This study focuses on computer games in the subject of social science and aims to examine what view teachers and teacher students can have and how they can reason about computer games in social science, both as a theme and teaching method. Furthermore, the purpose will be to analyze the motives and factors underlying the choice of using computer in their teaching. To answer these questions, the study involves qualitative interviews as a method. I will first interview the teachers and the teacher students and then analyze the answers using previous research and different theories. The study shows that teachers and teacher students are positive about computer games in teaching and see the relevance, potentials, and benefits of its use. However, due to various factors, there is limited scope in teaching. The factors that inhibit the use of computer games are considered as: technical concerns, ignorance, lack of time, cost issues, discomfort, and priorities. Finally, more information, research, positive thoughts, and recommendations could increase the incidence and application of computer games in teaching.

Digitala vårdmöten är ett omdiskuterat ämne i Sverige sedan det fria vårdvalet infördes. I loppet av minuter kan du infinna dig i ett möte med en läkare vart du än är i världen, så länge du har uppkoppling. Sjukvården har stått inför en teknisk revolution och är i sin linda på många mer sätt, än andra branscher som redan kommit längre. Dessutom är det en bransch som präglas av traditioner, arbetssätt, hög nivå av moral och etik. De renodlade digitala vårdcentralerna bedrivs till större del i privat regi och har infört ett helt nytt koncept på hur primärvård kan ges. De har drivit på den offentliga sektorns vårdcentraler att införa liknande lösningar. Närhälsan är Sveriges största vårdcentral och har nu digitala vårdmöten i sin verksamhet. Men till skillnad från de privata aktörerna är de inte vinstdrivande utan snarare kvalitétsdrivna. I denna studie får ni läsa om på vilket sätt det digitala vårdmötet avlastar arbete för den fysiska primärvården och hur kvaliteten på vår primärvård har påverkats på grund av de den digitala implementeringen. Vi dyker djupare in i just Närhälsans arbete att främja kvalitén, möta människans behov och visioner med det digitala vårdmötet.  Slutsatserna är att det skiljer sig mycket i medicinsk kvalitet beroende på vart du som patient väljer att vända dig. De offentliga vårdgivarna drivs av kvalitet på sjukvården, medan de privata drivs av avkastningskrav. Det medför till viss del merarbete för den traditionella sjukvården då brist på tillit uppstår och man väljer att göra om redan genomförda undersökningar. Samtidigt ser vi att de även kan avlasta primärvården med att patient erbjuds möjligheten till vård på distans genom mobila applikationer. Det gör att patienter som annars skulle uppta resurser hos den traditionella sjukvården nu snabbt och lätt kan få hjälp digitalt vid enklare läkarbesök. / The digital healthcare is a well discussed topic in Sweden since the free choice of healthcare was implemented. In matter of minutes you are able to meet a doctor wherever you are in the world, if you have internet. Healthcare has faced a technical revolution and is in its infancy in many ways than other industries that have already come further. Moreover, it is an industry that is characterized by traditions, working methods, high level of moral and ethics. There are now pure digital healthcare facilities that are to a large extent run by the private sector and have introduced a completely new concept on how primary care can be given. Närhälsan, which is Sweden's biggest provider of primary healthcare has come to develop a similar strategy for their healthcare centers. Unlike the private sector, are not profit-driven but rather qualitatively driven. In this study you will learn how the digital care meeting relieves work for physical primary care and how the quality of our primary care has been affected by the digital implementation. We dive deeper specifically into the work of Närhälsan and their work that promotes quality, meet customer demand and visions with the digital healthcare-meeting. The conclusion is that it differs greatly in medical quality depending on to whom the patient decide to turn. The public healthcare providers are driven by quality, while the private sector is driven by required return. This entails, to a certain extent, more work for the traditional health care system, since there is a lack of trust and one chooses to redo the already completed surveys. At the same time, we see that they can also relieve primary care by offering patients the possibility of remote care through mobile applications. This means that patients who would otherwise occupy the resources of the traditional health care service can now quickly and easily get help digitally in the case of simple doctor visits.

