Globaliseringen och en teknologisk utveckling har påverkat marknaden, den har förändrat hela samhället . Digitala teknologier har utvecklats i hög takt och bankbranschen ligger i framkant gällande användning av teknologier och verktyg. Relationen mellan bank och kund är allt mindre fysisk och det ställer nya krav på hur företag ska kunna upprätthålla en kundnära relation. Kundnära organisationer som de agila utgår ifrån ett kundfokus som genomsyrar dess verksamhet. Traditionellt har kundfokus upprätthållits genom det fysiska mötet men den digitaliserade kundrelationen förändrar förutsättningarna. Syftet med studien är att undersöka hur en kundnära organisation kan upprätthålla ett kundfokus när kundrelationen digitaliseras. Studien visar att kundfokus har upprätthållits tack vare tre nyckelfaktorer. 1. Digitala verktyg som komplement till bankkontoren har ökat tillgänglighet samt valmöjlighet. 2. Fler och nya kanaler har skapats för att förvärva information om kunder. 3. Företaget har lyckats kommunicera ut förändringen i organisationen och således förändrat arbetssättet kring kunden. Globaliseringen och en teknologisk utveckling har påverkat marknaden, den har förändrat hela samhället . Digitala teknologier har utvecklats i hög takt och bankbranschen ligger i framkant gällande användning av teknologier och verktyg. Relationen mellan bank och kund är allt mindre fysisk och det ställer nya krav på hur företag ska kunna upprätthålla en kundnära relation. Kundnära organisationer som de agila utgår ifrån ett kundfokus som genomsyrar dess verksamhet. Traditionellt har kundfokus upprätthållits genom det fysiska mötet men den digitaliserade kundrelationen förändrar förutsättningarna. Syftet med studien är att undersöka hur en kundnära organisation kan upprätthålla ett kundfokus när kundrelationen digitaliseras. Studien visar att kundfokus har upprätthållits tack vare tre nyckelfaktorer. 1. Digitala verktyg som komplement till bankkontoren har ökat tillgänglighet samt valmöjlighet. 2. Fler och nya kanaler har skapats för att förvärva information om kunder. 3. Företaget har lyckats kommunicera ut förändringen i organisationen och således förändrat arbetssättet kring kunden.

Bakgrund: Att driva en förändringsprocess är en nödvändig men samtidigt svår arbetsprocess. En underliggande motor till förändringsprocesser är idag digitaliseringen, ett fenomen som orsakat konsekvenser för många branscher. John Kotters åtta steg för en lyckad förändring har blivit en av de mest betydelsefulla teorierna inom området. Syfte: Uppsatsen syftar till att med hjälp utav Kotters åtta steg för en lyckad förändring skapa förståelse kring hur organisationer inom detaljhandeln kan bedriva framgångsrika förändringsprocesser i dagens digitaliserade samtid. Uppsatsen ämnar även att undersöka huruvida modellen är applicerbara för förändringsprocesser i dagens digitalisering. Metod: Studieobjektet är en detaljhandelsorganisation som utfört relevant förändringsprocess. Analysmetoden är kvalitativ, där semistrukturerade intervjuer har resulterat i en kronologisk fallstudie över förändringsprocessen. Analys och slutsats: Studien visar att vald förändringsprocess går att utvärdera efter Kotters åtta steg. Studien visar även att modellen både är relevant och applicerbar i digitaliseringens förändringar. Avslutningsvis föreslår vi att modellen istället för sekventiell bör betraktas som iterativ.

Title: The role of e-commerce in industrial marketing: a case study of Stena Components Nybro AB Writers: Rebecka Blom, Ebba Douglas and Cathrine Johansson Mentor: Leif Rytting Examiner: Richard Afriyie Owusu Course: 2FE77E Business Administration III - Marketing, Bachelor degree project Purpose The purpose of this study is to analyze and clarify the importance of e-commerce regarding to service experiences and accessibility. The industrial sector stands in the center of the study and its importance of maintaining and strengthening existing customer relations. The study is a case study of Stena Components Nybro AB. Method The study is based on a qualitative study and is a case study at Stena Components Nybro AB. The empirical data consists of nine semi structured interviews where both business and customers perspective has been observed. Conclusion The results of the study showed that customer experience in the industrial sector is a co- creation process between customer and business. It has also been found that e- commerce can release human resources, which increases the availability through increased personal contact. The study also presented that CRM-system and high service created a strong and sustainable relationship between businesses. Keywords Digitization, e-commerce, customer relations, accessibility, quality of service. Allocation of work The authors have participated equally in all parts of the thesis process.

