Syftet med den här studien var att jämföra hur läromedlen förhåller sig till varandra i framställningen  av text och bild samt hur texten och bilden samspelar, i tryckta respektive digitala läromedel, inom arbetsområdet geometri för årskurs 3. Genomförandet av studien utgick från socialsemiotik som teoretisk utgångspunkt för analysen. Studien följde en socialsemiotisk utgångspunkt. Tre tryckta läromedel och tre digitala läromedel i matematik för årskurs 3 analyserades. Metoden för analysen var en komparativ analysmodell utifrån Hellspong (2012, s.78). Forskningsfrågorna som studien ställde förhöll sig till text, bild och sambandet däremellan inom geometri.   1.     Vad karakteriserar textframställningen för arbetsuppgifter inom geometri för årskurs 3 i tryckta läromedel i förhållande till digitala läromedel? 2.     Vilka likheter och skillnader finns i användandet av bilder till arbetsuppgifter inom geometri för årskurs 3 i tryckta respektive digitala läromedel? 3.     Hur samspelar texten och bilden i tryckta läromedel i förhållande till digitala läromedel i arbetsområdet geometri för årskurs 3?   Resultatet av analysen visade att de tryckta och digitala läromedlen som analyserades inte skiljer sig nämnvärt. Texten framställs på ett liknande sätt, med ungefärligt lika många antal meningar, ord och matematiska begrepp. Bilderna framställs även dessa på ett likvärdigt sätt. Den stora skillnaden mellan de olika typerna av läromedel var att de tryckta läromedlen hade fler uppgifter som saknade bilder. En annan skillnad var att de digitala läromedlen innehöll dynamiska uppgifter. Samspelet mellan text och bild var enligt resultatet tillfredsställande, då bilderna mestadels överensstämde med texten samt att bilderna var placerade intill uppgifterna.   Nyckelord: dynamisk, socialsemiotik, semiotik, matematikdidaktik, digitalisering.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på vad forskningen säger kring tillämpandet av digitala verktyg i de samhällsorienterande ämnena F-3, vilken verkan de digitala verktygen för med sig i SO-undervisningen för både lärare och elever samt hur man som lärare kan använda det på ett givande sätt. I olika databaser har vi har funnit relevant forskning i form av artiklar, avhandlingar och böcker. Med hjälp av den forskning vi funnit har det belyst olika perspektiv, bland annat för-och nackdelar med digitala verktyg. Forskningen visar att arbetet med digitala verktyg i SO-undervisningen främjar alla elever oavsett behov och stärker lärandet. Ett annat perspektiv som forskningen lyft fram är den digitala kompetensens betydelse för lärare i deras profession och hur den påverkar undervisningen, både utifrån lärar- och elevperspektiv. Forskningen visar att däremot ställer tillämpningen av digitala verktyg stora krav på lärare vilket innebär att de bör besitta datorkunskaper i en viss mån. Något som framkommit i kunskapsöversikten är också att kravet inte endast ställs på läraren, utan även på skolans ledning och organisation. Med detta som utgångspunkt hoppas vi på att i vår framtida lärarprofession kunna arbeta med digitala verktyg i undervisningen på ett kritiskt och genomtänkt sätt.

Syftet med denna studien är att undersöka hur låg- och mellanstadielärare uppfattar implementeringen och användningen av digitala verktyg i språkskolor utifrån domesticeringsteorin. Lärarnas uppfattning kopplas samman med riktlinjer från politiska styrdokument gällande digitaliseringen av skolan för att få en förståelse för den digitala utvecklingen i språkskolan. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har två metoder tillämpats, dels en kvalitativ intervjustudie med fyra låg-och mellanstadielärare från två språkskolor, och dels en kvalitativ dokumentanalys av sex politiska styrdokument. Resultatet visar att lärarna uppfattar flera fördelar med de digitala verktygen, men främst ser dem som ett komplement för undervisningen. I viss utsträckning ifrågasätter dem den politiskt pådrivna digitaliseringen när de inte ser det pedagogiska syftet i att använda digitala verktyg. Resultatet visar även att de olika digitala verktygen kommit olika långt i domesticering på språkskolorna och processen påverkas av flera olika faktorer.

