to the Internet in Sweden today and what impact it has on their independence and participation.Johansson, Ellinor, Teljing, Erika January 2014 (has links)
The purpose of this media scientific study is to contribute to a better understanding about how blind people’s empowerment and participation may affect their role in the digital society. Earlier international studies in this area have shown that blind people not only need more knowledge then the seeing population about the computer, but also about the technology behind their tools for using Internet. The results from these studies have also shown that Internet increases the blind people’s independents and that those who use Internet feel more involved in the society. A qualitative method was chosen to study the three most common categories from the earlier studies: knowledge of technology, empowerment and participation. Are there differences in the results compared to our study in Sweden 2014? Interviews with eight blind, experienced computer users have shown that knowledge of technology is essential for their use of Internet and that the Internet increases their empowerment and their participation. But good knowledge of technology is not a guarantee for a flawless use of Internet. The most common problem is not lack of knowledge, but the web sites are not customised for the blind person’s needs and tools. The theoretical framework of the study is based on the theories of the digital divided and Jürgen Habermas theory about the public sphere.
|
3 |
Folkbibliotek och digital delaktighet : En programteoretisk analysLarsson, Johannes, Matarrelli, Federico January 2023 (has links)
Att besitta goda digitala färdigheter blir en allt viktigare förutsättning för att både kunna vara aktiv och delta i ett demokratiskt samhälle samt klara vardagsnära sysslor. Biblioteket har i många fall kommit att bli en plats som både erbjuder digitala verktyg men också där man kan få hjälp med frågor av digital karaktär. Syftet med den här studien var att förstå hur personal på folkbibliotek uppfattar arbetet med digital delaktighet och skapa en förståelse för hur folkbiblioteket främjar den delaktigheten. För att uppnå vårt syfte gjordes en fallstudie där fallet var projektet Ökad digital delaktighet i Örnsköldsviks kommun. Ett antal dokument kopplade till projektet analyserades och fem semistrukturerade intervjuer utfördes med nyckelpersoner i projektet. Programteori tillämpades för att beskriva strukturen i projektet och förstå hur de olika antaganden som gjordes relaterade till varandra medan ett teoretiskt ramverk över den digitala klyftan utformad av Jan Van Dijk användes som begreppslig stomme i analysen. Analysen resulterade i en logisk modell som belyste att personalen på folkbibliotek har insett att deras och bibliotekets roll med att stödja personer i digitalt utanförskap är viktigt. Studien visade vidare att aktiviteter behöver anpassas utifrån användares olika förutsättningar och behov. Inte minst visade uppsatsen att arbete med digital delaktighet kräver samarbete med olika organisationer och myndigheter och att folkbibliotek kan vara en drivande kraft i lokala samhället.
|
4 |
Vi hjälper till så gott det går : En intervjustudie om folkbibliotekariers upplevelse av digitala frågor i informationsdisken på folkbibliotek / We help as well as possible : An interview study about librarians experience of digital help at the reference desk in public librariesEriksson, Jenny January 2018 (has links)
Swedish public libraries offer different kinds of digital help for their users. Sometimes by ”digital drop in” or ”smartphone courses”, and sometimes spontaneously at the reference desk. This study investigates librarians’ experience of helping users with non-traditiontal library questions, for example: banking issues and smartphone problems. Four librarians were interviewed and a phenomengraphical theoretical approach was taken. In the beginning of the interviews the informants was asked to define what digital questions are for them which resulted in a broad definition that included for example: Youtube, copying, e-mail, e-books, wifi, virtual reality and information seeking. The interviews were transcribed and then categorized in four themes that was especially prominent: definition of digital questions, what should the library help with, librarians competence for digital questions and digital help at the library related to the democracy mission. Because of the phenomengraphical approach the study focused on the librarians experience of digital questions as a phenomenon rather than on describing the digital activities the libraries offers itself. The result showed, among other things, that the librarians in this study experience digital help at libraries as an important task and describes it as relevant for the libraries mission of prevent digital alienation. The informants also problematize banking issues as a phenomenon at libraries in the light of legal and ethical dilemmas.
