Detta arbete syftar till att, med hjälp av Carol Bacchis analysverktyg “What´s the Problem Represented to be” (WPR), ur en poststrukturalistisk ansats genomföra en policyanalys av dokument som på olika nivåer i en beslutskedja styr och formar digitaliseringen av den svenska grundskolan. Arbetet baseras på antagandet att policydokument trots ett neutralt språkbruk, är en del av en politisk styrning. Genom policydokument skapas diskurser där det ”problem” som tänkts åtgärdas genom policyn nu fått form som ett viss sorts problem genom den föreslagna lösningen. På samma sätt skapas möjligheter samt de beteenden och kvalitéer som ses som eftersträvansvärda. Den huvudsakliga problemformuleringen som ska lösas med skolans digitalisering är att säkerställa nationens och unionens konkurrenskraft på en global marknad. En del av skolans uppdrag blir så att skapa subjektspositionen eleven som en framtida anställningsbar, digitalt kompetent medborgare vilken bidrar till målet. Samtidigt skapas även ett potentiellt utanförskap för den som inte är digitalt kompetent, den icke anställningsbare medborgaren. / <p>Godkännande datum: 2022-06-03</p>

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap mellan läroplanens mål och intentioner jämfört med hur pedagoger tolkar läroplansmålen samt undersöka vilka hinder och möjligheter pedagogerna beskriver med detta. Denna kvalitativa studie med fokus på formuleringen av läroplansmålen genomfördes genom intervjuer av fem förskollärare. Resultatet av denna studie visade på att förskollärarna förhåller sig till läroplansmålen utifrån sin kompetens och erbjuder digitala verktyg med pedagogiskt innehåll i undervisningen. Vidare visade resultatet på att det finns en efterfrågan på kompetensutveckling hos förskollärarna för att göra undervisningen meningsfull för barnen. / <p>Betyg i Ladok 240430.</p>

Abstrakt En viktig förändring har skett i dagens skola, nämligen att klassrummet idag blivit uppkopplat via olika digitala verktyg. Till följd av detta har digital teknik blivit en del av undervisningen i den svenska skolan. Tidigare forskning visar varierande resultat på digitaliseringens möjligheter respektive begränsningar. Syftet med denna studie är att undersöka lärarnas respektive flerspråkiga elevers uppfattningar gällande användning av digitala metoder i klassrummet med fokus på läsning. Avsikten med detta är att öka förståelsen kring digitaliseringens roll för läsförståelse för flerspråkiga elever i undervisningen. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med både lärare och flerspråkiga högstadieelever, för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet visar att det finns många möjligheter med digitaliseringen och att digitala verktyg används i undervisningen för att stötta flerspråkiga elevers läs- och läsförståelseutveckling. Resultatet visar också att alla informanter är medvetna om att begränsningar, såsom distraktioner, är en del av digitaliseringen.

Denna studie undersöker hur små fysiska detaljhandelsbutiker i Umeå anpassar sig till denväxande digitaliseringen och konkurrensen från e-handeln. Med utgångspunkt iproblembakgrunden analyseras hur dessa butiker, som ofta saknar de resurser som störredetaljhandelskedjor har, hanterar de förändrade konsumentbeteendena och köpmönstren somdigitaliseringen medför. Studiens syfte är att identifiera och kartlägga de strategier som dessabutiker använder för att överleva och växa i en digitaliserad marknad. I teorikapitlet diskuteras relevanta teorier och modeller som belyser de utmaningar ochmöjligheter som digitaliseringen innebär för den fysiska detaljhandeln. Här beskrivs blandannat hur små butiker kan använda olika strategier för att skapa unika kundupplevelser, anpassasina affärsmodeller och välja optimala lokaliseringar. Fokus ligger på att förstå hur dessabutiker kan differentiera sig genom exempelvis butiksatmosfär, servicekvalitet och sociala mötesplatser. Forskningsmetoden inkluderar en kvalitativ ansats med intervjuer och observationer för attsamla in empiriska data från butiksägare och anställda. Den insamlade datan analyseras för attidentifiera de konkreta åtgärder och strategier som butikerna vidtar för att anpassa sig till dendigitala transformationen. Genom denna metodik får studien en djupare insikt i butikernasoperativa verklighet och deras erfarenheter av digitaliseringens påverkan. Empirikapitlet presenterar resultaten från intervjuerna, där butikerna beskriver sina strategiskaplaceringar, nischade produkter och unika affärsmodeller. Det framgår att butikerna ofta satsarpå en personlig och anpassad kundservice samt på att skapa en attraktiv butiksatmosfär för attlocka och behålla kunder. Dessutom diskuteras hur butikerna använder digital marknadsföringoch sociala medier för att nå ut till en bredare kundbas och öka sin konkurrenskraft. Analysen visar att butikerna genom sina strategier framgångsrikt kan skapa värde för sinakunder på sätt som e-handeln inte kan erbjuda. Detta inkluderar unika kundupplevelser,personlig service och en social shoppingmiljö. Genom att förstå och anpassa sig till de nyamarknadsförhållandena kan små fysiska butiker hitta sätt att bibehålla sin relevans ochkonkurrenskraft trots e-handelns framfart. I slutsatsen konstateras att små fysiska detaljhandelsbutiker i Umeå framgångsrikt kan anpassasig till digitaliseringen genom att implementera strategier som fokuserar på kundupplevelser,butiksatmosfär och digital närvaro. Studien bidrar till en djupare teoretisk och praktiskförståelse för hur små butiker kan överleva och blomstra i en alltmer digitaliserad handelsmiljö

