Syftet med denna studie är att studera hur förskollärare använder digitala verktyg i undervisningen med grund i läs-och skrivförståelse. Studien inriktar sig på att besvara frågeställningarna: på vilka sätt påverkar förskollärares digitala kompetens den digitala läs-och skrivundervisningen i förskolan?och hur kan förskollärarnas digitala läs-och skrivundervisningen implementeras i den traditionella läs-och skrivundervisningen?  Studien utgår från hermeneutiken och pragmatismen, där vi via tolkning och förförståelse undersökt förskollärares förhållningssätt till den digitala läs-och skrivundervisningen. Utifrån syfte och frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod, med inriktning på semistrukturerade intervjuer. Genom de semistrukturerade intervjuerna har vi kunnat närma oss ett sätt att utvinna förskollärarnas egna erfarenheter som ligger till grund för kunskapen. Genom att systematiskt upprepa, kritiskt granska och korrigera empiri. Resultatet visar att den digitala undervisningen är betydelsefull för läs-och skrivundervisningen i förskolan, där det digitala bör ses som ett komplement i förskolans vardag. Vidare resultat syftar på att förskollärare önskar en utvecklad läroplan som omfattar beskrivning av de digitala riktlinjerna och målen, detta i relation till hur det kan bedrivas i undervisningen. Slutligen tyder studieresultatet på att förskollärares attityd och inställning till det digitala kan kopplas till hur pass bred digital kompetens förskolläraren har, följdvis kan detta påverka hur den digitala läs-och skrivundervisningen i förskolan bedrivs.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa upplever ämnet när undervisningen tvingats genomföras på distans med digitala hjälpmedel. Studien syfte är även att kartlägga hur lärarna uppfattar möjligheten till att realisera läroplanen i en sådan miljö. Frågeställningarna har varit: Vilka för- respektive nackdelar upplever lärare med en digitaliserad distansundervisning i ämnet idrott och hälsa? och Hur upplever lärare möjligheten till att kunna realisera kursplanen för idrott och hälsa på distans? Studien är utförd med en kvalitativ ansats där fem olika lärare i Nordvästra Skåne intervjuades. Intervjuerna hade en semistrukturerad form och urvalet av lärare gjordes inledningsvis med hjälp av bekvämlighetsurval för att sedan gå över till ett så kallat snöbollsurval. Intervjuerna transkriberades och den empiriska data som samlats analyserades med hjälp av en teoritriangulering. Teorierna som studien använder sig av är ramfaktorteorin, läroplansteori och Bernsteins (2003) klassifikation och inramning. Resultatet visade på tre olika teman där lärarna (1) presenterade olika fördelar med distansundervisning (2) presenterade olika nackdelar med distansundervisning (3) gav sin syn på möjligheten att realisera kursplanen i en digital miljö. Slutsatsen av studien är att lärares upplevelser av distansundervisning till övervägande del var negativa. Detta går i linje med tidigare forskning som också kunnat påvisa lärares upplevda problem och hinder i samband med distansundervisning. Det framkommer också i denna studie att en realisering av kursplanen upplevdes som mycket utmanande eller rent av omöjlig om undervisning tvingas genomföras på distans under längre perioder.

Digitalisering i utbildningen är användningen av digital teknik, vilket inkluderar datorer, mobila enheter, internet och mjukvaruapplikationer för att undervisa elever. Även om digitalisering i utbildningen har använts i många decennier, är detta första gången i och med Coronapandemin som olika teser prövas om digitalisering. När Coronapandemin tvingade över 190 länder att stänga sina skolor och byta till distansutbildning innebär det att fler än 85 % av eleverna över hela världen hamnade utanför den vanliga skolan i oktober 2020. Digitala verktyg kan hjälpa oss att överbrygga de utbildningsklyftor som har skapats av pandemin. Däremot behöver de användas med noggrann vägledning av lärare för att vara effektiva.   Det handlar inte bara om utrustning och teknologier, utan hur befintliga teknologier och verktyg hanteras och används. Vilka möjligheter och utmaningar finns genom användningen av digitala verktyg i undervisningen? Det finns olika studier som handlar om digitaliseringen av den svenska skolan. Tidigare forskning visar att användningen av digitala verktyg i undervisningen har ökat. Det som belyses i den här studien är hur lärare i ämnet företagsekonomi använder digitala verktyg i undervisningen samt vilka möjligheter och utmaningar som de ser med användningen av digitala verktyg.  För att kunna undersöka detta valdes kvalitativ forskning i form av intervjuer som forskningsmetod.  Resultaten visar att lärarna anser att digitala verktyg hjälper dem att variera undervisningssätt, visualisera lektionsinnehållet och inkludera fler elever. Däremot finns det också en del utmaningar med användningen av digitala verktyg i ämnet företagsekonomi i gymnasiet.  Studien fokuserar på lärarnas syn, tankar och erfarenheter om digitala verktyg i undervisningen. Det skulle därför behövas fler studier kring hur eleverna tänker om användningen av digitala verktyg i undervisningen.