|
5 |
Äldres digitala delaktighet : En innehållsanalys om äldres närvaro i biblioteksplaner / Older peoples`digital participation : A content analysis about presence of elderly in Swedish library plansEkelund, Lisa, Johansson, Lisa January 2020 (has links)
The aim of this bachelor thesis is to examine if public libraries live up to the expectations that the society have when it comes to giving information technology service to older people. The reason behind this is to highlight the target group older people in swedish library plans, because they are the group in the society that feel least involved in the digital society. The method in this study consist of a content analysis where sixty-two library plans have been reviewed. Based on the background, four themes have been selected in the results section, the digital divide, digital participation, the public library as an institution and the elderly. The themes together with Eriksson-Zetterquist description of the new institutional theory and Warschauers model for literacy and ICT-access, formed the content of the analysis section. The findings show that the majority of the library plans have not mentioned elderly people in a digital context. The most common context to mention the elderly are in reading promotion. Older people have also not been identified as a priority target group within the institution, which reflects on the contents of the library plans.
|
6 |
Mot en digital kompetens? : Äldres erfarenheter av bibliotekets digitalahandledning / Towards digital literacy? : Older users experiences with the librariesdigital inclusion activitiesHolmström Lundqvist, Alexander, Höjer, Nora January 2020 (has links)
Societal changes caused by the widespread digitalization of several important public as well as private sectors of everyday life has led to increased demands for digital literacy amongst the general public. Meanwhile, there are several demographic groups that for different reasons are excluded from the digital arena, the elderly especially. The public libraries, leaning on it’s democratic as well as it’s educational mission, has taken widespread action to extenuate the problem through digital inclusion efforts, in particular the cooperation through the Digidel network. The purpose of this thesis is twofold, first we strive to gain knowledge in regards to the users experiences and use of digital technology, second we examine the users experiences of the libraries digital inclusion activities. The theoretical framework applied consisted mainly of Van Dijk & Hackers analysis of the four barriers of the digital divide. As a complement Prenskys digital natives, digital immigrantstheory has also been applied. Four semistructured interviews were conducted with elderly participants of the Digitala första hjälpen program activity at Motala digidelcenter at Motala stadsbibliotek. The results indicate that material access to digital technology is a nonproblem for the participants, and that the technology is used in a variety of ways, although mainly for information seeking and communication purposes. Use of digital technology is considered relatively complex and anxiety inducing, which library guidance help mitigate. Furthermore, the study shows how digital inclusion guidance works both in a problem solving and a competence improving capacity. Lastly our results indicate how appreciated these activities are amongst the participants.
|
7 |
Folkbibliotekariens arbete med fokus på digital delaktighet / Public librarians work with a focus on digital participationBorgstedt, David, Selimi, Njomza January 2023 (has links)
The development of digitalisation in society has contributed to the library facing new assignments in the work with digital participation. The demand for digital competence among library staff is increasing in order to pursue digital inclusion at the library. The purpose of this study is to investigate how the public library works with digital participation for library visitors and how staff works with digital participation. This essay examines librarians at selected municipal public libraries in Skåne country. The aim is to gain clarity on the competencies available at the public library and what conditions the public libraries possess. This study explores the possible challenges perceived by library employees in relation to their work with digital participation. In the study, we used a qualitative method using semi-structured interviews. The analysis of the results was done with the help of two theories and earlier research. The findings of studies show that all public libraries in some way work with digital participation. We can see that all the library staff are positive about working with digital participation and feel that they have the necessary competence. There are some challenges such as prerequisites, resources, the consensus on digital participation and skills development.