Syfte: Idag finns det begränsat med forskning som studerar digitalisering av bygglovsprocessen, speciellt om man ser ur Sveriges kommuners perspektiv. Syftet med arbetet är således att sätta den aktör som i slutändan granskar och beviljar bygglov i fokus och låta de bli ett objekt för vidare studier. Målet med arbetet är att visa på möjligheter och hinder med att digitalisera dagens bygglovsprocess samt att bidra med ny information som Sveriges kommuner kan använda som underlag i en fortsatt utveckling av behandlingen av bygglovsansökningar. Metod: För att genomföra arbetet så att uppsatt mål nås har en litteraturstudie gjorts för att ligga till grund för genomförandet av intervjuer på olika kommuner. Efter genomförd litteraturstudie har 8 intervjuer genomförts på 7 av Sveriges 290 kommuner. Resultat: Det finns en stor variation i kommuners digitala utveckling i dagsläget. Samtliga kommuner ser stora möjligheter med en fortsatt och ökad digitalisering. Med hjälp av litteraturstudien och intervjuerna kunde många konkreta hinder identifieras, både genom erfarenheter och tankar om framtiden. Konsekvenser: Slutsatserna som kan dras efter genomförd litteraturstudie och genomförda intervjuer är att det behövs mer forskning på området. Man kan också slå fast att en digitaliserad bygglovsprocess är ett område med stor förbättringspotential och stora möjligheter. De rekommendationer som kan fungera som riktlinjer till olika kommuner är följande: ▪ Förankra investeringar hos ledning ▪ Förankra förändringar hos personal i ett tidigt skede ▪ Tillsätt någon ansvarig för den digitala verksamheten inom avdelningen ▪ Utföra mindre utredningar för att identifiera områden som kan förbättras med digitalisering ▪ Skynda långsamt, ta små kontinuerliga steg mot en mer digital process Begränsningar: Endast medelstora kommuner i Sverige undersöktes, förhoppningen var att kunna generalisera resultatet till mindre och större kommuner. Ingen annan aktör inom området undersöktes; entreprenören, privatpersonen eller samhället hade kunnat vara objekt för undersökningen om den varit mer omfattande. Även dokumentanalys hade kunnat adderas till de valda metoderna om arbetet varit mer omfattande. Nyckelord: digitalisering, bygglov, kommun

Transportföretagens primära aktiviteter är de fysiska godsförflyttningarna mellan godsavsändare och godsmottagare samt det tillhörande informationsflödet. Integrationen mellan dessa aktiviteter är en av de kritiska framgångsfaktorerna för transportföretagen. För att transportföretagen ska erhålla en effektiv verksamhet måste flödena, material-, information, resurs och kapitalflöde beaktas både enskilt men också som helhet. Det finns idag ett flertal digitala verktyg för transportledare att nyttja för en lönsam transportlogistik.    För att lyckas med en effektiv och konkurrenskraftig transportledning är digitala verktyg en nödvändighet. Det finns företag som redan genomfört satsningar och implementerat digitala arbetssätt, men utvecklingen kvarstår främst för många små och medelstora åkeriföretag.    Samtidigt som konkurrensen inom branschen tätnar har transportsektorn identifierats som en av samhällets största miljöproblem. Kundernas medvetenhet ökar, andelen lagar och restriktioner som kopplas till miljö blir allt fler. Regeringen har en ambitiös målbild kring reduceringen av växthusgasutsläppen till år 2030. Den största förbättringspotentialen för minskad klimatpåverkan bedöms finnas inom transportplanering. Oavsett vilken strategi som används för att förbättra företagets interna och externa miljöpåverkan kan ett utvecklat IT-system underlätta genomförandet av strategin.    Dagens marknad domineras av standardsystem med syftet att förenkla, planera och stödja verksamheten. Ett användbart IT-system kräver en tydlig bild av den aktuella verksamheten och deras krav på systemet. För att erhålla denna bild har författarna genom intervjuer och observationer kartlagt fallföretagets nuläge och börläge med hjälp av flödesteori. Studien visade att transportledningen karakteriseras av ett manuellt arbete med handskrivna papper, Excel och många telefonsamtal. Efter implementering av ett IT-system kommer fallföretaget erhålla digitala verktyg för att effektivisera och optimera transportledarens dagliga planering och därigenom effektivisera arbetet. Små och medelstora företag behöver utveckla en metod för urval av rätt systemstöd och implementering vid en digitalisering av transportledningsprocessen.    Vidare i studien har en kravspecifikation utvecklats för tillämpning vid en digitalisering av transportledningsprocessen. De framtagna funktionskraven har identifierats genom en litteraturstudie, processkartläggning samt intervjuer med systemanvändare och systemutvecklare. Kravspecifikationens funktionella krav redovisas med en tillhörande prioritering och belyser dess vikt vid en kommande upphandling. Ett utdrag av de funktioner som visade sig vara av hög prioritet är planeringsverktyg, GPS, kommunikationsverktyg och utbildning. De funktioner med låg prioritet som kan implementeras i ett senare skede är bland annat geografiskt informationssystem och funktioner för integrering av externa parter.  Den genomförda studien påvisar att en investering av ett färdigt system från en systemleverantör är mer fördelaktig än att utveckla ett eget system, både ur ett kostnads- och tidsperspektiv.  För att erhålla en effektiv implementering är det viktigt att hela verksamheten utbildas för att säkerställa en hög delaktighet. Vidare är det av vikt att företaget utser en IT-ansvarig som fångar upp de anställdas synpunkter och ansvarar för kommunikationen med systemleverantören.

