Digitaliseringen har bidragit till en omfattande förändring av många branscher. Revision och kraven på revisorns kompetens är i stor utsträckning styrt av regler, men i och med digitaliseringen har det i forskningen framkommit nya förväntningar på vad revisorn ska besitta för kompetenser. Syftet med föreliggande studie var att undersöka i vilken utsträckning yrkesverksamma revisorer upplever att dessa nya förväntningar på kompetens infriats och idag anses nödvändiga i yrkesutförandet, vilket skulle kunna innebära att de formella kompetenskraven som revisorer möter har kompletterats med nya informella kompetenskrav. För att genomföra undersökningen hölls intervjuer med revisorer på två revisionsbyråer. Resultatet visade att basal informationsteknisk kompetens och en ökad analysförmåga hos revisorn utgör viktiga kompletterande kompetenser hos revisorn, och att den förstnämnda också är väsentlig för att behålla oberoendet. Däremot framkom det att förväntningar på mer avancerad informationsteknisk kompetens, ökad social kompetens och nya etiska aspekter relaterat till digitaliseringen inte var lika framträdande.

Title: The effects of digitization on the Swedish record labels – The record labels viewpoint and significance in a digitalized world Authors: Tyra Ahlerup and Elsa Bynke The past twenty years has brought transformative changes to major industries due to the digitalization. The music industry suffered immensely from these changes when illegal file sharing made the record sales drop which resulted in a crisis for the industry and the record labels. The music industry survived and so did the record labels but the entire music economy has changed, thus this thesis aims to examine how the digitalization has affected the swedish record labels and their position in the industry. This will be discussed and examined through Peter Tschmucks theory on the four traditional central processes of a record label, as well as Patrik Wikströms theory on how the music economy has changed. To collect material on how representatives from record labels perceive the changes, difficulties and opportunities that the digitalization has led to, interviews were held with four record label representatives as well as two interest organizations for swedish record labels. The collected material was analysed through a qualitative content analysis that focused on the changes regarding four traditional central processes of a record label; searching for talent, recording and production, marketing and distribution. It is clear that all of the these four processes has changed and that the swedish record labels don't hold the same control over the music industry as before since the distribution is no longer in their hands and recording and production has become more accessible. Thus, the organisational structure of record labels has changed and they are no longer purely music companies but more marketing specialists that help artists to break through in the enormous stream of music that is produced today.

No description available.

I det här examensarbetet kommer vi att synliggöra hur användning av Matteappen påverkar elevernas motivation i matteundervisning på högstadiet. Syftet med arbetet är att undersöka hur mycket traditionell undervisning skiljer sig från undervisning som använder Matteappen samt vilken inställning elever har till Matteappen. Vi har besökt skolor och genomfört en rad enkäter, fokusgruppsamtal och undersökningar för att få data som möter syftet. Vi har tagit del av tidigare forskningar kring hur digitaliseringen kan påverka elevernas resultat och inställningar till ett visst ämne. Enkäterna visar en stor variation över vilken typ av läromedel som eleverna tycker är bäst för dem. Majoriteten av elever anser fortfarande att det är bäst att jobba med matteboken eller blandat med Matteappen. Vår undersökning pekar inte på några större skillnader mellan de olika arbetssätten. Gruppsamtalen har gett oss svar på elevernas inställningar till Matteappen och i vilka sammanhang de tycker det lämpar sig bäst att jobba med de olika läromedlen. De resultat vi har kommit fram till pekar på att Matteappen i sig är ett bra verktyg med mycket potential och möjligheter. Den är under utveckling och i nuläget fungerar den mer som en mattebok fast på en iPad. Vår slutsats är att innehållet i appen inte erbjuder mycket nytt för att eleverna ska jobba bättre eller bli mer motiverade, det är snarare de alternativa tjänster som ett digitalt läromedel erbjuder som gör appen attraktiv.

