Denna studie ämnade att föreslå hur en möjlig digitalisering skulle kunna ske inom räddningsdykning genom att undersöka yrket, vilka befattningar som finns, hur de arbetar och hur olika arbetssituationer kan skilja sig åt. Digitalisering innefattar i detta fall en befintlig dykdator vilken kan kopplas till en skärm ovan ytan. För att kartlägga arbetet samlades kvalitativ data in genom sex semistrukturerade intervjuer med räddningstjänstpersonal och en semistrukturerad observation av ett övningstillfälle. Detta kompletterades med en sorteringsuppgift där deltagare från intervjuerna fick skatta påståenden vilka ansågs vara viktigt att veta för varje befattning i arbetslaget. Resultatet från dessa tre metoder ger en översikt av hur arbetet ser ut i dagsläget. Detta ligger i sin tur till grund för en kravspecifikation vilken beskriver vad ett digitalt hjälpmedel skulle kunna medföra, vilka kvaliteter denna digitala produkt bör ha och vilka begränsningar i arbetet dessa grundas på. Totalt ställdes tre kravlistor upp där den första utgår ifrån arbetet rent generellt och de andra två representerar när dykning sker med lina mellan två dykare respektive med lina mellan en dykare och personal på land. Vidare diskuteras det kring huruvida en digitalisering kan påverka arbetet och vad en utvecklare i så fall bör tänka på vid utveckling av en design. Studien visar flera fördelar med en möjlig digitalisering. Denna nya form av koppling mellan dykare och personal ovan ytan kan fungera som en kompletterande informationskanal. Detta kan leda till förbättrad situationsmedvetenhet för både individen och gruppen.

Sammanfattning- “Ekonomutbildningens anpassning till digitaliseringen i revisionsbranschen” Datum: 30 maj 2017 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Författare:  Jonas Engström, 5 april 1991 Robert Hänninen, 5 april 1989 Freddy Svensson, 1 november 1993 Titel:  Ekonomutbildningens anpassning till digitaliseringen i revisionsbranschen Handledare: Angelina Sundström Nyckelord:   Digitalisering, Redovisning, Utbildning, Utbildningsgap, Revision Fråge- ställningar:           Hur utvecklar Mälardalens Högskola (MDH) ekonomutbildningen med inriktningen redovisning och revision utifrån digitalisering i revisionsbranschen? Hur kan MDH utveckla ekonomprogrammet med inriktningen redovisning och revision utifrån digitaliseringen ur revisorers och studenters perspektiv? Syfte:  Denna studie syftar till att beskriva hur en högskola i Sverige anpassar sin ekonomutbildning till digitaliseringen i revisionsbranschen och de förändrade krav på nyexaminerade studenter som detta kan medföra.                                Metod:  Studien var av kvalitativ karaktär och baserades på böcker, vetenskapliga artiklar inom ämnena digitalisering, revisionsbranschen, utbildning och högskolor. För insamlingen av empirisk data utfördes nio semistrukturerade intervjuer som valdes ut genom bekvämlighets- och målstyrturval med respondenter från akademin, revisionsbranschen och studenter. Resultatet analyserades genom meningskoncentrering. Slutsats:   Studien visade att MDH inte gör specifika ändringar till digitaliseringen i revisionsbranschen men arbetar kontinuerligt kring digitaliseringen på flera olika sätt. Studenter ska utveckla förmågan att lära sig nya saker och samla information för att kunna anpassa sig till de förändringar som sker i samhället. Studien visade även att digitaliseringen förändrar revisionsbranschen och arbetssättet blir allt mer digitalt. Denna förändring i arbetssätt leder till förändrade krav på de som söker dessa yrken. Analysen visade att studenter hade gynnats av att moment som case från arbetslivet hade implementerats i utbildningen för att öka deras förståelse och analysförmåga då det finns ett större behov av färdigheter som teknisk kompetens, god kommunikationsförmåga och förmåga att arbeta i grupp i samband med digitaliseringen. / Abstract - “The adaptation of accounting education to digitalization in the audit industry”  Date:      30th May 2017 Level:       Bachelor thesis in Business Administration, 15 ECTS Institution:   School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University  Authors:    Jonas Engström, 5th April 1991      Robert Hänninen, 