Studiens kunskapsobjekt är huruvida en aktion kan förändra fritidslärare eller fritidspedagogers attityder gentemot digitala verktyg i fritidshemmet. Studieobjekten är pedagogerna, vars inställning kartläggs med hjälp av intervjuer i inledande och avslutande stadie. Under studiens gång genomförs tre stycken aktiviteter med eleverna som har som syfte att visa nya användningsområden med hjälp av digitala verktyg. Dessa tre kallas iMovie, Google Earth och QR-koder. I resultatet redovisas pedagogernas svar på den avslutande intervjun, vilka skiljer till viss del. Pedagogerna uttrycker större positivitet inför digitala verktyg och tycker sig ha sett andra sidor som kan användas. I diskussionen förs ett resonemang om de förändrade inställningarna kommer att leda till förändringar i arbetet med digitala verktyg i det aktuella fritidshemmet eller om det kommer att rinna ut i sanden. En metoddiskussion förs om de aktviteterna samt intervjuerna som hölls.

Delningsekonomi är ett fenomen som vuxit och tagit allt större plats inom turismindustrin genom exempelvis företag som Airbnb. Denna nya ekonomi opererar utanför den traditionella marknaden och kan därför inte anses bidra till samhället på samma sätt som företag inom den traditionella marknaden gör, samtidigt som företag som exempelvis Airbnb konkurrerar med bland annat vandrarhem, campingar och en del hotell. Det innebär att det gör det svårt för företag och organisationer inom turismindustrin att veta hur de ska förhålla sig till fenomenet och se till vilka effekter som det lämnat efter sig. Studien har därför fokuserat på att belysa Airbnb inom en destination och se vilken funktion det har för Karlstads turismutveckling. Detta realiserades genom att kasta ljus på Airbnbs värdar för att förstå vilken syn de hade på Airbnb, deras gäster samt destinationen Karlstad och på så sätt förstå vilken roll de hade inom destinationen. I relation till värdarna placerade vi även Karlstads turismorganisationer i fokus för att se vilken kunskap och attityd som fanns om delningsekonomi, digitalisering och Airbnb. De teman som vi valt att framhäva och som också genomsyrar hela arbetet är (I) Delningsekonomi, (II) Destinationsutveckling samt (III) Airbnb och värdarna. Dessa teman är återkommande från bakgrund till slutsats för att utifrån olika perspektiv belysa dessa fenomen i relation till studien. Studiens tillvägagångssätt baserades därför på intervjuer med representanter från Visit Värmland, turismverksamheten i Karlstad kommun och fem Airbnbvärdar i Karlstad. För att belysa relationen mellan dessa aktörer användes en socialkonstruktivistisk positionering som utgångspunkt. Genom denna positionering möjliggjordes nya kunskaper om aktörernas förhållande och potentiella utbyten som kan antas vara fördelaktiga utifrån ett samhällsperspektiv. / The sharing economy is a phenomenon that has grown and increased in the tourism industry, for example by companies like Airbnb. This new economy operates outside the traditional market and can therefore not be considered as contributing to the society in the same way that companies in the traditional market does. Although Airbnb are competing with hostels, campsites and hotels that are in the traditional market. This means that it makes it difficult for companies and organizations in the tourism industry to know how to relate to the phenomenon and to see what kinds of effects it has left behind. The study has therefore focused on highlighting Airbnb within a special destination and to find what kinds of functions it has for Karlstads tourism development. Furthermore, this was performed by highlighting Airbnb's hosts to understand what kind of view they have on Airbnb, their guests, Karlstad and thus understand what kind of role they have towards the destination. In relation to the hosts, we placed the Karlstads Tourism Organizations in focus to establish what kind of knowledge and attitude that does exist today relating to the sharing economics, digitization and Airbnb. The themes chosen to be highlighted and which also permeate the entire study are (I) Sharing Economics, (II) Destination Development, and (III) Airbnb and the hosts. These themes are permeate from the background to the conclusion to illustrate these phenomenon from a different perspective in relation to our study. The study’s approach was therefore based on interviews with representatives from Visit Värmland, the tourism organization in Karlstad and five Airbnb hosts in Karlstad. To illustrate the relationship between these actors, a social constructivist positioning was used as a starting point. This positioning enabled new knowledge of the actors relationships and potential exchanges that could be considered beneficial from a societal perspective.