In 2011, when the new curriculum was presented, digital tools were included as a centralcontent and mainly in terms of music creation (Skolverket, 2011). The purpose of this study isto find out how music teachers use digital learning tools and how the digital learning toolsaffect them in their teaching.I have done a qualitative survey and the informants were all members of the Facebook group"Musiklärarna". There were 60 music teachers in the F-9 and upper secondary school from allover Sweden who participated in the study.The result shows that many of the respondents use digital technology. However, not all themusic teachers follows the syllabus for music (Lgr11) where it appears that the students willdevelop their ability to use digital tools for sound and music creation (grade 4-6) and digitaltools for music creation, recording and processing (grade 7-9) ( Skolverket, 2011).My conclusion is that more education is needed in digital technology for music teachers,mainly in music creation with digital tools. As a continuation of this study, it is interestingand relevant to do a research how music teachers around the country work with musiccreation.

Utvecklingen sker idag i snabb takt och digitaliseringen avstannar inte, utan ökar. Forskning visar att digitala verktyg förändrar revisionsmetodiken, vilket motiverar varför det är intressant att studera hur digitaliseringen förändrat revisionsmetodiken. Revision innefattar idag revidering av bolag som nyttjar big data i större utsträckning. Detta innebär att revisionsbolagen måste kunna hantera detta för att kunna inhämta tillräckliga revisionsbevis som styrker företagets påståenden. Detta motiverar varför det är intressant att studera hur revisionsmetodiken förändrats i takt med att de reviderade bolagen digitaliserats. I denna uppsats har kvalitativa intervjuer använts för att undersöka hur revisionsmetodiken förändrats av digitaliseringen. Uppsatsen vill besvara hur revisionsmetodiken förändrats av att dels revisionsbyråer digitaliserats samt dels av att de reviderade bolagen digitaliserats. Val av detta ämne grundar sig i att revisionsbranschen idag förändras till följd av rådande digitalisering samt nya tekniska lösningar (Raphael, 2017). Dessutom framhåller FAR (2016) att digitaliseringen idag ses som en av samhällets starkaste förändringskrafter. Intervjuerna genomfördes med tolv revisorer från olika byråer för att få data som kan besvara forskningsfrågorna. Resultatet kunde visa att implementation av dataanalys har resulterat i en stor förändring av revisionsmetodiken, vilket även tidigare forskning har kunnat betona. Det klassiska arbetssättet med urval- och stickprovsgranskning frångås allt mer idag, vilket är en av de viktigaste slutsatserna i denna uppsats. Vid implementationen av dataanalyser har istället ett nytt sätt att arbeta vuxit fram innebärande granskning av hela populationer. Dessutom kan uppsatsen visa på att då kundernas verksamhet har digitaliserats har revisionsmetodiken förändrats genom minimerad risk och tidsåtgång vid test av interna kontroller.