5th April 1989     Freddy Svensson, 1st November 1993              Title: The adaptation of accounting education to digitalization in the audit industry Tutor:  Angelina Sundström Keywords:   Digitalization, Accounting, Education, Education Gap, Auditing Research questions:      How does Mälardalen University (MDH) develop accounting education with orientation on accounting and auditing based on digitalization in the audit industry? How can MDH develop the accounting education with orientation on accounting and auditing based on digitalization from auditors and students perspectives? Purpose:             This study aims to describe how a university in Sweden adjusts its accounting education to digitalization in the audit industry and the changing requirements for recent graduates that this may lead to.                  Method:            The study was of qualitative nature and was based on books and scientific articles in the subjects of digitalization, the audit industry, education and colleges. For the gathering of empirical data nine semi-structured interviews were performed, the selection was done by convenience and targeted selection with respondents from the academy, audit industry and students. The result was analyzed by sentence concentration Conclusion:     The study showed that MDH does not make specific changes to the digitalization in the audit industry, but is constantly working on digitalization in several ways. Students develop the ability to learn new things and to gather information to adapt to the changes that take place in society. The study also showed that digitalization in the audit industry changes how auditors work which is becoming more digitalized. This change in how auditors work leads to changing demands for those seeking these professions. The analysis of the study showed that students would have benefited if workplace cases had been implemented in education to increase their understanding and analytical ability as there is greater need for skills such as technical competence, good communication skills and ability to work in group in connection with digitalization.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga vilka verksamheter och organisationer som använder eller kan tänkas använda blockkedjeteknologin i musikbranschen och jämföra deras affärsidéer mot teorin om delningsekonomi. Den tidigare forskningen uppmärksammar styrningsproblematiken, problematik med intäktströmmar och digitaliseringens möjligheter. Blockkedjeteknologin undersöks som en företeelse i form av en fallstudie där fyra verksamhetsanalyser och tre intervjuer med informatörer och kommunikatörer i musikbranschen analyseras. Resultaten visar på nya möjligheter för musikskapare, lyssnare, användare och verksamheter. Möjligheter som snabbare utbetalning av royalties, transparens i utbetalningskedjan samt effektivare möjligheter i hantering av verksdata. Den nya kunskap studien bidragit med kompletterar den tidigare forskningen om styrningsproblematiken i musikbranschen och ger perspektiv på mångfalden av positiva förändringar blockkedjetekniken kan innebära för verksamma inom ljud- och musikproduktion.

Virtual Reality in the construction business is a relatively new topic. Companies and urban construction offices started evaluating this technique just a few years ago and now a part of them uses it on a daily basis. This paper investigates: The degree of implementation on the market today. We’ve tried to enlighten why not a bigger part of the market uses this innovative technique and why the use differs between cities in the country. By executing an inquiry distributed among the biggest cities in Sweden we map up the answers to these questions and backs and broadens the theories with interviews with experienced people on different levels of the construction industry. Results shows that the use is a lot more spread among the bigger cities in the country, but some results implies that smaller cities generally implements virtual reality on a deeper level. They also shows a generally positive view on virtual reality and our respondents sees lots of advantages and think that this will be a given feature in all construction projects of some complexity in the future.