Digitalisering är ett växande och hett ämne som handlar om att omvandla arbetsrutiner från att vara manuella till digitala. Det förekommer en stor del forskning kring digitalisering riktad mot små- och medelstora företag (SMF) vilket är en bred benämning som täcker företag mellan en och 249 anställda. Syftet med denna studie är att titta närmare på hur de allra minsta företagen i SMF-kategorin, mikroföretag, har påverkats av digitaliseringen då dessa företag beskrivs som viktiga på arbetsmarknaden. De arbetar vanligtvis med begränsade resurser och ställs därmed inför utmaningar vid digitalisering då större investeringar krävs. Samtidigt beskrivs de som flexibla och har goda möjligheter att hantera förändringar och nya krav från omgivningen. För att ta fram detaljerad information kring hur mikroföretagen har påverkats av digitalisering har en kvalitativ forskningsstrategi tillämpats. Empiriskt material har samlats in genom intervjuer med anställda inom olika mikroföretag. Resultatet från studien visar att mikroföretagen har hanterat digitaliseringen på ett bra sätt och den har varit högst nödvändig för att skapa tillväxt och överlevnad. Att omvandla manuella arbetsrutiner till digitala har förenklat arbetsuppgifterna snarare än att de har förändrats. Därmed är arbetssättet sig likt och det har inte krävts några nya kompetenser för att hantera digitaliseringen. I och med att mikroföretagen är så pass små är det enklare att fylla behovet av en digitalisering och förändringarna blir därmed också färre för företag och medarbetare.

Syftet med denna studie är att undersöka hur svensklärare upplever undervisning i källkritik och informationskompetens på gymnasiet. För att uppnå detta syfte intervjuades sex verksamma svensklärare. Resultaten från intervjuerna analyserades genom kodning och kategorisering där likheter och olikheter i lärarnas uttalanden sorterades. Resultaten visar att lärarna uppfattar begreppen källkritik och informationskompetens relativt olika med avseende på vad som inkluderas och inte. Det framgår även av resultaten att informationssökning är det som är mest problematiskt i svenskundervisningen för de intervjuade lärarna eftersom det är den komponent av informationskompetens som lärarna inkorporerar minst men som uppfattas som den svåraste för eleverna. Resultaten visade även att relevansbedömning av information är det som främst ingår i lärarnas undervisning. Studiens slutsatser är att informationssökning inom svenskundervisningen bör ses över och prioriteras högre samt att det område inom informationskompetens som är mest tillämpningsbart inom svenskämnet är relevansbedömningar.

Companies like NCC are continuously working to find new and smart digital tools to facilitate building production. The problem is which tools to use and in what way they best benefit the production.In the project Angström Stage 4, NCC has decided not to use traditional paper drawings from the architect and other disciplines, but start working with digital drawings. Large touchscreens with software applications such as Bluebeam with hyperlinks on digital drawings will be used for work preparation in the project. Through an interview study, the author has investigated the advantages, disadvantages and prerequisites of this new working method as well as the personal attitude towards a more digitized building production in the project.The author could establish that the working method with the digital tools that NCC decided to work with will probably benefit the building production in a positive way. The tools are generally considered making it easier, more fun and more understandable when it comes to accomplish a work preparation. It will probably create major time savings as programs make it more efficient to navigate and work, provided that NCC takes the prerequisites into account.The prerequisites are a requirement to successfully implement this method. NCC needs to be involved early in projects. One or more skilled and driving people need to be involved in the project and work with the technology. A new working methodology there management of drawings digitally needs to be established. Education and a learning period need to be considered. These are the prerequisites for this work method the author managed to obtain through the investigation.The recommendations for NCC for development and improvement are a lot about the prerequisites. The author also believes that the method can be developed by continuing work and focusing on the development of how the information will be conveyed from the work preparation to the construction site using digital tools. Keywords: Work preparation, digitization, building production

Litteratur och läsning har länge varit en grundläggande del i svenskundervisningen och har det än idag. Digitala verktyg är ett desto nyare inslag i svenskämnet men har i den reviderade upplagan av läroplanen fått en större och mer framträdande roll. Denna studiens syfte var därför att undersöka hur fem svensklärare i år 7-9 förhåller sig till användandet av digitala verktyg i litteraturundervisningen. Den metod jag har använt för att svara på mina frågeställningar är en kvalitativ intervjumetod där jag har intervjuat fem lärare som undervisar i årskurs 5-9. Intervjuerna har varit semistrukturerade och utgått från innan förutbestämda intervjufrågor. I resultatdelen lägger jag fram de intervjusvar jag fick och som är relevanta för frågeställningarna. Av resultaten framgår att svensklärarna känner osäkerhet inför hur de kan arbeta med digitala verktyg när det gäller litteraturundervisning, bortsett från powerpoint-presentationer och bildstöd. Det framgår också att lärarna arbetar med digitala verktyg inom litteraturundervisningen för att det kan underlätta undervisningen, vara ett stöd till den analoga undervisningen, samt som ett hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter. / <p>Svenska</p>