The past 60 years, many industries have developed exponentially regarding digitalisation and they have adapted to the technology quickly. However, the construction industry has a linear development and has almost remained unchanged over the past years. It is still common to use printed plans at construction sites and raise buildings based on 2D drawings even if there are detailed 3D models accessible. There are great opportunities for development of the construction industry, but not many companies have succeeded in maximizing the outcomes due to limitations of external factors. The use of Building Information Modeling (BIM) needs to be standardised in the construction industry, in all phases. The thesis aims to investigate the obtained benefits of implementing BIM at construction sites. The thesis presents the topics of the construction process and BIM, and it accounts the results of the study based on a qualitative analysis. The responses from the interviews have been interpreted and summarised into a result, which are also confirmed by a background research. The study resulted in many benefits from the implementation of BIM at construction sites. To summarise, the benefits are: better information management, clearer communication, more efficient planning, reduced costs and increased quality. The study also shows that each benefit, in turn, results in additional benefits. The conclusion is that, in order to gain from the benefits, companies must invest in competence and resources. It is also necessary to demand more from authorities in order to make digitalisation a standard in the construction industry. There are great opportunities for an automatised construction process in the future. Furthermore, it can be speculated whether this will also lead to robotisation of the industry, 3D printing of buildings and using AI to design buildings. The first step for the construction industry is to catch up with the other industries is to standardise the use of BIM throughout the construction process. / De senaste 60 åren har många industrier haft en exponentiell utveckling gällande digitalisering och de har anpassat sig snabbt utifrån teknologins kapacitet. Däremot har byggindustrin haft en linjär, nästan oföränderlig resa genom åren. Det förekommer arkitekter och andra konsulter i branschen som arbetar uteslutande med 2D-ritningar än idag. Det är först under de senaste tio åren som 3D-modeller har börjat användas som metod för att ta fram ritningar, men standarden idag är fortfarande att byggnader produceras utifrån 2D-ritningar. Det finns stora utvecklingsmöjligheter inom byggbranschen, men få har lyckats utnyttja det maximalt eftersom de begränsas av yttre faktorer. Användandet av Building Information Modeling (BIM) behöver standardiseras i byggbranschen. Ett första steg till att ta del av den stora belöning som finns att hämta av digitaliseringen är att implementera BIM i hela byggprocessen. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka mervärden som erhålls när BIM implementeras i byggproduktionen. Examensarbetet redogör för byggprocessen och tillämpningen av BIM, samt redovisar erhållna resultat utifrån en kvalitativ studie där svaren från intervjustudien kan styrkas av litteraturstudien. I intervjustudien har fem respondenter deltagit och deras erfarenheter har tolkats och sammanfattats i ett resultat. Studien visar att det finns många mervärden från implementering av BIM i produktionen. Sammanfattningsvis är dessa: bättre informationshantering, ökad kommunikation, effektivare planering, minskade kostnader och ökad kvalitet. Resultatet av den undersökta frågeställningen visar även att ett erhållet mervärde i sin tur ger upphov till ytterligare mervärden. Slutsatsen är att för att kunna ta del av de mervärden som implementering av BIM i byggproduktionen medför, måste en investering i kompetens och resurser genomföras. Det behöver även ställas högre krav på myndigheter för att en digitalisering i branschen ska bli en standard eftersom det är först då stora förändringar kan börja utföras. Det finns stora möjligheter för byggbranschen att automatiseras i framtiden, och vidare kan det spekuleras i om det även kommer kunna leda till robotisering av branschen, 3D-utskrifter av byggnader och användning av AI för att utforma byggnader. Byggbranschens första steg i den framtida utvecklingen är att standardisera användandet av BIM i hela byggprocessen.

Studien syftar till att skapa en fördjupad förståelse för hur användningen av digital teknik i arbetet upplevs samt hur arbetet tar sig in i sfären det övriga livet. Vi vill ta reda på upplevelserna av att arbeta med digital teknik och hur möjligheten till att vara ständigt tillgänglig för arbetet upplevs. Dessutom vill vi ta reda på hur den digitala tekniken och tillgängligheten påverkar balansen mellan arbetet och det övriga livet.  Den teoretiska referensramen är uppdelad i olika huvuddelar; Digital teknik och digitalisering, flexibilitet, tillgänglighet, kommunikation samt balans mellan arbete och övrigt liv. Denna del fokuserar på att redogöra för relevanta begrepp och teorier som vi anser kan kopplas till användningen av digital teknik i arbetet. Teorin har använts vid utformandet av intervjuguiden och utgör även grunden för studiens analys och resultat.  Studien har en kvalitativ inriktning och det empiriska datamaterialet har samlats in genom intervjuer. Intervjuerna har genomförts med åtta arbetstagare från ett stort industriföretag i Värmland. Respondenterna har olika befattningar inom företaget, men alla använder digital teknik i det dagliga arbetet och har viss möjlighet till flexibilitet i arbetet.  Resultatet visar att alla har en positiv inställning till digital teknik, men att det både finns flera för- och nackdelar med att använda digital teknik i arbetet. Fördelarna handlar om att digital teknik gör arbetet snabbare och mer flexibelt i var och när det kan utföras. Tillgängligheten upplevs olika för individerna då en del inte ser några bekymmer, medan andra upplever det som kravfyllt från sig själv eller omgivningen att ständigt vara nåbar. Gällande balansen har de flesta någon form av strategi för att inte låta arbetet ta över för mycket av det övriga livet. Vissa är mer medvetna än andra om hur den digitala tekniken påverkar dem. De flesta upplever inte balans i tillvaron då den digitala tekniken gör att mer arbete kan utföras hemma och tar tid från det övriga livet.  Slutligen kommer en sammanfattning av studiens slutsatser där syfte och frågeställningar kortfattat besvaras. Här förs även en diskussion kring resultatet, studiens styrkor och svagheter, eventuella förbättringar och förslag på framtida forskning inom området.