Our entire society is going through a digital development that never takes a break and the school is required to educate digitally competent citizens. To meet these challenges, it is necessary that the school succeeds in implementing the digital tools and that the teachers use the digital tools correctly. The purpose of the study is to investigate which digital tools that teachers and IT-educators who are familiar with in digitalization use to promote the students' learning in school work. The study is based on the following questions: What digital tools do teachers use and how do they describe how they use them in their educational work? And: How do teachers describe that the digital tools motivate students to learn? As a theoretical starting point, a socio-cultural perspective has been used. The study is qualitative and nine semi-structured interviews have been conducted. A qualitative content analysis with inductive approach was used as a method for analysis. The empirics were categorized into four parts, that describe which digital tools teachers in year 1-6 and year 6-9 use in their pedagogical work, how they use them and how they think these motivate the pupils to learn. The result shows that there are some differences in what digital tools they use and how they use them in the different ages. In grades 1-6, the tools are used primarily for a didactic purpose, to capture and motivate the students. In grades 6-9, the tools are used primarily for writing and communicative purposes. All teachers also use them to increase equivalence. You can see that the teachers in the different ages have much to learn from each other in the continued digital development.

Att skriva sig till läsning (ASL) går ut på att lära sig läsa genom att skriva med dator som skrivverktyg. Syftet med denna studie var att ge insikt i hur lärare arbetar med ASL i årskurs 1 samt ta reda på vilka för- och nackdelar de möter i arbetet med metoden. Utifrån syftet konstruerades dessa frågeställningar: Hur arbetar lärare med ASL i årskurs 1? Vilka för- och nackdelar beskriver lärare att de möter i arbetet med ASL? Hur stöttar lärare sina elever? ASL bygger på sociokulturellt perspektiv på lärande vilket har använts som teoretisk utgångspunkt för denna studie och fokus har legat på scaffolding och zone of proximal development. För att få fram ett resultat användes semistrukturerade intervjuer med fyra lärare samt deltagande observationer i deras klassrum. Vår slutsats är att alla lärare i denna studie tolkade och arbetade med ASL på olika sätt och att de ansåg att fördelarna övervägde nackdelarna.

Bakgrund: Banker utgör en viktig del i dagens finansiella system med huvudsaklig uppgift att omfördela investeringar och besparingar, fördela risker samt tillhandahålla effektiva betalningslösningar. Lånemarknaden har länge tillhört bankernas säkraste inkomstkälla men digitaliseringens framfart har nu öppnat möjligheter för nya aktörer. Nya så kallade fintechföretag utmanar nu de traditionella bankerna med innovativa digitala lösningar. Konkurrensen på lånemarknaden har därför, till följd av digitaliseringen, ökat explosionsartat. Att ta reda på vad som påverkar olika individers val av långivare blir därför avgörande för låneinstitutens fortsatta strategi.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar människors val av långivare och hur de väljer att ta lån. Studien syftar även till att med hjälp av en kvantitativ undersökning beskriva delar av digitaliseringens påverkan på lånemarknaden.   Metod: För att uppfylla studiens syfte har vi använt oss av en deduktiv ansats. Vi har samlat in kvantitativa data med hjälp av en enkätundersökning som vi spridit via sociala medier. Insamlade data har analyserats med utgångspunkt i den teoretiska referensramen för att besvara studiens frågeställning och uppfylla syftet.   Slutsats: Vi har identifierat fyra faktorer som påverkar låntagare i deras val av långivare och deras sätt att ta lån. Låntagarens ålder, lånets storlek och ränta påverkar vid val av långivare och de sätt en individ tar lån på. Vidare inverkar även huruvida låneinstitutet kan erbjuda kunden mervärde i form av personlig service och samlad ekonomi in vid val av långivare. / Background: Banks are an important part of today's financial system, with the main task of which is to redistribute investments and savings, distribute risks and provide efficient payment solutions. The loan market has long belonged to the banks' most secure source of income, but the advance of digitalization has now opened up opportunities for new players. New so-called fintech companies are now challenging the traditional banks with innovative digital solutions. As a result of the digitization, the competition in the loan market has therefore increased explosively. Finding out what affects different individuals 'choice of lender is therefore crucial for the lending institutions' continued strategy.   Purpose: The purpose of the study is to investigate which factors affect people's choice of lender and how they choose to take a loan. The study also aims to describe, with the aid of a quantitative study, parts of the digitization's impact on the loan market.   Method: To fulfill the purpose of the study, we have used a deductive approach. We have collected quantitative data with the help of a survey, which we have spread through social media. The collected data has then been analyzed based on the theoretical frame of reference to answer the study's question and fulfill the purpose.   Conclusion: We have identified four factors that influence borrowers in their choice of lenders and their way of taking loans. The age of the borrower, the size of the loan and the interest rate affect the choice of the lender and the way in which an individual takes a loan. Furthermore, whether the lending institution can offer the customer added value in the form of personal service and combined finances also influences the choice of lender.