Denna studies syfte är att undersöka hur fyra bildlärare resonerar om sin undervisning med digitala medier. Studien är genomförd utifrån Ulf P. Lundgrens teori om ramfaktorer, d.v.s. om hur olika på förhand givna ramar så som läromedel, skollagar och ekonomi, inverkar på bildpedagogers undervisning. Fyra kvalitativa ostrukturerade djupgående intervjuer med på högstadiet yrkesverksamma bildlärare har genomförts. För att finna teman och ge en överblick för informanternas resonemang har deras uttalanden kategoriserats med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar att informanterna menar att arbete med digitala medier inte är vanligt förekommande. Tre av fyra menar själva att de arbetar för lite med digitalt arbete. Alla skulle vilja arbeta mer. De beskriver däremot inte att det är deras egen kompetens som saknas. Visserligen har de inte fått någon fortbildning, men informanterna har tillgodogjort ilja arbeta mer.t sätt inte är vanligt hos informanterna, tre av fyra tycker själva att de arbetar för lite med digitalt arbetesig nödvändig kunskap på annat håll. Enligt denna studie är det hårdvaran, i form av datorer med hög prestanda som saknas, som krävs för att arbeta med rörlig bild och digitalt foto. Studien visar att alla informanterna har ett eget stort intresse för digitalt arbete. Det är istället de fysiska och organisatoriska ramarna som ses som största hindret för att bedriva den enligt kursplanen angivna undervisningen.

Contemporary libraries face challenges in transforming their organization to meet the digitalized society. To develop the process of digitization of literature is a natural way for libraries to go when they already have more visitors online than physically. Since the demand for digital material is so sought after, we feel challenged to address the challenges of the Internet as an emerging functional medium for distributing knowledge. These developments will be able to significantly modify the nature of literature as well as the existing system of quality assurance. In this study, we explored and analyzed a digitization project at a research library. We have also examined the relationship between digitization process and its different elements. To view at such a problem from a system-theoretical approach enables boundaries, where we could create a mental model that is useful for our case and us. By originate from a maximum theoretical flow based on the hardware, we hope to see the stages of the process that do not achieve the same capacity as the hardware. To accomplish this and to get a detailed understanding we used a qualitative approach, where we have conducted observations and combined it with participant’s interviews from the examined library.

Inför höstterminen 2017 gav Skolverket ut en reviderad version av läroplanen Lgr 11. Syftet med att revidera läroplanen var att Regeringen bestämt att svenska elevers digitala kompetens skulle stärkas. Utgångspunkten för den reviderade läroplanen var digitaliseringskommissionens arbete och deras rekommendation till Skolverket att föra in begreppet digital kompetens som en basfärdighet. Den här uppsatsen utgår från kunskapssyner, skolpolitiska diskurser och olika sätt att definiera digital kompetens för att visa på de problem som finns i digitaliseringskommissionens definition av digital kompetens och hur den grundar sig i en syn på kunskap som en samling av arbetsgivare eftertraktade kompetenser. Samtidigt visar jag på problem med att infoga digitaliseringskommissionens definition i läroplanen eftersom läroplanen utgår från en annan kunskapsdiskurs. Avslutningsvis kopplas digitaliseringskommissionens kunskapssyn till de internationella policydokument som till stor del formar europeisk och internationell skola idag.

Samhället blir alltmer digitalt, men den svenska byggbranschen har inte hängt med lika bra i den pågående digitaliseringen som andra branscher. Det kommer att ligga mycket ansvar på projektledarna i byggprojekten om branschen ska kunna möta de nya utmaningar som uppstår i och med digitaliseringsprocessen. I dagsläget saknas utredningar kring hur digitaliseringen med projektmodellen Virtual Design and Construction (VDC) bättre kan utnyttjas av projektledande konsulter i byggbranschen. Denna studie har därför som syfte att undersöka hur projektledande konsultföretag kan anpassa sig till och utnyttja möjligheterna med VCD för att planera och styra projekt. För att utföra undersökningen formulerades frågeställningar gällande vad VDC innebär för projektledare, hur användningen ser ut idag och vilka utmaningar som måste hanteras för att öka användningen. Frågeställningarna besvarades genom en litteraturstudie och halvstrukturerade intervjuer med medarbetare på Sweco Management i Östergötland, följt av en analys av resultaten. De åtta respondenterna som intervjuades arbetade alla som projektledare. Ämnen som togs upp under intervjuerna handlade om projektledarens roll i byggprocessen, hur respondenterna arbetade med VDC och Building Information Modeling (BIM), vilka effekter de observerat att digitaliseringen har gett samt vilka utmaningar och hinder de upplevde fanns för att implementeringen av VDC skulle lyckas. Få av respondenterna kände att de kunde förklara vad VDC och BIM innebar då de sällan kom i kontakt med begreppen i vardagen. De kände att de hade begränsat med kunskap kring begreppen och att det var svårt att finna tid till att utbilda sig i ämnet. Utifrån intervjuerna drogs slutsatserna att tre utmaningar måste hanteras för att projektledare ska kunna öka sin användning av VDC: kunskapsnivån kring VDC hos projektledare är i dagsläget låg och bör höjas, byggbranschen måste enas om en gemensam definition av begreppet BIM och en relation mellan konsultföretag och deras beställare, som möjliggör utvecklingen av ett samarbete kring utbildning, behöver inledas.

