Cloocast är en digitalplattform som lanserades i augusti 2020, där mindre aktörer på ett säkert sätt kan sälja sina utbildningar i en web shop. Däremot kvarstår problemet att motivera fler aktörer till att våga använda sig av den nya tekniken som idag finns tillgänglig. Projektets syfte har varit att ta fram en sub-service till Cloocast som motiverar fler aktörer till att vända sig till den digitala plattformen. Projektet har mynnat ut i en social innovation med förhoppningen att på lång sikt generera att fler vill använda sig av digitala utbildningar, att kunskap förs vidare samt att gemenskap ska fortsätta knytas även när samhället förändras. När Covid-19 pandemin stängde ner världen år 2020 blev det tydligare än någonsin hur hjälpsam teknikutvecklingen kan vara. Det finns många områden där mycket information och ovärderlig kunskap kan försvinna om den inte anpassas till dagens samhälle. Även den sociala distanseringen har påverkat samhället på flertalet plan. Minskad inkomst, minskad socialisering och ensamhet är faktorer som bidrar till psykisk ohälsa i samhället. Onlineutbildningar kan vara ett utmärkt sätt att knyta nya kontakter och få en meningsfull fritid hemifrån. / Cloocast is a digital platform launched in August 2020, where smaller players can sell their education online in a safe way. However, the problem remains to motivate more users to use the new technology that is available today. The purpose of the project has been to develop a sub-service to Cloocast, a service which motivates players to use the digital platform. The project has landed on a social innovation with the hope to generate a greater use of digital education in the long run, to pass down knowledge and to create community even when the society is changing. When the Covid-19 pandemic closed down the world in 2020, it became more clear than ever how important the technology has become. There are many areas where invaluable knowledge can disappear if it is not adapted to today's society. Also the social distance has affected the society in multiple ways. A lowered income, reduced socialisation and loneliness are factors contributing to mental illness. Online education can be an excellent way to create community and give people a meaningful time from home.

Digitalization often leads to the more efficient execution of work assignments which may, in turn, lead to less usage of resources that can negatively affect the environment. In this report digitalization implementation of self-inspections for the electricity installations company PLW Gruppen AB is conducted, as well as tests to calculate its time and environmental savings. The result of the development is a webpage application that can create and execute self-inspections with an adapted page for the execution of inspections on mobile. Some functions such as PDF-export and digital signing have been added to simplify the administrative work. The result of the tests that have been conducted shows that the digitalized system lessens the time for administrative work and improves its impact on the environment compared to the paper-based system.

I takt med att Sveriges demografi förändras mot en ökad urbanisering ställs nya krav påhälso- och sjukvården i glesbygdsområden. Med en minskande befolkningsmängd och alltfler äldre blir det en utmaning att lösa framtidens välfärd. Samtidigt förändras vårtsjukvårdssystem med en ny primärvårdsreform som är tänkt att flytta vården närmarepatienten genom digitalisering, för att höja servicenivån, tryggheten och delaktigheten hosinvånarna samtidigt som effektiviteten och kvaliteten blir bättre och mer kostnadseffektiv. Med hjälp av implementering av digital teknologi som kan bidra till ökad trygghet, säkerhetoch social mobilitet för befolkningen i glesbygd, så kallade välfärdsteknologiska lösningar, försöker man hantera några av de problem som finns i området, med stora avstånd, undermålig infrastruktur och personalbrist inom vissa yrkesgrupper i vård och omsorg. Syftet med den här fördjupningen är att undersöka om implementeringen avvälfärdsteknologiska lösningar kan vara ett sätt att hantera några av framtidens utmaningar i glesbygd, utifrån målen för primärvårdsreformen ‘god och nära vård’ samt att titta påeventuella utmaningar som finns vid implementeringen? Undersökningen har genomförts som en intervjustudie med verksamhetschefer i södraLapplands närsjukvårdsområde, som tidigare valts ut som ett modellområde för att prova nyaarbetssätt för omställning av hälso- och sjukvården mot en god och nära vård. Resultaten visar på en innovativ förmåga hos människor som arbetar i glesbygd och hurbetydelsen av att förstå, vilja och kunna implementera välfärdsteknologiska lösningar iverksamheterna påverkar processen. Slutsatsen är att finns förståelsen så löser det viljan attkunna, även om det kräver en del arbete och anpassning av alla involverade.