The purpose of this thesis is to bring knowledge on how digitalization is produced in Swedish public libraries, by reading library plans of 21 municipalities between 2010 – 2018. Digitalization and information technology have been present in debates concerning different roles of the libraries since the 1980s and has put the role of the library in an uneven balance between information and culture. In the study, digitalization is perceived as something revolutionary that has come to permeate the organization from outside – engaged or not – in its evolutionary process. Issues relating to what aspects of digitalization are being produced –  how they intervene in traditional activities – what social groups they are targeting –  and finally, how digital aspects affect public library assignments – are studied through a discourse analytical approach, inspired by Laclau & Mouffe’s conceptual terminology and Carol Bacchi’s approach "what’s the problem represented to be?". The main findings show that the library plans use digital aspects in different ways, but above all by legitimize their role in society based on user needs, where guidance in information technology is due to individuals ´ participation in the E-society, primarily. In connections to this, future challenges are expressed. To a lesser extent, digital aspects are used for cultural approaches highlighting the mediation of literature, cultural expressions and debates. Although, anchoring digital aspects to these elements, increasingly express opportunities for the future organization.

Högläsning har länge haft en central del i förskolans verksamhet och är viktigt för barn och deras utveckling på flera olika sätt, bland annat deras språkutveckling. Högläsning kan användas på olika vis, exempelvis som läsvila eller som ett pedagogiskt verktyg med syfte att lära barnen något specifikt. Idag är det vanligt att använda både fysiska och digitala böcker i förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas inställning till och resonemang om högläsning i förskolan, men också om deras inställning till och resonemang om högläsning med fysiska respektive digitala böcker. Detta är en kvantitativ och kvalitativ studie med enkätundersökning som datainsamlingsmetod. Utifrån syftet formulerades tio frågor, både frågor med givna svarsalternativ samt öppna frågor. Enkäten gjordes digital och skickades ut till alla förskolor i Borås kommun, både kommunala och fristående, vilket totalt blev 83 förskolor. Antal personer som svarade på enkäten var 89 stycken pedagoger. Resultatet har visat sig bekräfta mycket av tidigare forskning angående högläsning i förskolan som ett pedagogiskt verktyg för att stimulera barns utveckling och lärande. Pedagogerna anser att högläsning är viktigt för barnen i förskolan och det förekommer ofta i verksamheten. Högläsning har en stor betydelse för barns språkutveckling, såsom exempelvis utökat ordförråd, större språkförståelse samt utvecklat uttal och meningsuppbyggnad. Barnen involveras ofta i högläsningen och det förekommer ofta samtal och diskussioner om bokens innehåll. Fysiska böcker används oftare än digitala böcker på förskolan även om pedagogerna anser att de två olika formerna av högläsning behövs. De flesta pedagoger har dock en mer positiv inställning till fysiska böcker och föredrar hellre den formen framför digitala böcker

Elevernas skolprestationer påverkar deras chanser till framtida högre utbildningar. Syftet med denna studie Ökad prestation med rätt stöd är att bidra med kunskap om lärares uppfattningar om likheter och skillnader i skolprestation mellan könen. Särskilt avseende vanligt undervisningsmaterial och undervisning med stöd av digitaliserat material. Åtta erfarna lärare har svarat på strukturerade intervjuer, som sedan bearbetades av kvalitativ dataanalys. Det gäller likheter och skillnader i skolprestation mellan könen samt om de uppfattar digitaliserat material som ett verktyg för att minska skillnader. I stort sett är lärarna positiva till de digitaliserade materialen och uppfattar det som fungerande verktyg för att minska skillnader och främja elever som har inlärningssvårigheter. De anser också att pojkar blir mer intresserade och motiverade när de använder digitaliserat material. Lärarna anser att samhällets och skolans organisation påverkar vårt sätt att bemöta eleverna efter deras könstillhörighet. Lärarna har högre förväntningar på flickor än pojkar. Slutligen anser lärarna att kompetensutveckling behövs för att behärska arbetet med digitaliserat material.