Bakgrund: De tekniska framstegen och digitalisering ger möjlighet till effektivitet i form av automatisering och minskade ledtider. Digitalisering av ekonomisk redovisning innebär att det manuella arbetet minskar och utförandet av redovisningsekonomens arbetsuppgifter förändras. En möjlig utveckling är att det krävs större systemkunskaper samt att det frigörs tid för andra uppgifter. Det finns mycket teori inom området men eftersom vi saknade redovisningsekonomernas egen röst i litteraturen så ville vi undersöka deras verklighet av hur kunskapskraven har förändrats för redovisningsekonomen i samband med digitaliseringen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen om och hur kunskapskraven som ställs på redovisningsekonomer har ändrats i samband med digitaliseringen och automationen av vissa av redovisningsekonomens arbetsuppgifter. Metod: En kvalitativ undersökning där datainsamling gjorts utifrån befintlig teori och litteratur samt genom intervjuer för att skapa en bättre förståelse för digitaliseringens påverkan på de kunskapskrav som ställs på redovisningsekonomen. Utifrån institutionell teori, professionsteori, jobbpolarisering och litteratur om digitaliseringens utveckling så togs en teoretisk modell fram utifrån vilken intervjufrågor skapades för att kunna besvara frågeställningen. Intervjuer hölls med redovisningsekonomer för att få deras syn på hur verkligheten ser ut. Resultat och slutsatser: Studien visar att digitaliseringen har påverkat redovisningsekonomens arbetsuppgifter till viss del. Arbetsuppgifter har inte försvunnit men en del av dem har ändrat karaktär och utförs numera på ett annat sätt. Arbetsuppgifter har tillkommit i form av att automatisera processer, deltaga i förändringsprojekt och utföra mer rådgivning. Studien tyder på att jobbpolarisering existerar och arbetsuppgifterna blivit av mer komplex och icke-rutinbaserad karaktär när digitaliseringen tar över de mer rutinmässiga uppgifterna. Trots en del tydliga förändringar i arbetsuppgifter så har kunskapskraven inte förändrats lika tydligt dock så ser vi en tendens till att tekniska kunskaper efterfrågas allt mer i forma av exempelvis systemkunskaper ochexcelkunskaper. Studien visar även att digitaliseringen verkar vara i ett utvecklings- och implementeringsstadie eftersom utvecklingen skiljer sig mycket mellan olika företag.

