Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på hur omställningen från undervisning i skolan till digital distansundervisning har sett ut och sedan applicera det på SO-ämnet. Detta kommer göras genom att se hur lärare utformar undervisningen, vad den digitala kompetensen har för betydelse, vad det finns positiv och negativt med distansundervisning och hur de sociala aspekterna påverkat elever. Genom olika databaser har vi funnit vetenskapliga texter från flera olika länder. Forskning vi har funnit har lyft fram flera olika aspekter lärare bör ha i åtanke vid distansundervisning samt hur viktig kommunikation är för lärande. Det vi har kommit fram till visar att omställningen har varit väldigt lik runt om i världen men dålig digital infrastruktur, bristande kommunikation och social deprivation har påverkat lärandet negativt. I vår framtida profession tar vi med oss detta då det kan bli aktuellt med digital distansundervisning då pandemier kan återkomma.

SAMMANFATTNINGTitel: Digitalisering och redovisning - En kvalitativ undersökning om digitaliseringens  påverkan på redovisningskonsultens yrkesrollNivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Cajsa-Stina Eriksson & Julia EskilssonHandledare: Jean-Claude MutigandaExaminator: Lars-Johan ÅgeDatum: 2022 - Januari  Syfte: Syftet med denna undersökning är att skapa förståelse för vad som drivit fram det förändrade arbetssättet som redovisningskonsulter på små och medelstora företag i Sverige upplever till följd av branschens ökade digitalisering.  Metod: Uppsatsens empiriska material har samlats in genom en kvalitativ undersökningsmetod med abduktiv ansats. Tio semistrukturerade intervjuer ligger till grund för undersökningens insamlade data och urvalet består av redovisningskonsulter från fem olika företag. Analysen av den insamlade empirin genomfördes med hjälp av tematisk analys.  Resultat & slutsats: Digitaliseringen har haft påverkan på redovisningskonsultens sätt att arbeta på i stor utsträckning. Den digitala tekniken har effektiviserat arbetsprocessen och skapat utrymme för andra typer av arbetsuppgifter vilket har lett till att yrkesrollen tagit en annan riktning. Utifrån denna undersökning kan vi konstatera att såväl tvingande, härmande och normativ isomorfism kan kopplas till de typer av förändringar som digitaliseringen medfört för redovisningskonsulterna och branschen i stort.  Examensarbetets bidrag: Denna undersökning lämnar ett teoretiskt bidrag genom att skapa en djupare förståelse kring digitaliseringens påverkan på redovisningskonsulternas arbetssätt samt de nya kompetenskrav som ställs på redovisningskonsulterna med konkreta förslag. Undersökningen bidrar även genom att visa kopplingen mellan de förändringar som redovisningskonsultens arbetssätt genomgått och den institutionella teorins olika isomorfismer, vilket ökar förståelsen kring vad som ligger till grund för förändringar. Undersökningens praktiska bidrag är att hjälpa företag identifiera och prioritera vilka typer av processer som kan eller bör digitaliseras framåt.  Förslag till fortsatt forskning: Då undersökningen fokuserar på små- och medelstora svenska företag skulle fortsatta studier kunna handla om ledande företag i Sverige eller företag i andra regioner. Ett annat förslag är att undersöka vilka insatser som görs för att rusta redovisningskonsulternas kompetens inom IT mot bakgrund av den ökade digitaliseringen.