Digitaliseringen är en av nutidens största samhällsförändringar. Den innebär en ökad användning av digitala verktyg, system och tjänster. Denna förändring ställer krav på kompetensen hos den legitimerade arbetsterapeuten. Något som utbildningen bör förbereda studenterna för. Syftet med denna studie var att undersöka hur studenter på arbetsterapeutprogrammet upplever att digital kompetens integreras i utbildningen. Datainsamling utfördes genom två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 12 arbetsterapeutstudenter. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Därefter analyserades innehållet utifrån metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisades i fem kategorier; höga förväntningar trots upplevd bristfällig undervisning, disponering av tid påverkar inlärning, utmaningar och möjligheter med digital undervisning, attityder till framtidens digitala arbetssätt och visioner för framtida kompetensutveckling. Resultatet visade på övervägande få erfarenheter av digital kompetensutveckling i utbildningens nuvarande innehåll. Många deltagare upplevde att för lite fokus och undervisningstid prioriteras på inlärning av digitala tjänster, system, verktyg och hjälpmedel. Deltagarna uttryckte även en hög förväntan på deras digitala kompetens från lärare, trots en upplevd avsaknad av undervisning i det. Deltagarna beskriver en vilja och motivation till att öka sin digitala kompetens inför framtiden. Studiens slutsats visar på en upplevd diskrepans mellan utbildnings innehåll och yrkeslivets krav på digital kompetens. Studien vidimerar behovet av ett utvecklingsarbete i utbildningen.

The subject of this master's thesis is how digitisation changes the understanding of textual archival matter. Drawing on document theory and media theory, the concept of digitisation is analysed as remediation, the repro - duction of one medium in another. A key theoretical assumption is that digitisation is not a neutral process, and conceptualising digitisation as remediation is a way of analysing the changed charasteristics of archival matter when represented in another medium. A tentative model for analysing remediated archival matter is presented, identifying three aspects or dimensions as crucial in understanding how remediation affects the interpretation of archival matter: the document dimension, the media dimension and the institutional dimension. The source material for this thesis are four instances of digitised archival material, each conceptualised and analysed as a case study. The four case studies are: a digitised archival volume from the archives of Swedish art museum Moderna Museet; the digitised typewritten manuscript of the poem ”De sju dödssynderna” (”The seven deadly sins”) by Swedish author and poet Karin Boye, available on the cultural heritage portal Alvin; a digitised handwritten notebook forming part of the manuscript for the novel To the Lighthouse by English author Virginia Woolf, available on the website Woolf Online; the digitised verdict from Swedish court of justice Kammarrätten (Administrative Court of Appeal) regarding the age rating for the film The Twilight Saga: Breaking Dawn – Part One. It is argued that the digitised archival material in each case study has the character of a digital facsimile, whose charasteristics are dependent upon choices made in its production as well as mode of presentation. It is further argued that the characteristics of each digital facsimile shape and mediate the understanding of the archi - val matter, and that some kinds of information, e. g. textual information, are more easily represented than others, e. g. material information. In the light of these results, the changing role of the archive and the possibilities of different kinds of rese - arch are discussed. The original value of this master's thesis lies in its further development of the concept of re - mediation as a concept in archival science as well as deepening the understanding of the interpretative fra - meworks surrounding digitised archival matter. This is a two years master's thesis in Archive, Library and Museum studies.

Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för hur medarbetarna i tre olika arbetsgrupper från finansbolag A definierar ett gott ledarskap. Studien kommer också att undersöka hur respondenterna ser på det framtida ideala ledarskapet. Det har genomförts en kvalitativ studie genom att empirin har samlats in baserat på sex genomförda intervjuer. Av sekretesskäl är hela undersökningen anonymiserad vilket betyder att den data som presenteras i studien inte kan spåras till det berörda bolaget som blivit benämnt finansbolag A eller de berörda respondenterna. Den teoretiska referensramen behandlar fem olika ledarskapsteorier, två av teorierna är klassiska ledarskapsteorier vilka är demokratiskt- och auktoritärt ledarskap. De tre andra teorierna är mer moderna, vilka är transformativt ledarskap, situationsanpassat ledarskap och coachande ledarskap. Resultatet visar att medarbetarna på finansbolag A anser att ett gott ledarskap är en ledare som kan anpassa sig beroende på situation och gruppens kompetens. Analysen i studien visar att respondenternas resonemang om gott ledarskap innehöll flera inslag av olika ledarskapsstilar. Respondenterna menade att en ideal ledare ska lägga vikt på att kunna anpassa sig samt vara flexibel vilket kan anses vara en indikation på hur ledarskapet kan komma att utvecklas i framtiden inom finansbranschen.