Titel: Bankvärldens framtid: En studie kring hur banker utnyttjar den teknologiska utvecklingen och digitaliseringen av tjänster samt dess påverkan på kundrelationer, förtroende och lojalitet   Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi   Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola   Författare: Sebastian Grip, Gustav Hellström och Tobias Skyttevall (92/04/22), (94/02/28), (95/05/21) Handledare: Hadjikhani, Annoch   Datum: 05–06–17   Bakgrund: Att skapa en lojal kund genom att ligga i framkant och hela tiden erbjuda det senaste på marknaden vad det gäller digitala tjänster är viktigt för bankernas överlevnad. Ett krig pågår mellan de traditionella bankerna och uppstickare, enligt Thulin (2016). Nya reglementen ska presenteras där fintech-bolag kommer få mer tillgång till kundinformation då bankerna måste släppa in tredjepartsaktörer i sina system, vilket inte varit fallet tidigare. Detta har hämmat konkurrenter till banken. Syfte: Studiens syfte är att skapa en ökad förståelse kring hur den teknologiska utvecklingen påverkar kundrelationerna, förtroendet och lojaliteten mellan bank och kund. Studien presenteras utifrån bankernas perspektiv angående hur dessa utnyttjar digitaliseringen av tjänster.   Frågeställningar: <ul type="disc">Hur kan en bank förhålla sig till den ständiga teknologiska utvecklingen och digitaliseringen när det handlar om att skapa en framtida kundrelation? Hur skapar banker förtroende och lojalitet med hjälp av den teknologiska utvecklingen?   Metod: Studien utfördes genom en kvalitativ forskningsstrategi. Semistrukturerade intervjuer med fem respondenter från fem företag kopplade till banksektorn användes. Den valda teoretiska referensramen, metoden samt den insamlade empirin kommer att mynna ut i en slutsats och diskussion. Slutsats: Följande slutsats dras att bankerna måste fortsätta utveckla digitala verktyg för att kunna bygga vidare och behålla starka kundrelationer, samt skapandet av lojalitet och förtroende. Denna studie visar på att bankernas förhållningssätt till den ständiga utvecklingen och digitaliseringen som äger rum är av vikt för att skapa goda och starka kundrelationer. Ett ständigt jobb måste ske hos bankerna med att utveckla hanteringen av relationerna, både digitalt och fysiskt.   Förslag till vidare forskning: Det skulle vara intressant att studera vidare ur ett kundperspektiv om vad banker anser vara de viktigaste aspekterna från ett kundperspektiv vid skapandet av förtroende och lojalitet stämmer överens med verkligheten samt påverkan av PSD2-direktivet samt GDPR-direktivet.   Nyckelord: Förtroende, lojalitet, digitalisering, bank, e-CRM, PSD2 / Title: The Future of the Banking World: A Study Regarding How Banks Exploit the Technological Development of Services and Its Influence of Customer Relationships, Trust and Loyalty   Level: Bachelor’s Thesis in Business Administration   Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University   Authors: Sebastian Grip, Gustav Hellström and Tobias Skyttevall (92/04/22), (94/02/28), (95/05/21) Tutor: Hadjikhani, Annoch   Date: 05–06–2017   Background: Creating a loyal customer by staying ahead and constantly being able to offer the latest on the market concerning digital services is important for survival for the banks. A war is taking place between the traditional banks and innovative up-and-comers, according to Thulin (2016). New regulations will be introduced which allow fintech companies access to customer information, as banks must release third party players into their systems. This has not been the case before and has hampered competitors to the established banks.   Purpose: The purpose of this study is to create an increased understanding of how technological developments affect customer relations, trust and loyalty between banks and customers. The study is presented from a bank perspective concerning how banks utilise the digitisation of services. Research questions: How do banks adapt to the constant technological development and digitisation regarding the creation of future customer relationships? How do banks create trust and loyalty with the help of the technological advancement?   Methodology: This study was conducted through a qualitative research method. The empirical material was collected through semi structured interviews with five unique respondents. Theory is collected through mainly scientific articles, but also via electronic and literary sources. As a result of the theoretical framework, methodology and empiricism the study will conclude with a discussion and finally to the conclusion of the study. Conclusion: The following conclusion is that banks have to continue to develop digital tools to be able to continue to improve and maintain customer relationships, including the creation of loyalty and trust. This study shows that the banks’ approaches to the constant development and digitalisation that takes place will be of value to be able to create strong customer relationships. A continuous effort has to be made by the banks to develop and improve the management of relations, both digitally and physically. Suggestions to further researching: It would be interesting to study this issue from a customer perspective concerning what the banks consider to be the most important aspects from a customer perspective. Furthermore, it would be interesting to examine if the creation of trust and loyalty are in line with the reality, as well as the impact of the impending PSD2 and GDPR directives.   Keywords: Trust, loyalty, digitisation, bank, e-CRM, PSD2