Ett allt växande intresse för digitalisering och en förvärvad inspiration i huruvida digital teknik kan integreras och användas som ett verktyg i förskolans praxis, tillsammans med vår övertygelse om vikten av att barn utvecklar en digital kompetens i denna digitala tidsera som vi människor befinner oss i, är grunden för valet av ämne i föreliggande examensarbete. Tidigare forskning betonar att förskollärares attityder kan ha en signifikant betydelse för hur digital teknik implementeras i såväl undervisning som i förskolans dagliga verksamhet. Likaså visar tidigare forskning att digitaliseringens framväxt bör spela en väsentlig roll i förskolans verksamhet. Digitala medier utgör nya sätt att kommunicera, interagera och socialisera med andra. Detta är något som vi själva har upplevt på nära håll, genom både tidigare arbetserfarenheter och verksamhetsförlagd utbildning inom förskola. Därmed är studiens syfte att öka kunskap om förskollärares erfarenheter av att använda digitala medier med barn i förskolans undervisning i relation till digital kompetens. För att erhålla en sådan fördjupad kunskap har kvalitativa intervjuer av sju förskollärare från fyra olika förskolor i norra- och östra Mellansverige utförts. Det sociokulturella perspektivet har understött analysen av det insamlade materialet. Studiens resultat visar att kompetensutveckling är högt efterfrågat hos förskollärare för att utveckla deras individuella digitala kompetens. Vidare visar resultatet att förskollärares attityder kring digitala medier kan bära inflytande i deras undervisningspraxis. Vår förhoppning med studien är att bidra med kunskap såväl som att inspirera andra verksamma förskollärare.

Bakgrund: Ett steg i effektiviseringen av sjukvården är att i större utsträckning använda digitala lösningar för dokumentation. En vision med digitaliseringen i den svenska sjukvården är att vara bäst i världen till år 2025. Införandet av surfplattor som arbetsverktyg inom slutenvården förväntas därför öka i framtiden. Parallellt med detta visar forskning att kvalitén på det mellanmänskliga mötet försämras när en mobil enhet, som till exempel en surfplatta, närvarar vilket kan vara problematiskt inom sjukvården där mötet mellan sjukvårdaren och patienten är centralt. Syfte: Syftet med studien var att undersöka patientens uppfattning av personalens användning av surfplattor i vårdarbetet. Hypotesprövningar utfördes utifrån åldersgrupper och kön. Metod: En tvärsnittsstudie genomfördes som omfattade 54 patienter där data insamlades genom enkäter. Deskriptiv statistik användes för analys och rapportering samt chi-två test. Resultat: 1) Patienterna anser inte att surfplattan utgör ett hinder i mötet med vårdpersonalen. 2) Information om surfplattan ges i högre utsträckning till manliga patienter. 3) Trots att den äldre patientgruppen i lägre utsträckning använder smartphone eller surfplatta tycker de att det är bra att sjukvården följer med i den digitala utvecklingen. Slutsats: Majoriteten av patienterna anser inte att surfplattan begränsar kommunikationen eller samspelet/interaktionen med personalen. Surfplattan kan därmed inte anses störa det vårdande mötet.

Vi befinner oss mitt i utvecklingen mot ett digitalt samhälle med nya kommunikationssätt, ny teknik och nya möjligheter. Digitalisering är inte längre enbart en IT-fråga utan handlar om kommunikation, utveckling och förändring. Ämnet är relevant då fallverksamheten som undersöks är mitt uppe i att digitalisera sin verksamhet och att få med medarbetarna i förändringen.  Tidigare forskning påpekar bland annat vikten av att vara närvarande som ledare för förändringen. De påpekar också vikten av att stötta de som genomgår förändringen och att det är essentiellt att informationen ska flöda genom rätt kanal och att lägga fokus på mottagaren och hur de uppfattar informationen, detta för att förändringen ska anammas på bästa sätt. I vår studie har vi undersökt, genom en kvalitativ och en kvantitativ undersökning, hur information har kommunicerats ut till de olika förvaltningarna som deltog i studien och hur inställningen till förändringen är. Studien avslutas med rekommendationer till ledare och anställda för att informera, underlätta och hjälpa till mot en väl anammad digitalisering. Studien grundas i Berlo’s kommunikationsmodell och Lewins förändringsteori och en syntes har skapats för att kombinera dessa två teorier. Resultaten från studien visar på att information om förändringen har kommunicerats ut olika till olika förvaltningar, både när det gäller till exempel vem de ska kontakta vid frågor eller problemsituationer gällande digitaliseringen men också vad förändringen kommer innebära. Information har, än så länge, kommunicerats via mail och en e-baserad nanoutbildning. Studien visar även på att inställningen till förändringen i tidigt skede är positiv, men att det finns skillnader i hur mycket och vad för information som kommunicerats ut till de olika förvaltningarna.  Resultatet visar också vidare på att en informationsvideo, workshop och ytterligare utbildning önskas och hade uppskattats för att få med sig alla på samma bana då alla läser, hör, ser och lär sig i olika takt. Ett annat resultat visar att en handledare närvarande via e-post, telefon samt fysiskt hade varit ytterligare ett bra komplement till resterande förslag. Avslutningsvis redovisas de olika rekommendationer som vi har framställt för att informera, stötta och förhoppningsvis hjälpa både medarbetare och ledare att anamma och leda digitaliseringen på bästa sätt.