Huvudfråga: Vad är betydelsen av innovationskompetens för införandet av digitalisering och finns det eventuella motstånd för den processen? Delfråga: Vilka innovationskompetenser finns det hos ett distributörsföretag inom byggindustrin? Delfråga: Vilka eventuella motstånd finns det för byggindustrins digitalisering av inköpsprocessen som påverkar organisationens effektivitet och prestation? Syfte: Denna studie har som syfte att granska en distributörs innovationskompetens fördigitalisering av inköpsprocesser inom byggindustrin samt ge potentiella utvecklingsmöjligheter som kan leda till effektivisering genom ett innovationsbidrag i formen av en handbok. Metod: Studien är en fallstudie som grundar sig i kvalitativa metoder samt ett idiografiskt synsätt och en induktiv ansats. Empiriska insamlingsmetoder är semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer. Slutsats: Utifrån slutsatserna av analysen och diskussionen på frågan om vilka innovationskompetenser det finns, har det visat sig finnas en korrelation mellan uppdragsgivarens tillvägagångssätt kring förändring och Kolbs lärcykel. Med hjälp av analysen och diskussion kan okunskap kring digitaliseringen identifieras som ett motstånd som påverkar organisationens prestation och effektivitet gällande inköpsprocesser.

The audit profession consists of scanning and verifying companies' financial reports, whichrequires human capital in the form of auditors. Major parts of auditing have been digitizedduring the last decade. One of the various computer systems that is affecting the audit professionis artificial intelligence, which is a computer system that imitates the human brain. Artificialintelligence (AI) can plan, structure, solve problems and draw conclusions all by itself. Thepurpose of this study was therefore to investigate and elucidate how audit firms are preparingfor the changing competence requirement due to artificial intelligence effects on the profession.The study was conducted through a qualitative method with semi-structured interviews withauthorized auditors. The study’s result shows that AI will not replace the auditing agencies’need for human capital. The profession, on the other hand, will largely consist of consulting inthe future. The study’s result also indicates that hard and soft skills will continue to be valuedby audit firms. The conclusion is that AI is a growing phenomenon in the auditing professionleading to a change of work task assignments. In the future auditors work in parallel with thetechnology safeguarding that he technology produce quality. Thus, AI will not replace theauditing agencies’ need for human capital, but AI might just shift the focus of the audit itself.

Revisionen utgör en viktig samhällsfunktion och kan ses genomgå ett paradigmskifte där digitaliseringen är en bidragande faktor. Digitaliseringen av revisionsbranschen medför förändringar i både revisorernas arbetsmetodik och vilka krav som ställs på revisorns arbete, man kan därför även tänka sig att även revisorsrollen kommer att förändras. Syftet med denna studie är att förstå hur revisorer upplever förändringarna som sker i deras yrkesroll till följd av digitaliseringen. Det framkom ur intervjuerna att revisorerna i överlag upplever det som positivt. Arbetsuppgifterna har effektiviserats och mer tid kan läggas på andra uppgifter. Utifrån resultatet konstruerades en ny modell för att förklara vilka förändringar digitaliseringen har medfört. Studiens slutsats blev att revisorns roll går mer mot ett kvalitativt yrke, i form av en analytiker, och att andra framträdande roller som kommunikatör och rådgivare börjar ta plats.

Background and problem: The technological development in recent times has created new norms for daily life. Therefore, the public sector is currently going through a process of digitalization to meet the needs of modern citizens. However, the process has proven to be extremely challenging for municipalities across the nation. As studies have shown there are significant differences between municipalities regarding their efforts related to digitalization. Purpose: The purpose of this study is to develop an understanding of how municipalities are working on digitalization and why there are significant differences between them. Furthermore, the study aims to gain knowledge about the organizational structures, strategies and solutions that have been implemented by municipalities to achieve their objective. Method: To fulfil the purpose of the study, a comparative case study of two separate municipalities has been conducted. Furthermore, two additional departments with each respective municipality have been included to provide additional depth and variation in this study. The empirical information has been collected through semi-conducted interviews and public documents. Conclusions: Digitalization in municipalities is an on-going process, which is complicated in its nature since it represents enormous organizational changes. In order to deal with the challenges of digitalising, municipalities in both cases in this study have developed their own strategies, which are based on an translation of the national strategy for digitalization. Furthermore, both municipalities have created similar organizational structures to lead the process of digitalization. However, it has been concluded in this study that digitalization of municipalities is largely driven by individual enthusiasm, instead of formal structures. There are certain additional factors, which affect digitalization in both municipalities and ultimately create differences between them, these factors include – organizational history and maturity, degree of centralisation, resources, decision-making and trust amongst decision-makers.