Bakgrunden till denna studie är Sveriges nationella digitaliseringsplan från 2017 som gjort avtryck i skolan i bemärkelsen att läroplaner reviderats och fått ett ökat fokus på digitalisering. Syftet med den här studien var att undersöka hur förskoleklasslärare beskriver användningen av digitala verktyg i matematikundervisningen. Genom en enkätundersökning har 19 yrkesverksamma pedagoger i förskoleklass beskrivit motiv, metoder samt för- och nackdelar med i sitt arbete med digitala verktyg. Tematisk innehållsanalys av svaren visar att motiven för användandet av digitala verktyg utgjordes av motivation, läroplan, kompletterande arbetssätt och hjälpmedel och extra anpassningar. Vidare indikerade resultaten att deltagarna använde en bred uppsättning digitala verktyg i matematikundervisning, och att dessa verktyg används i relativt hög utsträckning i arbetet med alla de centrala innehållen i matematik för åk 1-3. Upplevda fördelar i arbetet med digitala verktyg var kompletterande arbetssätt, hjälpmedel och extra anpassningar, arbetsbelastning och motivation. Nackdelarna utgjordes av både tekniska och pedagogiska problem, exempelvis felaktigt tankesätt och undermålig internetuppkoppling. Vidare studier skulle kunna innehålla hur förskoleklasslärare väljer att arbeta med olika program och appar i undervisningen.

Med de rådande omständigheterna som pandemin covid-19 medfört har såväl privatpersoner, företag, organisationer, skolor och myndigheter behövt ändra sitt arbetssätt till att bli digitalt. Organisationer som inte är anpassade efter att passa in i en digital kontext har plötsligt behövt omkonstruera sin verksamhet för att fortsättningsvis fungera i det nya normala. Tidigare forskning visar att tillit är en viktig komponent för att förtroende ska finnas i en business-to- business-relation. Denna studie syftar undersöka hur tillit etableras i en b2b-relation som inleds med endast digital kontakt. För att uppfylla syftet användes en anpassad modell med komponenterna kompetens, integritet, kommunikation, värderingar, välvilja, gemensamt värdeskapande och öppenhet. Resultatet visade att de komponenter som modellen innefattar är lika viktiga för att etablera tillit digitalt, men att andra tillvägagångssätt är nödvändiga, delvis på grund av begränsad uppfattning av kroppsspråk. Riktlinjer togs fram för hur företagsrepresentanter kan anpassa kommunikationen för att skapa tillit i b2b-relationer digitalt.