Frågeställningar:    Hur har revisionsprocessen digitaliserats i små revisionsbyråer?  Hur har små revisionsbyråer påverkats av digitalisering i revisionsprocessen med avseende på tid, kunskap och finansiering?   Syfte: Syftet med studien är att utreda hur små revisionsbyråer digitaliserat revisionsprocessen. Studien avser även att utifrån ett ekonomiskt resursperspektiv med avseende på tid, kunskap och finansiering utreda hur små revisionsbyråer påverkats av revisionsprocessens digitalisering.    Metod: Studien har arbetats fram genom en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med tio små revisionsbyråer.   Slutsats: Revisionsbyråerna tillämpar olika typer av digitala verktyg i revisionsprocessen och samtliga arbetar med digitalisering i någon form. revisionsprocessen är digitaliserad med hjälp av system i form av helhetslösningar som täcker samtliga delar i revisionsprocessen. Det är dock en markant skillnad mellan revisionsbyråerna hur långt de kommit i utvecklingen. En del befinner sig i startskedet av digitaliseringens utveckling, medan andra har gjort stora framsteg och driver utvecklingen framåt genom att bland annat utveckla ett eget system i form av en helhetslösning för revisionsprocessen. Det konstateras att resurser är avgörande för hur revisionsbyråerna hanterar digitaliseringen. Slutsatsen kan dras att tid, kunskap och finansiering är resurser som påverkar och kompletterar varandra. Där tid anses vara den grundläggande resursen vid hantering av digitalisering i revisionsprocessen.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om vad adekvat digital kompetens kan innebära för förskollärare idag, år 2020. I den svenska läroplanen för förskolan (2018) står det skrivet att förskollärare ska skapa möjligheter för barnen på förskolan att utveckla adekvat digital kompetens. Men vad innebär adekvat digital kompetens? Och hur uppfattar förskollärare begreppet adekvat digital kompetens?   I studien har fjorton förskollärare deltagit i en semistrukturerad intervju via en digital enkät med syfte att kartlägga vad adekvat digital kompetens kan innebära för förskollärare. Studien och enkäten bygger på det teoretiska ramverket TPACK som är en teori där teknisk- pedagogisk- och innehållskunskap tillsammans skapar förutsättningar för att utveckla adekvat digital kompetens. Genom att undersöka hur förskollärare använder digitala verktyg, vilka pedagogiska metoder förskollärare använder och vad förskollärare anser krävs för att kunna bedriva undervisning med digitala verktyg undersöks syftet i studien och teorin utforskas. Tidigare forskning visar att digitalisering är ett svårarbetat område eftersom det kräver digital kompetens hos förskollärare, något som många förskollärare anser att de saknar. Resultatet av studien visar att begreppet adekvat digital kompetens tolkas på olika sätt ute på förskolorna. Förskollärarna har en grundläggande teknisk kompetens om hur exempelvis en lärplatta fungerar men har svårigheter att använda lärplattan i undervisningssituationer på förskolan. Resultatet visar att förskollärarna fokuserar på att använda digitala verktyg administrativt men också tillsammans med barnen. Att skapa ett källkritiskt förhållningssätt lyfts fram som en metod att arbeta med. Men precis som tidigare forskning visar så saknar förskollärare fortfarande kompetensutveckling för att få möjlighet att utveckla sin digitala kompetens. Undersökningen visar att adekvat digital kompetens för förskollärare innebär att arbeta med de digitala verktygen som finns tillgängliga både administrativt och pedagogiskt. Barnens bästa ska alltid vara i fokus och ibland kan digitala verktyg underlätta undervisningen på förskolan och ibland inte. Det viktigaste är att utgå från sin egen barngrupp.

