Digitaliseringen av psykologisk behandling är ett fenomen som börjat få mer utrymme i dagens samhälle de senaste åren. Det finns dock fortfarande stora kunskapsluckor som behöver fyllas, särskilt kring det kvalitativa. Denna studie hade i syfte att undersöka hur psykologstudenter upplevt en påtvingad övergång, i samband med COVID-19. Fem semistrukturerade intervjuer användes för att inhämta data från fem deltagare, vid tre olika universitet, som sedan analyserades med hjälp av en induktiv tematisk analys. Det framkom sex huvudteman, “Värdet av att ha riktlinjer”, “När klienten ses genom en skärm”, “Teknisk kompetens”, ”Den faktiska övergången”, “Effekten av digitala samtal”, ”Skillnaden mellan telefon- och videoterapi” och det övergripande temat: ”Bristen på tydliga riktlinjer”. Resultatet tyder på (1) att många svårigheter uppstått ur bristen av tydliga riktlinjer, (2) att teknisk kompetens kan underlätta svårigheterna och (3) att samtliga deltagare haft en negativ uppfattning kring det digitala arbetssättet som förändrats över tid. Studiens resultat bekräftar vissa tidigare studier och förkastar andra. Det är dock av stor vikt att mer forskning genomförs för att få en djupare och bredare bild kring upplevelsen vid en övergång och dess påverkan över det terapeutiska samtalet. Implikationer för utbildningsinstitutioner och framtida forskning diskuteras.

Digitalisering är ett aktuellt ämnesområde i förskolan i och med att läroplanen reviderades, som tydliggör att vi ska arbeta med digitala verktyg för att sträva efter målen i läroplanen. Studien handlar om att undersöka pedagogernas digitala kompetens och vilket lärande som möjliggörs hos barnen i användandet av digitala verktyg i undervisningen. Syftet är att undersöka hur pedagogerna ser på barns utveckling och lärande med hjälp av digitala verktyg i undervisningen och hur förutsättningarna ser ut för att sträva efter målen i läroplanen kring adekvat digital kompetens. Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med en viss standardisering som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att flertalet pedagogerna är positiva till att arbeta med digitalisering i förskolan. En del pedagoger anser sig inte besitta tillräcklig kunskap och kompetens inom digitalisering, för att bedriva en lärande undervisning. Andra anser sig ha vardagliga grundkunskaper, men ser ett behov av fortbildning för att uppdatera sin kompetens för att kunna förhålla sig till den ständiga utvecklingen inom digitalisering. Informanterna ser ett lärande i att använda digitala verktyg, där barnen skall vara producenter och inte konsumenter. Barnen behöver förberedas inför förändringar, där det digitala inte tillåts ta överhand gentemot det analoga lärandet utan ska istället anses vara ett kompletterande verktyg i pedagogernas undervisning.

Covid-19 pandemin har orsakat förändringar i samhället och lett till att organisationer behövt ställa om till att låta personal arbeta hemma. I kombination med en påskyndad digitalisering ställer det krav på hur verksamhetsstyrning bedrivs. Offentliga verksamheter är stora och komplexa organisationer vilket gör det intressant att se hur deras styrning bedrivs vid ett ökat distansarbete. Syftet med studien är att studera verksamhetsstyrning i offentlig verksamhet under den pågående covid-19 pandemin, för att bättre förstå hur verksamhetsstyrning bedrivs vid ökat distansarbete, så att offentlig verksamhet bättre kan ta tillvara på de möjligheter och möta de utmaningar som finns. Studien har genomförts med kvalitativ forskningsmetod och en induktiv ansats samt semistrukturerade intervjuer med personer från olika enheter i Kalmar kommun som arbetar på distans. Resultatet i denna studie visar på tre framträdande styrmedel används för distansarbete som antyder på en mer formell styrning med policys, regler och rutiner men samtidigt så lämnas en stor del av kontrollen och styrningen över till mindre formella former av kultur och tillit. Studien har också resulterat i att utmaningar och möjligheter har identifierats.

Syfte: Syftet med denna studie är att ur redovisningskonsultens perspektiv undersöka hur yrkesrollen förändrats till följd av den pågående digitaliseringen. Metod: Studien har tillämpat en kvalitativ forskningsmetod där en abduktiv ansats applicerats. Det empiriska materialet samlades in genom 8 semistrukturerade intervjuer och sammanställdes sedan genom en tematisk analys, som tillsammans med den teoretiska referensramen sedan analyserades för att komma fram till slutsatser.   Slutsats: Digitaliseringen har påverkat redovisningskonsultens yrkesroll genom implementering av digitala verktyg och automatiseringen av arbetsuppgifter, vilket anses som tvingande enligt den institutionella teorin. En av de stora följderna är att rådgivning ökat i yrkesrollen, vilket bidragit till att mer krav ställts på redovisningskonsulten ifråga om tillgänglighet och värdeskapande. Den digitala utvecklingen har vidare påverkat tjänsteutbudet och prissättningen, vilket indirekt bidragit till förändrade affärsmodeller. Detta då aktiva förändringar av affärsmodellen inte sker kontinuerligt, utan redovisningskonsulten följer med marknadens efterfrågan. / Purpose: The purpose of this study is to examine from the perspective of the accounting consultant, how the professional role has changed as a result of the ongoing digitalization. Method: The study has applied a qualitative research method where an abductive approach has been applied. The empirical material was collected through 8 semi-structured interviews and then compiled through a thematic analysis, which together with the theoretical frame of reference was then analyzed to reach conclusions.  Conclusion: Digitization has affected the accounting consultant's professional role through the implementation of digital tools and the automation of tasks, which is considered mandatory according to institutional theory. One of the major consequences is that consulting has increased in its professional role, which has contributed to more demands being placed on the accounting consultant in terms of accessibility and value creation. The digital development has also affected the range of services and pricing, which has indirectly contributed to changing business models. This is because active changes to the business model do not take place continuously, but the accounting consultant follows market demands.