|
8 |
”Det är väl så att kommer man inte in i den digitala världen då är man offpist” : Seniorers tankar om digital teknik och dess inverkan på deras upplevda hälsa och delaktighetNielsen, Cecilia January 2021 (has links)
Bakgrund: Digital teknik kan skapa möjligheter för ökad hälsa och välbefinnande för äldre men en betydande andel personer över 65 år deltar inte på lika villkor i det digitala samhället vilket kan få konsekvenser för deras hälsa och delaktighet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka seniorers tankar om digital teknik samt dess inverkan på deras upplevda hälsa och delaktighet. Metod: Tio seniorer mellan 67–90 år från olika geografiska områden i Sverige, med varierande erfarenheter av digital teknik deltog i semistrukturerade enskilda intervjuer med en induktiv ansats. Intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att anpassningen till och nyttjandet av digital teknik skilde sig mellan deltagarna och berodde på olika individuella och samhälleliga faktorer såsom attityder och förmågor, upplevt behov av tekniken, ekonomiska förutsättningar samt socialt stöd och digital support. Hos några deltagare förekom känslor av utanförskap och upplevda svårigheter att ta del av viss samhällsservice till exempel att använda eHälsotjänster, få information eller sköta bankärenden. Andra deltagare beskrev hur den digitala tekniken förenklade vardagen, bidrog till ökad hälsa, delaktighet i hälso- och sjukvården, social samvaro och fritidsaktiviteter. Slutsats: För att seniorer ska ges jämlika förutsättningar att åldras med bibehållen hälsa och delaktighet behöver de inkluderas i det digitala samhället. Därför krävs en fortsatt utveckling av strategier, metoder och teknik som ökar seniorers digitala kompetens och möter deras olika behov av digitala verktyg och tjänster i sin vardag. / <p>Betyg i Ladok 210601.</p>
|
9 |
”Gamla datorer, det är det vi jobbar med” : En interaktionsstudie av vård- och omsorgspersonalens användning av digitala artefakter på ett vård- och omsorgsboende / “Old Computers, That is What We are Working With” : An interaction study of the healthcare workers use of digital artefacts in an elder care homeAdolfsson, Emma, Weaver, Stephanie January 2019 (has links)
There is a need to create efficiency through digital technology within the elder care, as the elderly population of society is increasing. Existing IT-systems are considered incompatible with healthcare work, despite of Swedish investments in digital development in healthcare. Practices and the use of digital artefacts within an elder care home was therefore studied. Through an ethnographic qualitative method (consisting of field studies, video ethnography and interviews), the empirically driven study identified the healthcare workers existing interactions with- and use of digital technology, as well as the consequences that the use entailed. The study showed that the healthcare workers used the workplace’s existing digital technology as well as personal digital artefacts to solve daily tasks. Furthermore, the results showed that the healthcare workers interactions with personal digital artefacts mediated new work situations, and the healthcare workers desire for new digital work tools. / Inom äldreomsorgen finns ett behov av digital teknik som kan effektivisera omsorgsarbetet, eftersom den äldre befolkningen i samhället ökar. Trots Sveriges satsningar på digital utveckling inom vård- och omsorg, har det visat sig att personal inte anser att befintliga IT-system är kompatibla med vård- och omsorgsarbetet. Därför studerades praktiker och användning av digitala artefakter på ett vård- och omsorgsboende. Genom etnografisk kvalitativ metod (i form av fältstudier, videoetnografi och intervjuer) identifierade den empiriskt drivna studien personalens befintliga interaktioner med- och användning av digital teknik, samt de konsekvenser användningen medförde. Resultatet visade även att personalen använde arbetsplatsens befintliga digitala teknik, samt personliga digitala artefakter för att lösa dagliga arbetsuppgifter. Vidare visade studien att personalens interaktioner med personliga digitala hjälpmedel medierade nya situationer i arbetet och att personalen önskade nya digitala arbetsverktyg.
|
10 |
Elektroniskt kungörande av författningar : en IT-politisk lösning ur ett användarperspektiv / Promulgation of Statutes on the Internet : an official IT policy solution from an end user’s perspectiveBergqvist, Anders January 2013 (has links)
This essay analyses the arguments of The Swedish Government Official Report 2008:88 which proposes that the Swedish law (SFS) should shift from promulgation in print to elec-tronic promulgation on a Website. I have studied two aspects of the arguments in the text. On the one hand, the Inquiry’s description of how things might become if their proposal becomes effectuated and, on the other hand, how the present situation is described in the text. The theory I have used is called A Garbage Can Model of Organizational Choice, which pictures organizations as often irrational in dealing with problems, solutions and decision making. The chronological order is broken up and a solution to a problem often precedes the problem itself, the latter being so to speak ”picked up from the garbage can” and put on the agenda if proven adequate. The results of my analysis show that the ambition of the Inquiry has been to problematize the traditional way of promulgating the Swedish law in order to make a version on the Webb look more indispensable. Thus arguments in support of the reform have been drawn from the comparison rather than from the virtues of the reform itself.But even now, four years after the report was published, there is no sign of the proposal being taken further in the legislative process. My conclusion is that the committee report certainly proves that the Internet solution is possible but fails to show that it is appropriate. And was there a real problem to begin with? / Program: Bibliotekarie
|
Page generated in 0.0373 seconds