I takt med att samhället utvecklas så utvecklas även förskolläraryrket, i och med det ska barnen enligt läroplanen få en adekvat digital kompetens. Denna studie syftar till att studera vilka kunskaper och kompetenser pedagogerna i förskolan har inom digitala verktyg och synliggöra uppfattningar och inställningar pedagogerna har inom detta ämne. Vi undersöker även hur pedagoger ser på barnens involvering i användandet av de digitala verktygen i förskolan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer där vi gör en respondentundersökning för att få en ökad förståelse för vilka upplevelser pedagoger i förskolan har i arbetet med digitala verktyg. Studien genomförs i Uppsala kommun, med fyra pedagoger från tre olika förskolor. En förskolelärare och en barnskötare från två olika kommunala förskolor och en förskollärare och en barnskötare från en privat montessori inspirerad förskola. Denna studie har sin utgångspunkt från den sociokulturella teorin och studiens resultat analyseras efter denna teori. Resultaten av studien visar att pedagogerna upplever vissa begränsningar för användandet av digitala verktyg på grund av otillräckliga kunskaper hos sig själva, men de visar positiva inställningar till fortbildningar inom digitalisering i förskolan. Studien visar därmed att pedagogerna skapar en stimulerande, lärorik och meningsskapande miljö med hjälp av digital teknik i undervisningen på förskolan. Det sker även ett samspel mellan barn och barn samt barn och vuxna, där pedagogerna stöttar barnen i deras digitala lärande, men de låter även barnen uppleva digitala verktygen på egen hand. En central aspekt som pedagogerna uttrycker är hur viktigt det är med arbetslagets samarbete, genom det skapar dem ett pedagogiskt syfte för användandet av digitala verktyg.    Tack   Först vill vi tillkännage vår handledare Farzaneh Moinian samt tacka för allt stöd och förtroende vi fått under hela arbetet. Vidare vill vi tacka de medverkande pedagoger som hjälpt till att möjliggöra våra samtalsintervjuer. Vi vill även tacka varandra för att vi gjort ett utmärkt arbete under hela skrivprocessen och för det stödet vi gett till varandra. Arbetet under denna skrivprocessen har varit krävande, men samtidigt har det varit en lärorik och rolig resa.

Kunskap har alltid setts som en viktig resurs, både för företag och den enskilda individen. Detta gör att det är av stor betydelse för revisionsbyråer att hitta effektiva sätt för juniora medarbetare att tränas in i yrket. Samtidigt påverkar digitaliseringen de flesta branscher, inte minst revisionsbranschen. Branschens ökade digitalisering kan leda till förändringar av arbetssätt, vilken medför att metoder för att överföra kunskap kan behöva anpassas därefter. I studien görs en uppdelning mellan tyst och explicit kunskap med grund i tidigare forskning. Därpå har det identifierats att den tysta och den explicita kunskapen inom revisionsbranschen kan komma att påverkas i olika grad i samband med en ökad digitalisering. Syftet med studien är att undersöka hur tyst kunskap överförs mellan juniora och seniora revisorer, och hur det påverkas i samband med en ökad digitalisering inom branschen. Vidare syftar även studien till att skapa en förståelse för hur revisorer tränas in i professionen kopplat till en ökad digitalisering. Med hjälp av en kvalitativ studie som baseras på personliga intervjuer med juniora, seniora och auktoriserade revisorer så besvaras studiens problemformulering: Hur skapas och överförs tyst kunskap inom revisionsbranschen och hur kan detta påverkas i samband med en ökad digitalisering? Studien kan genom den insamlade empirin visa på tre konkreta faktorer som upplevs bidra till hur juniora revisorer tränas in i yrket: genom interna utbildningar, att lära genom att praktisera sina kunskaper och genom feedback från kollegor. Genom empiriinsamlingen tyder denna studie på att fenomenen professionell bedömning och professionell skepticism är två typer av tyst kunskap inom revisionsbranschen som grundar sig i erfarenheter. Studien tyder även på att den tysta kunskap både överförs genom interaktion mellan kollegor och genom utbildning. Slutligen indikerar studien på att överföringen av den tysta kunskapen kommer anpassas i samband med en ökad digitalisering.