Utvecklingen inom tekniken har medfört att skolan och dess läromedel har digitaliserats. Med digitala läromedel i undervisningen förändras sättet man arbetar på. Vilka krav digitala läromedel ska uppfylla, samt vilka möjligheter och hinder som finns med digitala läromedel i undervisningen behöver förtydligas. Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur utvalda lärare i årskurs 1–3 använder läromedlet ”Favorit matematik” digitalt i matematikundervisningen. För att kunna ge en tydlig bild av hur det digitala läromedlet används och i vilket sammanhang lärarna väljer det digitala läromedlet, valdes teorin;”Technological Pedagogical and Content Knowledge” (TPACK). Studien genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1–3. Studiens resultat visar att lärarna ser den digitala versionen som ett komplement till den analoga versionen för att ge eleverna en varierad undervisning, vilket de menar kan bidra till att eleverna blir motiverade till lärandet. En möjlighet som det digitala läromedlet skapar vid undervisningen är att elever som lättare tar in kunskap visuellt kan vara mer delaktiga vid genomgångar. Studien påvisar även nackdelar och hinder vid användandet av det digitala läromedlet då elevernas motorik kan försämras om de inte får öva på att skriva med papper och penna. Dessutom kan uppkopplingen krångla och därmed försvåra undervisningen.

Det finns många anledningar till att uppskatta virkesvolym. Till exempel inför frivillig avsättning av områden med höga naturvärden, försäljning av rotposter, gallringsuppföljning och inför slutavverkning. Olika mätmetoder tar olika lång tid och uppskattningarna varierar i säkerhet. Syftet med rapporten var att undersöka mätosäkerheten för tre olika mätmetoder spaltrelaskop, diametermåttband och appen iSkogen. Fyra homogena tallbestånd på plan mark valdes ut i Hälsingland. En kontrollyta per bestånd stegades upp och täckte en ha. Varje kontrollyta totalklavades för att användas som referens. Därefter lades fem provytor på varje kontrollyta. Provytorna hade samma centrum och mättes med respektive mätmetod samt övrehöjdsträd togs ut med samma centrum som de övriga provytorna. Volym uppskattad med diametermåttband och spaltrelaskop lästes ur Näslunds tabell. Uppskattningar utförda med diametermåttband överskattade volymen i genomsnitt med 24 m³sk/ha. Långt under de andra mätmetoderna låg appen iSkogen. I genomsnitt underskattades samtliga provytor med 127 m³sk/ha. Uppskattningar utförda med spaltrelaskop låg närmast kontrollytornas volym på samtliga bestånd. Tre kontrollytor överskattades i genomsnitt med 5 m³sk/ha och en kontrollyta underskattades med 11 m³sk/ha. Spaltrelaskopet visade tillräckligt tillförlitligt resultat för att användas vid uppskattningar inför slutavverkning, skogsbruksplanläggning och gallringsuppföljning. Spaltrelaskopet lämpar sig ej till volymuppskattningar vid försäljning av rotposter eller värdering av områden med höga naturvärden. Diametermåttbandet visade tillräckligt bra resultat vid volymuppskattningar som accepterar vagare resultat exempel inför gallring. Appen iSkogen nedladdad på iPhone är ej lämplig för uppskattning av virkesvolym.      Nyckelord: Spaltrelaskop, Diametermåttband, appen iSkogen, volymuppskattning, digitalisering.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur teknik- och NO-lärare på en skola arbetar med digitalisering och om de ändrat sitt arbetssätt utifrån förändringarna i styrdokumenten. Syftet är också att undersöka lärarnas uppfattning om digitalisering och digital kompetens. Fem lärare på en skola intervjuades för att besvara frågeställningarna. Semistrukturerade intervjuer användes som metod. Resultatet visade att lärarna hade en positiv uppfattning om digitalisering men att det fanns hinder i form av exempelvis tidsbrist som gjorde att inga större förändringar skett i deras arbetssätt. Då resultaten är svåra att generalisera behövs det göras mer forskning inom området.