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar med formativ bedömning i en digital miljö samt hur lärare undervisningspraktik i arbetet med formativ bedömning förändras i en digital miljö. I studien har två forskningsfrågor ställts till lärare som arbetar på en högstadieskola. Studien är praktiknära och undersöker hur lärarna uppfattar att de arbetar med formativ bedömning när eleverna har ständig tillgång till digitala enheter. Den teoretiska utgångspunkten tas i Vygotskijs teoribildning om lärande och utveckling och där en digital enhet i detta sammanhang ses som en artefakt för lärande, ett medierande verktyg. Denna studie är en kvalitativ studie där tio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analys skedde genom en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats, kategorier identifierades och redovisas utifrån de båda forskningsfrågorna. Samtliga intervjuade uttrycker att de i stor utsträckning arbetar med olika typer av digitalt stöd i sitt formativa arbete, både i bedömningsarbetet och i feedback till eleverna, där flera av dem nämner att de använder olika former av matriser. Vidare framkommer att lärare ser stora vinster med att använda olika digitala lärresurser i det formativa arbetet, med självrättande diagnoser och prov som leder elever vidare till nästa nivå där den ständiga tillgången medför att arbetet kan ske oberoende av tid och rum.  Man anser vidare att det ställer nya krav på lärarrollen, som att ha kompetens att hantera datorn och de digitala lärresurserna och kanske framförallt att utveckla ett kritiskt förhållningssätt, för att inte riskera att lämna över arbetet med formativ bedömning till läromedelsförfattare eller andra programmakare på internet. / The purpose of this study is to examine how teachers work with formative assessment in a digital environment, and how it changes Two research-questions have been asked to teachers who work in a secondary school. This study is close-to-practice and examines how teachers perceive their work with formative assessment when their students have constant access to digital units. The theoretical starting point begins with Vygotsky’s theory of teaching and development, in which context a digital unit is an artifact for teaching, a mediating tool. This is a qualitative study where ten semi-structured interviews were given and the analysis of the empirical data was made through a qualitative content analysis with an inductive effort and the result of the analysis has been categorized and reviewed using both research-questions. All the interviewed have said that they often teach using different digital tools in their formative work, both for their evaluation-work and in feedback given to their students, where many of them mention different forms of matrixes, partially the one present in their school’s teaching-platform, Vklass, and ones they have produced themselves in a digital environment. Furthermore, teachers see great profits in the use of digital study material in formative work, using self-grading diagnoses and tests that elevate the students to the next level and the constant access to material and work independent of time and space. One also considers that new requirements will be placed on the teaching role, such as having competence with handling computers and the digital teaching resources and maybe most importantly the development of a critical approach, in order not to risk handing over the work with formative assessment to study material producers or other program organizers on the internet.

Till hösten ska en reviderad läroplan implementeras i Sveriges grundskolor. I revideringen har digital kompetens fått en större betydelse och programmering har skrivits in i det centrala innehållet i ämnena matematik och teknik. Digitaliseringen har pågått under en lång tid men skolan har inte riktigt hängt med. Till hösten blir som sagt programmering ett obligatoriskt inslag och i den här studien har jag valt att undersöka hur programmering kan användas i undervisningen. Både observationer och intervjuer har använts för att besvara studiens frågeställningar. Totalt har 8 lektioner observerats och 7 lärare intervjuats med en spridning från årskurserna 1-3. Resultatet visade återkommande arbetssätt och gemensam tanke kring progression som dessutom överensstämmer med den litteratur som presenteras i studien. Resultatet visade också att lektionens struktur är viktigt för elevernas delaktighet och engagemang under lektionen.

Internet och de moderna digitala plattformarna har inneburit stora förändringar för musikbranschen. Det fysiska albumet säljer allt mindre samtidigt som den digitala distributionen bryter ny mark och visar upp sin potential för omvärlden. Teknologins framgång har givit de oetablerade individerna i musikbranschen en hjälpande hand att producera sin musik hemifrån där endast kontaktuttag, dator och internet krävs. Uppsatsen ämnar att etablera en djupare förståelse för varför oetablerade musikproducenter och artister väljer att släppa sin musik gratis på streamingplattformar som exempelvis Soundcloud, Spotify och Tidal. Vidare är målet med uppsatsen att förstå vad de oetablerade musikproducenterna och artisterna har för tankesätt kring vilka plattformar de tycker är lämpligast och vilka tankesätt informanterna har om att marknadsföra sig själva, samt vilken kvalitet de känner att deras musik ska ha innan publicering. Hermeneutiska tolkningsramar bidrar till att representera informanternas bild av branschen. Kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts på tre oetablerade artister och musikproducenter som arbetar med olika musikgenrer. Studien har visat att det handlar om att skapa en länk med sina lyssnare. Även om informanternas musik publiceras kostnadsfritt, får de istället kritisk feedback, nya kontakter och erfarenhet. De vill också få bekräftelse, men även visa tacksamhet till den fanbase de redan har. Det har visat sig att vara svårt för informanterna att etablera sin musik på plattformar som är baserad på prenumerationsbetalningar. Även om de skulle publicera sin musik på en större tjänst som Spotify kan det orsaka problem genom att antalet lyssnare blir för få, vilket kan leda till att andra artister med liknande låttitlar eller artistnamn istället stiger uppåt i listan.