This work is a thesis in Information Design with a focus on Spatial Design. The purpose of the work is to investigate the needs and functions that a larger food store’s foyer boutique has to fill, with increasing digitalization and the changing habits of shoppers using more online services instead of shopping in physical stores. Digitalization means that people do not have to shop at a physical location, with a result in people no longer meeting face-to-face in the same manner as before. The work also examines how the store’s foyer area spatially can make visible and communicate a solution to meet these needs and functions. Questionnaires have been developed to find out what needs and functions a food store’s foyer boutique needs to fill. A focus group has been carried out with participants who are knowledgeable in the area of shop fittings. Also, a site analysis of ICA Maxi Eurostop in Örebro has been carried out in order to be able to communicate and make visible a solution to the needs and functions to be found in a grocery store's foyer boutique.  Based on theory and empirical evidence, a design proposal has been developed that shows how larger food stores' foyer boutiques can be used as meeting places. Instead of only placing a bench, this work has produced a modular booth with several types of seating possibilities. The module booth also has electrical outlets to be able to charge digital devices and has ceilings and fabric-covered walls to reduce the transition of sound, thus forming a kind of sound-damping room within the room. By placing out different types of seating opportunities, more people can stop and meet, which can facilitate social interactions between people (Gehl 2011).  Keywords: Digitization, shop fittings, meeting place, spatial design, public spaces. / Det här arbetetär ett examensarbete inom Informationsdesign med inriktning mot Rumslig gestaltning.Syftet med arbetet är att undersökavilka behov och funktioner som en större matbutiks förbutik har anledningatt fylla,i och med den ökade digitaliseringen och de förändrade handelsvanorna med att handla onlineistället för i fysiska butiker, där resultatet att människor som är olik varandra inte möts på samma sätt som tidigare. Arbetet undersöker även hur förbutiksområdet rumsligt kan kommunicera och synliggöra en lösning för att mötadessabehov och funktioner. Frågeenkäter har tagits fram för att ta reda på vilka behov och funktioner som en matbutiks förbutik behöver fylla. En fokusgrupp har utförts med kunniga inom butiksinredningoch en platsanalys av ICA Maxi Eurostop i Örebro har utförts för att kunna kommunicera och synliggöra en lösning på de behov och funktioner som kan finnas i en matbutiks förbutik. Utifrån teori och empiri har ett designförslag tagits fram som visar hur större matbutikers förbutiksområden kan användas som mötesplatser. Istället för att endast placera ut en bänk på ytan så har det i detta arbete tagits fram ett modulbås med flera typer av sittmöjligheter. Modulbåsen har äveneluttag för att kunna ladda digitala enheter, och har tak och tygbeklädda väggar för att minska övergången av ljud, vilket därmed bildar ett slags ljuddämpande rum i rummet. Genom att placera ut flertyper avsittmöjligheter kan fler människor stanna upp ochmötas, vilket kan underlätta för sociala interaktioner olika människor emellan(Gehl 2011).