Denna uppsats utforskar de potentiellt förändrade rollerna och synerna på ledarskap i ett IT-företag som en effekt av en oväntad digitalisering. Baserat på en teoretisk bakgrund som omfattar ledarskap, e-ledarskap och digitala kommunikation samt empiriska studier utförda genom intervjuer på företaget Orango utforskar vi hur denna omställning påverkar ledarskap och kommunikation i företaget med en ambition att utveckla ny kunskap om situationen. Vi avfärdar inte befintlig teori utan försöker nå konsensus i det empiriska materialet genom att försöka fylla de kunskapsluckor som uppstått med hjälp av nyetablerade-ledarskapsteori. Det empiriska materialet används för att beskriva Orango, deras ledarskap och de förändringar vi ser i organisationen. Intervjuerna har utförts på tre olika ledarnivåer för att skapa en förståelse för hur de olika nivåerna ser på och utövar ledarskap. Rapporten resulterar i en förklaring och slutsatser av våra fynd, vilka förhoppningsvis berikar informatikområdet.

I föreliggande uppsats kommer läsaren att möta en undersökning om hur samhällskunskapslärare uppfattar sin digitala kompetens under coronapandemin. Detta görs utifrån tre utgångspunkter. För det första har det undersökts hur samhällskunskapslärare uppfattar sin digitala kompetens att behandla digitalisering som ett innehåll i undervisningen. För det andra har det undersökts hur samhällskunskapslärare uppfattat målsättningar relaterade till digitalisering och samhällskunskap. För det tredje har det undersökts hur samhällskunskapslärare uppfattar sin kompetens att använda digitala metoder i sin undervisning.    Metoden som har använts i uppsatsen för att besvara forskningsfrågorna är kvalitativa intervjuer med fem lärare i samhällskunskap. Samtliga lärare undervisar i samhällskunskap mot grundskolans senare år.    Resultatet av undersökningen visar att samhällskunskapslärarna uppskattar sin digitala kompetens som ganska god eller medelmåttig förutom när det handlar om programmering. På området programmering uppfattade samhällskunskapslärarna att de hade en dålig kompetens. Vidare visade resultatet att samhällskunskapslärarnas tillämpning av digitaliseringen som ett innehåll i undervisning var varierande. Det visade sig också att en effekt av coronapandemin är att samhällskunskapslärarna uppfattar att deras digitala kompetens har blivit bättre. / This essay includes a study of how teachers in social studies in Swedish schools rate their digital competence during the corona pandemic. This is done based on three perspectives. First, it has been studied how teachers in social studies perceive their digital competence to treat digitization as a content in teaching. Second, it has been studied how teachers in social studies perceived perceptions related to digitalisation and social studies. Thirdly, it has been investigated how social studies teachers perceive their competence to use digital methods in their teaching.   The method that has been used in the essay to answer the research questions is qualitative interviews with five teachers in social studies. All teachers teach social studies towards the later years of compulsory school.    The results of the survey show that teachers in social studies grade their digital competence as quite good or mediocre except when it comes to programming. In the field of programming, teachers in social studies perceived that they had poor skills. Furthermore, the results showed that the teachers in social studies use digitalisation as a content in teaching in varied forms. Also, one effect of the corona pandemic is that teachers in social studies perceive that their digital skills have improved.

En organisations interna och externa miljö har förmågan att enkelt förändras och därav har organisationen ett behov av att ständigt genomgå förändringsarbeten för att upprätthålla dess konkurrensfördel. Alltså kan förändringsarbete initieras på grund av interna och externa faktorer och kommunikation är en central faktor för att detta ska lyckas. Det som har undersökts är hur ett IT-företag och dess kommunikation påverkas när ett systembyte genomförs på distans. Det har forskats kring hur organisationen hanterar förbindelsen mellan kommunikation, hantering av informationsflöden och implementering av ett nytt system. Utförandet av detta har skett genom metoder som intervjuer, specifikt semistrukturerade intervjuer, för att få en rikare bild och analys på hur organisationen och dess kommunikation upprätthålls under ett förändringsarbete. Det har även använts en typ av autoetnografi under analysen då en av författarna jobbar på den valda organisationen och medfört vidare till den rika bilden. Författarna har kommit fram till att kommunikation är en av de viktigaste beståndsdelar i ett förändringsarbete för att säkerställa en implementerings framgång, och att den digitala kommunikationen inom IT-företaget hade kunnat förbättras ytterligare för att undvika det kommunikationsgap som bekräftades.