I takt med att samhället blivit alltmer digitaliserat har det skett revideringar i förskolans läroplan Lpfö18 (Skolverket, 2018a) som ökat kraven i förskolans digitaliseringsuppdrag. Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares förståelse för hur undervisning med surfplattor kan utveckla barns digitala kompetens. Studiens metod hade en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer där nio verksamma förskollärare deltog. I databearbetningen av den insamlade datan användes en tematisk analys för att identifiera teman i förskollärarnas utsagor. I resultatet framkom tre övergripande teman: yttre faktorer kring digitsliseringsuppdraget, inre faktorer för realisering av digitaliseringsuppdraget samt surfplattans användningsmöjligheter. En framträdande slutsats var att ett målstyrt innehåll i undervisningen med surfplattor är avgörande för barns utveckling av digitala kompetenser. / <p>Betyg i Ladok 201228.</p>

Digitalisering har i teorin och av olika aktörer ansetts vara ett bra verktyg som kan överbrygga de utmaningar som landsbygdsföretag står inför och därför bidra till en regional utveckling. För att digitalisering ska överbrygga landsbygdsföretagens utmaningar krävs det att användandet fungerar i praktiken. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka landsbygdsföretag som har digitaliserat sin verksamhet. Uppsatsen studerar landsbygdsföretag i Värmland, som digitaliserat sin verksamhet med hjälp av stödinsatser initierade av Tillväxtverket. Genom kvalitativa intervjuer har fyra personer från olika landsbygdsföretag berättat om hur digitaliseringen har fungerat och påverkat deras verksamhet i praktiken. Resultatet i studien visar att företagen har haft olika anledningar till varför de har digitaliserat sin verksamhet, men en gemensam nämnare till landsbygdsföretagen digitalisering är de externa påtryckningar från kunder och från stundande samhällsutveckling. Landsbygdsföretagens implementering och resultat av digitalisering skiljer sig även, men en gemensam faktor är att de har bidragit till att underlätta företagens arbetssätt. Resultatet i denna studie visar att definitionen av digitalisering är bred. Detta innebär att man bör reflektera kring hur väl digital teknik faktiskt kan hjälpa landsbygdsföretag att överkomma den mångfald av strukturella utmaningar som de står inför.

Med utgångspunkt i förskolans läroplan som numera förtydligar digitalisering och användning avdigitala verktyg har vi genom en onlinebaserad kvantitativ enkätstudie (n=242) undersökt vilka möjligheter och förutsättningar barn i svenska förskolor ges när det gäller användandet av lärplattor. Resultatet av studien visar att det finns en variation mellan förskolorna när det gäller exempelvis vilken utsträckning lärplattorna används i den dagliga verksamheten och vilka applikationer som används. Variationen verkar bero på yttre förutsättningar som tid, hur många lärplattor varje avdelningar har kontra antalet barn och tillgång till internet samt arbetslaget såsom vilka pedagogerna är, deras kompetens och vilken inställning och attityd de har till användandet av lärplattor i förskolan. Sammanfattningsvis visar studien att användningen av lärplattor i förskolan ären pågående process där pedagogernas intresse för lärplattan som digitalt verktyg och åsikt om hur denna ska användas i förskolans verksamhet varierar vilket ger barnen på olika förskolor olika möjligheter och förutsättningar när det gäller användning av lärplattan. / <p>Betyg i Ladok, 201221.</p>

Syftet med denna studie var att vi ville undersöka verksamma förskollärares erfarenheter av arbetet med digitalisering och synliggöra vilken kompetens förskollärarna har haft, samt hur kompetensöverföringen gått till i verksamheten. För att vi skulle få en ökad förståelse så genomförde vi sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer av förskollärare från olika förskolor, den intervjuguide (se bilaga 1) vi följde under intervjuerna hade vi formulerat utifrån vårt syftet. Efter intervjuerna var gjord så transkriberades svaren inför analys, vi analyserade den empiri vi samlat in med hjälp av tematisk analys. Det som blev synligt för oss var varför man arbetade med digitalisering, att surfplattan var det redskap som var vanligast förekommande när man arbetade med digitalisering. Förskollärarna vi intervjuade ansåg att alla arbetande förskollärare behöver samma digitala kompetens för att kunna lära ut till barnen i verksamheten, detta var dock någotsom var bristande i de flesta verksamheter av olika orsaker. / <p>Betyg i Ladok 201221.</p>