Purpose: Digitalization has progressed with big steps in the recent decades. This has been reflected in the construction industry where “Building Information Modeling” has been implemented. The implementation has entailed some complications for designers, existing established working methods are opposed to new software and digital instruments. There are also differences in skills between the designers who have worked long in the industry and those who are newly graduates. Those who have a long working experience do not have as high digital competence as the newly graduated but they have a much broader practical knowledge. The purpose of the study is to analyze how the implementation of BIM has affected constructors about their professional/technical competence and to develop measures to increase the digital competence so that constructors can fully utilize their professional competence. Method: The method used in this study is interviews. The study will be carried out through qualitative methods where the interviews are semi-structured. Several interviews have been conducted at two consulting offices in Uddevalla and Trollhättan. The interviewees are constructors with experience of construction before BIM and constructors with experience of BIM from their education. Findings: The study shows what factors that have contributed to difficulties in the working method BIM. Digitalization in general has affected the workflow that constructors carry out because they replace old habits. The construction industry is constantly changing, and older constructors can adapt to the system by training. This creates difficulties, which means that they require help from employees with a better digital competence. A higher digital competence is necessary to keep up with the incubation. Therefore, through good leadership, you should help older constructors, this is done by motivating them to learn how to use software to design, communicate and organize. Implications: There is a lack of digital competence in several constructors without education of BIM. There are also complications between constructors due to differences in skills and different perspectives on their problem solving. The study proposes that a BIM-coordinator is needed to steer the implementation of BIM in the right direction in a company and that a broader investigation must be carried out. Limitations: The report’s survey method was only limited to one company in addition to two offices, which meant that the perspective in the study was limited. The study focuses more on identifying the problem and finding a solution to the problem, it does not focus on how the measures should be carried out and what consequences this would have on a company.

Vi lever i ett samhälle som ständigt digitaliseras och det påverkas oss alla i olika stor utsträckning. För tillverkande organisationer innebär detta ett paradigmskifte i form av en övergång från Industri 3.0 till Industri 4.0. Industri 4.0 berikar produktionen med digitala sammankopplingar, automatiserade lösningar, big data och artificiell intelligens (AI). Digitala tvillingar utgör en viktig del av Industri 4.0 och beskrivs som lösningen på många av dagens problem. Att hantera övergången och skapa digitala tvillingar har visat sig vara en utmaning för många av dagens tillverkande organisationer. Hur den praktiska tillämpningen kan ske har inte behandlats i någon större utsträckning i tidigare forskning. Denna studie har för avsikt att fylla detta forskningsgap och således skapades studiens forskningsfråga: ”Hur kan en tillverkande organisation skapa, implementera och integrera en digital tvilling över materialflödet för att utveckla ett effektivare arbetssätt?” För att besvara forskningsfrågan genomfördes en fallstudie på BAE Systems Hägglunds, Örnsköldsvik. Organisationen har en tillverkning som till största del utgörs av kundspecifika produkter som ofta tillverkas i korta serier. Studien utgick från beprövade metoder och verktyg gällande kartläggning. Kartläggningen genomfördes med hjälp av intervjuer, observationer och samtal med medarbetarna vid organisationen. Genom tidigare forskning, intervjuer och observationer skapades en processmodell över hur en tillverkande organisation kan gå till väga för att skapa en digital tvilling övermaterialflödet för att därefter implementera och integrera den i sin befintliga verksamhet. Resultatet av studien visar att det krävs teknisk kunskap och praktisk erfarenhet för att skapa, implementera och integrera en digital tvilling över materialflödet för att utveckla ett effektivare arbetssätt. Inledningsvis så visar studien att det krävs en förståelse för nuläget. Därutöver krävs det en samsyn gällande vad en digital tvilling är för organisationen samt vilken funktion den ska fylla. Vidare visar studien att det krävs en datainsamlingsmetod som återger korrekt information i realtid. Studien visar även att information och utbildning i den digitala tekniken kan vara avgörande faktorer för att lyckas med implementeringen och integreringen. Slutligen bidrar studien med praktiska rekommendationer på hur en tillverkande organisation kan skapa, implementera och integrera en digital tvilling i sin befintliga verksamhet. Dessa presenteras i processmodellen som studien ämnar bidra med.