Digitaliseringen har blivit en del av samhället och människors vardag. Det gäller även för barn i förskolan som nu enligt den nya Läroplanen för förskolan, Lpfö 18, ska ges möjlighet att använda digitala verktyg i förskolan. Det påbudet ligger till grund för vår studie där vi har valt att studera förskollärares syn på digitaliseringen i förskolan. Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med åtta förskollärare som arbetar med digitala verktyg i förskolan. Intervjuerna har spelats in och transkriberats varpå de har analyserats för att få en fördjupad förståelse. Resultatet av vår studie visar att det finns olika syn och förhållningssätt gentemot det ökade ansvaret att arbeta med digitala verktyg, samt hur det fungerar i praktiken ute i verksamheterna. Vidare fann vi att det finns olika synsätt på hur barn kan ta till sig digitala literacyförmågor, alltså förmågan att hantera digitala verktyg. Vissa av informanterna menar att barn bör ha tillgång till digitala verktyg för att kunna tillägna dessa kunskaper, medan andra påvisar att barn kan få en förståelse för digitalisering genom att öva analog programmering.

The purpose of this study is to develop knowledge about why digitization can be precarious, what problems can arise and how digitization has become a pedagogic issue. This was done by transcribing and analyzing podcasts where advisors, termed digitization experts, discuss their observations.  Furthermore, the survey presents the issues as formulated by the digitization experts, the solutions they offer and how digitization affects social and pedagogical processes. The collected data was analyzed with a sociocultural perspective and interpreted with a hermeneutic methodology. The study presents how the political agenda has influenced technological development and describes how technological aids have been criticized from as early as the 1950s, as well as more recent research that deals with the same field.  The study concludes that digitization to a large extent affects how values, knowledge and skills arise and change individuals. It appears that digitization can inhibit pedagogical processes. The findings suggest that digital transformation entails risks that can be avoided if people are made aware of them. Furthermore, the results indicate that to create a sustainable digital work environment, companies need to make more comprehensive cultural changes as the digital transformation places new demands on, among other things, the work environment and leadership. It also appears that digitization has created a new form of equality issues where certain social groups risk being excluded and discriminated against. The results also demonstrate that to create a sustainable digital work environment, it needs to be developed on the basis that it should be to the benefit of the people and to support work processes, not replace them. It was also discovered that the digitization experts' statements are often based on a management perspective rather than an employee perspective.

Det är välkänt att högreflekterande ytor är svåra att skanna med ett bra resultat. Detta är ett särskilt stort problem vid användning av detaljskannrar, eftersom de ofta används för att digitalisera objekt av metall eller andra material med hög reflektans. Konsekvensen blir att osäkerhet och avvikelser i skanningsresultatet ökar, eller att skanningen inte ger något resultat alls. Därför är det viktigt att känna till hur stor inverkan ytor med hög reflektans har på skanningen. Målsättningen med detta examensarbete har varit att undersöka hur avvikelsen varierar vid skanning av högreflekterande ytor. Genom att veta mer om hur olika osäkerhetskällor inverkar vid skanning med ett specifikt instrument, blir det lättare att välja rätt instrument och att använda rätt arbetsmetod. Studien har gjorts genom skanning och probning av objekt med olika form och reflekterande egenskaper. Den handhållna linjeskannern Romer Absolute Arm med integrerad skanner har använts till all skanning och mätning. Analysen av mätdatat har gjorts i Polyworks som är den rekommenderade programvaran för skannern. Resultatet från studien visar att skanning av högreflekterande ytor ger ett sämre resultat än skanning av ytor med lägre reflektans. Resultatet kan dock förbättras genom att användaren lär sig använda skannern på rätt sätt och tar hänsyn till ytans karaktär och skannerns inställningar. Slutsatsen är att den handhållna skannern är ett flexibelt och användarvänligt instrument, men att det behövs träning för att användaren ska kunna utnyttja dess fulla potential. / Laser scanning is known not to give good results with highly reflective surfaces. The issue is particularly visible when scanning with a close-range laser scanner, as the instrument is often used to digitalize objects of polished metal or other highly reflective material. In this case, it causes a significant increase of uncertainties and deviations. In some cases, it is not even possible to get data to work with. It is thus important to know how high reflectivity influences the results of laser scanning. The aim of this work was to investigate how deviations vary when scanning highly reflective surfaces. By knowing more about how influential different sources of uncertainties are on the use of a particular instrument, it is easier to decide on the right instrument and the right method for a particular project. The study was conducted by scanning and probing objects of different forms and reflectivities. The handheld line scanner Romer Absolute Arm with integrated scanner was used for scanning and probing. The data analysis was operated in Polyworks, which is the recommended software for the scanner. The results from the study show that scanning highly reflective surfaces gives poorer results than scanning surfaces with low reflectivity. However, the results can be improved by learning to use the scanner appropriately, and take into account the surface characteristics and the scanner’s settings. The conclusion is that the handheld scanner is a flexible and user-friendly instrument, but needs training and experience to be used at its full potential.