Studiens mål är att besvara hur introduktionen av sparrobotar kommer att påverka den svenska kapitalmarknaden samt undersöka vad svenska individer har för syn på tjänsten. För att kunna besvara forskningsfrågorna har tre olika metoder använts. Som huvudsaklig metod för att ta reda på individers inställning till sparrobotar har en enkätundersökning använts, utöver detta har även dokumentanalyser och en litteraturstudie använts. Sparrobotar är ett direkt resultat av digitaliseringen som pågår i samhället och möjliggör finansiell rådgivning till lägre kostnad än vad som varit tillgänglig tidigare. Forskningens resultat visar att mänskliga rådgivare kommer att behöva konkurrera med automatiska robotar som har potential att drastiskt förändra den finansiella marknaden. Studien visar på att sparroboten kan erbjuda finansiell rådgivning till lägre kostnad än en traditionell mänsklig rådgivare samtidigt som dess användande kan leda till minskad risk för dåliga finansiella beslut av användaren. Viss forskning tyder även på att sparroboten kan vara mer konsekvent med deras finansiella råd jämfört med dess motpart. Individer i Sverige har generellt en blandad syn på användandet av sparroboten medan en stor del av respondenterna inte har känt till dess existens. Graden tillit och vilja att använda tjänsten varierar beroende på nivån av generella tekniska kunskaper samt erfarenhet inom finansbranschen. / The study aims to answer the questions of how the introduction of robo-advisors will affect the capital market and investigate with which view Swedish individuals approach the service. In order to answer the research questions the study has used three different methods. The main method for investigating the citizens view of robo-advisors was through a survey study, but document analysis and a literature study were also used. Robo-advisors are a direct result of the digitalization that is taking place in the society. The main reason behind their existence are to simplify the capital market and reduce the unnecessary fees that the banking sector is charging for traditional financial advice. The result shows that human advisors now will have to compete with autonomous robots which have the potential to drastically change the market. The study finds that the robo-advisor can provide financial advice at a lower cost than traditional human advisors while its usage can lead to lower risks of bad financial decisions by the user. Some research also suggests that roboadvisors can be more consistent in their financial advice compared to their counterpart. Individuals in Sweden generally have a mixed view on the usage of robo-advisors while at the same time many respondents did not know the service existed. The level of trust and willingness to use robo-advisors is affected by the level of general technical interest and financial experience.

Samhället i stort liksom skolan påverkas av den snabba digitaliseringen. Den digitala tekniken skapar nya pedagogiska möjligheter och utmaningar. Digitaliseringen förändrar lärandet i skolan både för elever och personal, både hur vi samtalar och söker lärdom. Vi ser en lärarroll i förändring. Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar lärare, speciallärare och specialpedagoger på lågstadiet har kring digitala verktyg i matematik. Vi har genomfört tio intervjuer med lärare, speciallärare och specialpedagoger. Resultatet visar att det finns både positiva aspekter som att de digitala verktygen underlättar för inkludering, att elevernas motivation ökar eller att det är lättare att åskådliggöra undervisningsstoff liksom negativa aspekter som att det gör eleverna mer isolerade, det blir mindre tid till gemensamma diskussioner och mer tid som får läggas på att lösa tekniska problem. Slutsatsen blir ändå att de digitala verktygen, beroende på hur de används, kan gynna interaktion med artefakten eller andra människor via olika nätverk eller diskussioner vilket är viktigt för lärandet enligt den sociokulturella teorin. Det handlar dock mycket om att läraren får en förändrad roll och att lärarna behöver få fortbildning kring hur de kan använda sig av verktygen på bästa sätt.

Denna uppsats handlar om förutsättningarna till att implementera regeringens nationella digitaliseringsstrategi för det svenska skolväsendet. Den nationella digitaliseringsstrategin för det svenska skolväsendet lyfter att alla elever ska få möjlighet att utveckla en digital kompetens, både elever och lärare ska ha likvärdig tillgång till digitala verktyg samt att det ska bedrivas forskning om den digitala utvecklingen. Skolverket har den verkställande rollen i det här och redovisar i sin uppföljningsrapport från 2019 att digitaliseringen av skolan har fått ett större genomslag i gymnasieskolan och högstadiet, att lärare upplever ett behov av att utveckla sin digitala kompetens samt att tillgången till teknisk och pedagogisk support varierar bland skolverksamheter. Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasielärare förhåller sig till digitaliseringen av skolan, och genom det identifiera faktorer som främjar respektive försvårar gymnasielärares kompetensutveckling när det gäller digitaliseringen. Datainsamlingsmetoden är samtalsintervju och det insamlade materialet har tolkats med hjälp av två analysverktyg. Det ena analysverktyget är resultatet från Skolverkets forskningsöversikt om digitaliseringen av skolan och det andra analysverktyget är Henrik Kocks tolkningsram för kompetensutveckling. Resultatet visar att digitaliseringen av gymnasieskolan går i linje med flexibelt lärande, d.v.s. att integrera digitala verktyg med traditionellt lärande, och den skeptiska attityden till att digitala verktyg inte alltid är det bästa alternativet för elevers lärande. Det visar även att utvecklingen av gymnasielärarnas digitala kompetens främjas av att skolledningen har förståelse för att lärarna behöver kompetensutveckla sig, att lärarna ges möjlighet att delta i fortbildningsdagar på skolan under arbetstid samt att det finns kollegor som kan lära ut. På motsvarande sätt försvåras gymnasielärares kompetensutveckling av otydliga styrdokument, företags lobbying samt tidsbrist.