I början utav 2020 rullar Covid-19 in över världen och den 11 mars deklareradessjukdomen som en pandemi. För att minska smittspridningen så togfolkhälsomyndigheten och regeringen fram ett antal restriktioner, och den 18 mars så rekommenderades alla gymnasieskolor samt universitet/högskola att bedriva fjärr-eller distansundervisning. Studiens syfte är att undersöka vilka upplevelser lärare, som aldrig arbetat med distansundervisning tidigare, har haft av den digitalaomställningen från campusundervisning till distansundervisning under Covid-19-pandemin. I studien undersöks lärarnas upplevelser av omställningen till digitalundervisning, vilka fördelar och nackdelar som visats under perioden samt vilkamöjligheter och lärdomar som kan följa med efter pandemin. Studien gjordes genomen kvalitativ datainsamlingsmetod i form utav semistrukturerade intervjuer med 4olika lärare anställda vid 3 olika universitet i Sverige. Frågorna i intervjuguiden har singrund i den analysmodell som skapats utifrån litteraturgenomgången som ligger tillgrund för arbetet. Studien visar att det fanns brister i de riktlinjer som gavs i början avomställningen och även i strukturen för hur information förmedlades. Lärarnaupplevde att interaktionen mellan lärare och studenter är viktig för en braundervisning. Alla lärare upplever bristen på interaktion mellan lärare och studentersom en stor nackdel i distansundervisning jämfört med campusundervisning. Enfördel som visar sig i studien är att det finns en högre närvaro hos studenterna påföreläsningarna vid distansundervisning. Studien visar även att de lärdomar som gåratt ta med efter pandemin kan vara att utnyttja de digitala verktygen för att undervisahemifrån vid eventuella förhinder som exempelvis sjukdom hos läraren. Ytterligare enlärdom som upptäcktes var hur viktig den sociala kontakten är, inte bara mellanlärare och studenter utan även mellan lärare då alla lärare upplever en minskadarbetsmotivation under den digitala undervisningen.

Denna studie undersöker hur rektorer och specialpedagoger resonerar kring hanteringen av pandemin i grundskolan, där vi avser vidga kunskapen om pandemin i svensk skolkontext. Rektorn styr samt leder skolan och är central för hur specialpedagogens roll utformas, vilket gör bägge perspektiv relevanta för vår specialpedagogiska forskning. Studien utgår från en induktiv kvalitativ metodansats där semistrukturerade intervjuer genomförts. Intervjuerna har kodats och tematiserats utifrån tematisk analys. Resultatet visar att pandemin påverkat skolan på flera sätt och det framkommer olikheter i hur skolan har hanterat smittspridningen beroende på skolans kontext samt huvudman. Rektors ledning av skolan har haft betydelse för hur pandemin hanterats i skolan och rektorsrollen har förändrats utifrån hur nya riktlinjer hanterats. Situationen har bidragit till en större digitalisering både inom och bortom skolan. En professionalisering av specialpedagogens roll har blivit synliggjord i och med pandemin, då rollen har effektiviserats. Studien visar på hur autonomin i specialpedagogrollen är närvarande, vilket varit en framgångsfaktor under pandemin. Samverkansformer fick formuleras om, både inom och bortom skolan, där olika förutsättningar påverkade hur de praktiserades. Det framkommer att elever fått anpassa sig utifrån skolans hantering, men elever är likväl till viss del medaktörer och inverkar på hur pandemin hanterats i skolan.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga användningsområden för blockkedjeteknologin imusikindustrin i dagsläget [2021]. Arbetet är en kvalitativ studie med fokus påblockkedjans användningsområden i musikindustrin. Som metod användsenkätundersökning riktad åt personer med anknytning till antingen blockkedjeteknologieller musikindustrin eller både och. Verksamhetsanalys av relevanta organisationerkompletterar enkätstudien. Resultatet analyseras med koppling till Lars-Erik Gaddesförändringsdimensioner samt musikindustrins tre kärnindustrier. I mitt resultat har jagkommit fram till att blockkedjeteknologin är tydligast i den inspelade musikindustrinoch musiklicensindustrin. Blockkedjans anlag för dataintegritet, förtroende och säkerhetär en klar fördel, medan dess komplexitet är en nackdel för konsumenter. Ytterligareanalys med hjälp av Gaddes förändringsdimensioner visar att blockkedjeteknologin ären synlig och aktiv aktör i alla tre förändringsdimensioner i olika utsträckning.Påtagligast är blockkedjeteknologin i aktivitetsdimensionen och resursdimensionen.