Ett allt mer digitaliserande samhälle har inneburit att digitala redskap i samband med undervisningen i förskolan förekommer i större utsträckning än tidigare. Men hur förhåller sig pedagoger till de nya undervisningsredskapen? Av erfarenhet i kollegiala samtal på förskolor eller som student har jag uppmärksammat en osäkerhet mellan pedagoger hur digitala redskap kan tillämpas i framförallt literacy-undervisningen. Därför kan en studie som reder ut vilken digital kunskap som finns, vilken som saknas och varför digitala redskap i literacy-undervisningen kan användas för språkutveckling vara relevant. Studien genomfördes med hjälp av både intervjuer och frågeformulär från rektorer, förskollärare och barnskötare verksamma i både kommunala och privata förskolor. De teoretiska huvudbegrepp som används i studien är literacy och digital literacy. Begreppen diskuteras utifrån olika perspektiv på kunskap och undervisning genom de kontextuella-, praktiska- och didaktiska perspektiven samt utifrån ett medierings- och multimodalt perspektiv. Resultatet av studien visar att det finns en kunskap om vilka redskap som bäst kan tillämpas och behövs i literacy-undervisningen, däremot hur redskapen används och hur det ska praktiseras i literacy-undervisningen varierar. Studien pekar på att pedagogens inställning, erfarenhet och närvaro i literacy-aktiviteter kan ha betydelse för lärandet. Resultatet av den här studien indikerar att de digitala redskap som används i literacy-undervisningen kan ha positiva effekter för barns digitala literacy och språkutveckling.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur barns lärande påverkas av den digitala utvecklingen som sker i vårt samhälle och i våra förskolor runt om i landet. Det vi har valt att studera är hur barns lärande och delaktighet påverkas utifrån den digitala dokumentationen i jämförelse med den traditionella dokumentationen. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har intervjuat tio pedagoger som arbetar i förskolan och som använder sig av antingen digital eller traditionell dokumentation som en naturlig del i sitt vardagliga arbete. Intervjuerna har analyserats och kopplats till det kognitiva och det interaktionistiska perspektivet. Inom den tidigare forskningen har vi i vår studie tagit avstamp i etiska aspekter, pedagogisk dokumentation, digital dokumentation samt det kompetenta barnet. Det vi har kommit fram till i vårt resultat är att det finns stora skillnader mellan den digitala och den traditionella dokumentationen. Barns delaktighet i dokumentations-tillfället är beroende av pedagogens medvetna engagemang, och oberoende av dokumentationsmetod. Men när dokumentationen sker traditionellt så blir barnen delaktiga genom att dokumentationen synliggörs för dem. När det gäller den digitala dokumentationen så blir barnen inte delaktiga i denna eftersom barnen inte har tillgång till dokumentationen utan någon vuxens hjälp. Den digitala dokumentationen riktar sig till pedagoger och vårdnadshavare men synliggörs inte för barnen. Barnens lärande i den digitala dokumentationen minskar också gentemot den traditionella dokumentationen eftersom barnen inte får tillgång till dokumentationen och på detta sätt kan de inte reflektera och återkoppla över sitt eget och andras lärande tillsammans med vårdnadshavare, pedagoger eller andra barn.

Denna uppsats studerar digitalisering med hänsyn till hur gymnasieelever i klassrumssituationer i sociologiämnet använder sig av informations- och kommunikationsteknologier. Uppsatsen visar hur digitaliseringen förändrar relationerna i klassrummet i grunden och att detta är relaterat till kön, klass och etnicitet. Dessa teknologier utökar elevernas egen förmåga till att själva hitta information och styra sitt lärande, men ökar samtidigt också möjligheterna till motstånd i klassrummet.

Termen digitalisering var utgångspunkten för denna studie. Mer specifikt undersöktes (ILT) Inläsningstjänsten som redskap för att stötta studiehandledare och ge studiehandledningsstöd för skolelever, med fokus på flerspråkiga elever med arabiska som primärspråk. Forskning och litteratur åskådliggör betydelsen för digitalisering och studiehandledningsstöd för flerspråkiga elever. Genom kvalitativ metod insamlades empiri i form av intervjuer och observationer. I resultatet presenteras olika relevanta åsikter om ILT. Resultatet visar bland annat att det finns en relativt gedigen användning av digitaliserade lärverktyg hos alla respondenter. Samtidigt visar resultatet att användningen av ILT som studiehandledningsstöd är en aning svajig. Studiehandledarna uttrycker att det är svårt för elever som inte har läst standardarabiska att handledas med hjälp av ILT. Den starkaste sidan av ILT visar sig vara när verktyget används av eleven själv. Som effektivast skedde detta i de fall då eleven redan hade vissa färdigheter i standardarabiska.