Den 1 juli 2019 fick digitalisering en ny innebörd med förtydligade mål i den reviderade utgåvan av Läroplan för förskolan. I och med denna implementering är syftet med studien att undersöka hur verksam personal gördigitaliseringspolicy i verksamheten och vilka svårigheter de kan finna med arbetet inom ämnet. Policy enactment-teorin har varit utgångspunkten i studien, som på svenska översatts till “att göra policy”.  Studien utgår från en kvantitativ undersökning i form av enkäter som har skickats ut till verksam personal på förskolor runt om i Sverige där 239 personer deltagit. Enkätsvaren har kategoriserats och analyserats efter tre olika idealtyper som benämns som troende, ambivalenta, och icke troende. Majoriteten av respondenterna ställer sig positiva till digitalisering i förskolan, men trots detta kan de flesta sätta ord på någon eller några nackdelar med ämnet. Resultaten visar på en mångfald i görandet av digitaliseringspolicy i förskolan, bland annat på grund av personalens eget intresse och personliga värderingar kring ämnet. Resultatet visar även på att kompetensbrist hos personal kan stå som hinder för görandet av digitaliseringspolicy i förskolan, vilket kan skapa en stor variation i hur digitala medel används i förskolor runt om i Sverige. Detta kan leda till ett glapp i undervisningen, och gör att barn kan bli påverkade av personalens egna personliga värderingar och åsikter, vilket är någonting som Läroplan för förskolan inte förespråkar.

This thesis investigates the discussion within the Swedish library community about making e-books available through public libraries. With the digitization the public libraries encounter new technology, new organizations and new media formats. The purpose of the thesis is to make the process of making e-books available in Swedish public libraries visible through a sociotechnical perspective. By using this perspective the complex consequences of the digitization can be enunciated. The study is carried out by using three research questions about which aspects of making e-books available in Swedish public libraries are discussed in the library press, which organizations are a part of the discussion and lastly which problems and opportunities the e-books can offer public libraries. The study is a text analysis of articles published between 2014 and 2019 in the Swedish library press Biblioteksbladet, bis, and noll27. A sociotechnical perspective is being used both when processing the empirical material and during the analysing process. Dolata’s three transformative levels of technology is being used to both sort and present the collected empirics. By using these three levels the findings are that the aspects being discussed in the library press shows how making e-books available in Swedish public libraries is a complex process. The collective view is that the e-books offer both new problems and opportunities for intermediation, e-books come with both technical and contractual limits, and lastly that cooperation is significant for the continued development of both the format and for making e-books available in the library.

In 2011, when the new curriculum was presented, digital tools were included as a central content and mainly in terms of music creation (Skolverket, 2011). The purpose of this study is to find out how music teachers use digital learning tools and how the digital learning tools affect them in their teaching. I have done a qualitative survey and the informants were all members of the Facebook group "Musiklärarna". There were 60 music teachers in the F-9 and upper secondary school from all over Sweden who participated in the study. The result shows that many of the respondents use digital technology. However, not all the music teachers follows the syllabus for music (Lgr11) where it appears that the students will develop their ability to use digital tools for sound and music creation (grade 4-6) and digital tools for music creation, recording and processing (grade 7-9) ( Skolverket, 2011). My conclusion is that more education is needed in digital technology for music teachers, mainly in music creation with digital tools. As a continuation of this study, it is interesting and relevant to do a research how music teachers around the country work with music creation.