Syftet med denna studie är att få syn på både hur några högstadielärare ser på handskrivande iförhållande till att skriva på dator och om de använder handskrivande som en lärresurs.Bakgrunden till denna frågeställning är att det blir allt vanligare att eleverna på högstadiet harvar sin dator som arbetsredskap och som verktyg för att både söka efter information och läsade digitala läromedel de använder i de olika kurserna. Att miljön i skolorna blir alltmerdigitaliserad ligger i linje med Skolverkets riktlinjer att ”eleverna ska ges möjligheter attkommunicera i digitala miljöer med interaktiva och föränderliga texter” (Skolverket, 2019. s.252). Kommer datorn som skrivverktyg då helt ersätta handskrivande? För att nå fram till syftetmed denna undersökning användes en kvalitativ metod i form av intervjuer med tre aktivahögstadielärare. Resultaten visar att det är en stor hjälp både för lärare och för elever att användadatorn som skrivverktyg, men att det fortfarande finns vinster att uppnå med att hålla kvarhandskrivande som en lärresurs. / <p>Svenska</p>

Alla företag har ett juridiskt ansvar att upprätta årsredovisningar och bokföra enligt gällande lagar och regler. Då utformningen av redovisningen varit detsamma under en längre period har de senaste årens digitala utveckling, och inte minst pandemins nedslag, påskyndat företags arbetssätt till ett mer digitalt. Tidigare forskning har lyft att SME-företag har begränsade resurser och att de därmed ofta väljer att outsourca sin redovisning till redovisningsbyråer. Detta skulle kunna innebära att synen på vad en digitaliserad redovisning är och vilka möjligheter och problem som den bidrar med skiljer sig åt mellan företag och redovisningsbyråer. Syftet med studien är därför att undersöka varför den kan finnas ett motstånd för svenska SME-företag att vilja digitalisera sin redovisning och om det valet har något med företagets eventuella outsourcing till externa parter att göra. För att kunna undersöka vilka faktorer som påverkar valet av en digitaliserad redovisning utförs en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer för SME-företag både inom redovisningsbyråer men också inom tre olika verksamhetsområden (hotell och restaurang, fastigheter och säkerhet). Intervjuerna analyseras enligt en tematisk analys och presenteras sedan uppdelat på redovisningsbyråer och företagens olika professioner genom återkoppling till tidigare forskning och teorier. Slutsatsen i studien är att både redovisningsbyråerna och företagen ser stora fördelar med en digitaliserad redovisning då den effektiviserar redovisningsprocessen. Dock menar redovisningsbyråerna att det största motståndet till en fullt digitaliserad redovisning är deras kunder och de lagar och den reglering som finns att förhålla sig till. Företagen anser att de är tillräckligt digitaliserade och därmed saknar behov av att implementera den digitala redovisningen fullt ut. Vidare upplever företagen viss osäkerhet för eventuella digitala intrång som kan ske när de väljer att digitalisera redovisningen. Denna skillnad mellan redovisningsbyråer och företag kan förklara varför det finns ett motstånd till att digitalisera redovisningen.

I takt med digitaliseringen och den ökade förekomsten av e-böcker och digitala boktjänster, ser vi en förändring i samhällets läsvanor. Dessa förändrade läsvanor speglas även i elevernas läsvanor, där användningen av elevanpassade digitala boktjänster som Polylino skola blir mer vanligt i svenska klassrum. Eleverna får därmed ta del av en annan form av lyssning utöver den lärarledda högläsningen. Syftet med studien är att synliggöra om lärare ser Polylino skola som jämförbart med högläsning gällande användningen och syftet samt dess förtjänster och nackdelar. Forskningen har baserats på data som har samlats in på två sätt; en kvalitativ enkätundersökning med 40 svarande, och kvalitativa intervjuer med sex lärare, varav samtliga verksamma i förskoleklass samt årskurserna 1-3. Resultatet analyseras utifrån literacybegreppet, med fokus på läsandegemenskap, The Four Resource Model, föreställningsvärldar, Reciprocal teaching och stöttning. Resultatet visar att elevernas vardagspraktiker kring digitala verktyg påverkar användandet av Polylino skola, där fokus faller på stimulering och underhållning, istället för textens innehåll. Det fasta formatet i Polylino skola anses av lärarna begränsa den läsutveckling som eleverna normalt hade utvecklat i högläsningspraktiker, då bland annat interaktion, inlevelsen och samtalet om det lästa uteblir. Däremot lyfts Polylino skola som ett bra stöd för elever som behöver hjälp med att knäcka läskoden och kan främja ett utvecklat läsintresse hos eleverna. Vidare diskuteras studiens resultat i relation till tidigare forskning och teori. Studien ger en bild av hur lärare beskriver sitt arbete med högläsning respektive Polylino skola i undervisningen för förskoleklass och årskurserna 1-3 samt belyser utvecklingsmöjligheter.