Digitalisering utav analoga arbetsmoment innebär att man omvandlar en arbetsprocess som tidigare varit utförd manuellt till att göra om den så att den kan utföras enbart via en dator eller en mobil. I denna uppsats har IKEA Karlstad undersökts för att ta reda på hur de implementerat digitaliseringen utav några av sina arbetsprocesser och hur implementeringen har påverkat arbetet för de anställda på IKEA Karlstad. För att ta reda på detta så har sex intervjuer genomförts, tre intervjuer med personal som varit med i implementeringsprocessen samt tre intervjuer med övrig personal på olika avdelningar. Detta för att få både personer som deltagit i implementeringsprocessen och annan personals uppfattning. Resultatet av intervjuerna visar att digitaliseringen av de tidigare analoga arbetsmomenten resulterat i två mycket effektivare arbetsprocess än tidigare. Då denna implementation var en mobil applikation ökade mobiliteten vid utförandet av arbetsuppgifterna, samt sparade kostnader vid inköp utav material som man tidigare använt vid utförandet utav arbetsprocessen. Slutsatsen för denna undersökning är att implementeringen gick väldigt smidigt till och att de anställda är mycket positivt inställda till den förändring som skett.

Digitala redskap har blivit allt mer framstående i undervisningsmetoder i skolan och större kompetens kring användandet av dessa behövs. Syftet med denna studie är att ta reda på digitala redskaps egenskaper och möjligheterna som de kan erbjuda i undervisning. Mer preciserat vill vi svara på forskningsfrågan: På vilka sätt arbetar lärare och elever med digitala redskap i naturvetenskaplig undervisning i grundskolan? För att ta reda på detta har vi observerat lärarens användning av olika digitala redskap i undervisning, samt har vi intervjuat lärare och elever för att ge en bredare inblick i deras åsikter. Vårt resultat visar att digitala redskap förser elever med olika uttrycksformer för att förstå och konstruera kunskap, vilket leder till att elever kan göra lärandet mer personligt. En inkluderande klassmiljö kan även skapas med hjälp av olika digitala redskap. Det går inte att bortse ifrån digitala redskap i undervisning, eftersom de är en väsentlig del av skolverksamheten. Vidare forskning hade därför varit lämpligt att beröra vilka kompetenser som krävs (och inom vilka redskap) av läraren för att främja elevernas utveckling och gynna måluppfyllelsen. Verksamma lärare bör utnyttja digitala redskap för att ta vara på elevers kompetenser. Samtidigt kan digitala redskap erbjuda olika uttryckssätt, så att eleverna bli inkluderade och kan ta kontrollen över sitt lärande på ett sätt som passar dem och gynnar deras meningsskapande.

Studier rörande ensamhet har länge varit aktuellt i forskningsvärlden och ökade risker för både fysisk och psykisk ohälsa har visats som eventuella konsekvenser av upplevd ensamhet och social isolering (De Jong-Gierveld & Van Tilburg, 2010; Cornwell & Waite, 2009). Ett samhälle som präglas av en ständig och hastig digitalisering, där digitala plattformar och kommunikationsverktyg i allt större grad tycks ersätta fysiska möten individer emellan (Arampatzi, Burger & Novik, 2018) kräver dock utökad kunskap kring dess påverkan på upplevd ensamhet. Därför syftar denna studie till att undersöka hur äldre ensamstående individer – som enligt tidigare forskning kan bedömas i särskild risk för känslor av ensamhet (De Jong-Gierveld, 1998) – upplever att digitaliseringen i samhället påverkar känslor av ensamhet. Totalt tio semistrukturerade intervjuer har genomförts med äldre ensamstående pensionärer från både en större och en mindre stad i Västerbotten. Innehållet av dessa har senare analyserats genom en tematisk innehållsanalys som präglats av en fenomenologisk grundhållning. Denna studie bidrar till ökad kunskap kring målgruppens användning av digital teknik och resultatet visar att alla intervjupersoner använder sig av minst en form av digital teknik på en daglig basis. Hur denna användning ser ut varierar mellan individerna beroende på personliga behov och intresse. Vidare redogörs för hur denna användning fungerar som verktyg i hanteringen av känslor av ensamhet i form av att fylla tystnad i hemmet samt bryta geografiska samt fysiska barriärer för social interaktion. Särskilt betydande gällande ensamhet visade sig vara att ha ett socialt kontaktnät i sin närmiljö och skillnader mellan digitaliseringens påverkan på de olika orterna diskuteras för att belysa hur påverkan på gemenskap och känslor av ensamhet upplevs i både en mindre samt större stad.