Digitaliseringen av skolan är ett faktum och denna uppsats syfte är att försöka beskriva hur det påverkar eleverna, mer precist hur digitaliserade prov upplevs av eleverna utifrån nervositet, resultat och bedömning. Tidigare undersökningar som är gjorda visar på betydande skillnader i resultat om proven är digitala eller ej, men orsakerna till dessa skillnader och hur det påverkar eleverna finns det begränsad forskning kring. Den här uppsatsen försöker belysa elevernas uppfattning av digitaliserade prov jämfört med prov skrivna på papper med en penna. Metoden som använts är en mixed method där en enkätundersökning genomfördes på en medelstor högstadieskola med ca 300 elever och som kompletterades med sju semi-strukturerade intervjuer. Resultaten av undersökningarna visar att större delen av elevgruppen föredrar digitaliserade prov framför prov med papper och penna och att digitaliserade prov inte skapar lika mycket stress och oro. Det största fyndet i undersökningen var att elevernas provångest minskade avsevärt vid digitaliserade prov.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till den ökade digitaliseringen i förskolan samt hur lärplattan används i förskolans verksamhet. Vårt syfte grundas i den pågående digitala utvecklingen i samhället och de krav på digitalisering som den reviderade läroplanen har medfört. Empirin hämtades från intervjuer med sex förskollärare och datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska perspektiv är ramfaktorteorin. Teorin förklarar sambanden mellan undervisningens ramar och hur yttre och inre faktorer påverkar skolans verksamhet. I vår studie används teorin för att synliggöra de ramar som möjliggör eller begränsar förskollärarnas arbete med digitalisering. Studiens resultat visar på hur förskollärarnas förhållningssätt kan skilja sig åt utifrån det tolkningsutrymme som finns i läroplanen och deras tidigare erfarenheter av digitala verktyg. Vikten av att ha ett pedagogiskt syfte med användandet av lärplattan utmärker sig i förskollärarnas utsagor. Bristen på kompetens visar sig vara en bidragande faktor till hur förskollärare förhåller sig till digitaliseringen, då arbetet med digitala verktyg är något som för många förskollärare är ett nytt arbetssätt. Studien resultat visar att förskollärarnas förhållningssätt är avgörande för hur arbetet med digitalisering i förskolan utvecklas. Vi kan se att förskollärarnas förhållningssätt till viss del formas utifrån de förutsättningar som förskolans ledning skapar.

Att använda sig av digitala verktyg är idag en självklar del av livet för de allra flesta människor. Digitala verktyg är en viktig del inom matematikundervisningen och har möjlighet att göra lärprocessen mer motiverande och lustfylld. Att använda sig av digitala verktyg öppnar också upp för nya sätt för lärare att differentiera sin undervisning. Syftet med den här studien var att ta reda på hur lärare differentierar matematikundervisningen med hjälp av digitala verktyg samt att se hur tillgängligheten av digitala verktyg ser ut för ett antal lärare inom kommunala skolor årskurserna 1-3. Den empiri som undersökningen bygger på har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med lärare från både Uppsala och Stockholm. Den teori som empirin har analyserats utifrån utgörs av ett sociokulturellt perspektiv samt forskning som gjorts kring artefakter, mediering, digitala verktyg och differentiering. Resultaten av undersökningen har visat att det råder en dominerande bild av att lärarna upplever att de jobbar med en differentierad undervisning och att de flesta har de digitala verktyg som behövs. Det har dock visat sig att lärarnas bild av begreppet differentiering och vad forskning menar att differentiering är, inte är samma sak i de flesta fallen. Genom att knyta resultaten av analysen med den tidigare forskningen inom området belyser vi skillnaden mellan att kalla sin undervisning differentierad och att faktiskt bedriva en differentierad undervisning.

Det här är ett examensarbete som handlar om förskollärares användande av digitala verktyg samt vilka faktorer som bidrar till användandet av dem i verksamheten. Syftet med studien är att undersöka förskollärares resonemang kring användningen av digitala verktyg i förskolan. Examensarbetet är en kvalitativ studie med fenomenografisk forskningsansats. Det insamlade datamaterialet består av ostrukturerade intervjuer med åtta legitimerade förskollärare på fem olika förskolor i Mellansverige.    Studiens resultat visar att faktorer som bidrar till förskollärares användning av digitala verktyg är förskollärares digitala och didaktiska kompetens, digitala intresse, verksamhetens digitala infrastruktur samt ledningens förväntningar. Dessa faktorer bidrar på olika sätt till förskollärares användande av digitala verktyg och skapar möjligheter samtidigt som de även kan utgöra hinder i arbetet. Förskollärarna som deltagit i studien efterfrågar vidareutbildning kring digitala verktyg, detta för att kunna utveckla arbetet som inkluderar digitala verktyg samt utforma undervisningen på ett för barnen väl anpassat sätt. Studien bidrar till en ökad förståelse för de krav som finns för att förskolan ska fortsätta digitaliseras