Dagens samhälle utvecklas i takt med den digitalisering som sker. Inom vården innebär digitaliseringen att nya digitala verktyg har implementerats och fler är sannolikt på gång. Digitala verktyg är ett hjälpmedel för sjuksköterskan i mötet med patienten och används för att kunna öka tryggheten och göra patienten mer delaktig i sin vård. Den snabba tekniska utvecklingen ställer nya krav på sjuksköterskans kompetens. Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att använda digitala verktyg i omvårdnadsarbetet. Studiedesignen som användes var en litteraturöversikt och databaserna CINAHL och Primo användes för att hitta relevanta artiklar. Resultatet baseras på elva artiklar varav nio kvalitativa och två mixed method. Tre huvudteman framkom i resultatet: Fördelar med digitalisering, utmaningar med digitalisering och undervisning. En av fördelarna med digitala verktyg var att omvårdnadsarbetet effektiviserades. En av utmaningarna var att sjuksköterskorna upplevde att det fanns brister i kunskapen kring de digitala verktygen och att utbildningen var otillräcklig. Kunskapsbrist påverkade vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient negativt. För att lyckas med att implementera digitala verktyg i omvårdnadsarbetet krävdes utbildning och uppföljning. Utbildning och stöd visade sig vara en central del för att sjuksköterskan skulle kunna känna trygghet i att använda digitala verktyg i mötet med patienten. Att sjuksköterskan känner trygghet kommer i slutändan förbättra sjuksköterskans arbetsmiljö och förbättra vården för patienten.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med analog och digitalhögläsning i förskolans verksamhet. Den teoretiska utgångspunkten i examensarbetet ärsociokulturellt perspektiv. Det blir betydelsefullt på grund av att genom sociala samspeloch kommunikation förmedlar förskolläraren kunskaper till barnet.För att genomföra studien valdes semistrukturerade intervjuer som metod där tioförskollärare från sju olika kommuner deltog. I resultatet framkom det att förskollärareföredrar fysiska böcker framför e-böcker på grund av att kunna använda sig själv somresurs i läsningen. Ytterligare en fördel är djupare boksamtal som gynnar barnsspråkutveckling eftersom förskollärarna upplever sig vara mer närvarande i analogbokläsning. Därutöver framkommer det i resultatet att den spontana högläsningen i storutsträckning genomförs med analog bok eftersom den anses mer lättillgänglig, medanden organiserade genomförs med både digital och analog bok. Majoriteten avrespondenterna anser att det digitala verktyget är ett bra komplement till den fysiskaboken. Det digitala redskapet ses som en positiv aspekt hos respondenterna för att detkan bidra till att inkludera en hel barngrupp. Exempelvis kan alla barn inkluderas dåapplikationen Polyglutt kan väljas för att läsa en bok på olika språk.

I detta examensarbete har det gjorts en systematisk litteraturöversikt ur ett tolkande perspektiv. Målet med studien har varit att ta reda på vad forskning säger om hur elever i årskurs 4–6 motiveras att utveckla sitt kreativa skrivande, även om skolans pågående digitalisering påverkar dem i den processen. I arbetet lyfts forskning som rör hur eleverna på ett bra sätt kan använda sig av sin kreativitet och hur lärare motiverar och inspirerar elever till att utveckla sitt kreativa skrivande. Efter att ha sammanställt och analyserat åtta stycken olika studier är den övergripande slutsatsen att det är elevernas fantasi som ligger till grund för kreativt skrivande men att de behöver öva på hur de ska omvandla fantasin till ett kreativt skrivande. Eleverna hämtar erfarenhet av sin omvärld i sitt skapande men behöver även stöd från undervisningen för maximal motivation till kreativt skrivande. Elever lär i interaktion med varandra, därför bidrar även parskrivning och att läsa texter tillsammans till att de får en ökad motivation till att utveckla sitt kreativa skrivande. Digitaliseringen har förändrat den moderna skolan och enligt vissa studier föredrar eleverna mestadels att skriva digitalt. Eleverna anser att det är enklare att orientera sig i texten samt fokusera “på rätt saker”. Digitaliseringen innebär även flertalet digitala hjälpmedel som talsyntes, inläsningshjälp och rättstavning. Dock finns det även forskning som konstaterar att skrivning analogt med visuella och verbala hjälpmedel leder till förbättrad skrivteknik samt en klar förbättring av läsförståelse och språkliga kunskaper. Detta leder till att undervisningen ej bör utesluta handskrift helt. Det framkommer även att elever själva föredrar att skriva digitalt, vilket motiverar dem att utveckla sitt skrivande.

Inledning Tidigare forskning beskriver den digitala tekniken samt dess betydelse i samhället och hur denna har kommit att integrerats i förskolans verksamheter på senare år. Integreringen har visats sig vara både långsam och komplex och vi kan hitta förskollärare som både är förespråkare samt motståndare till detta. Forskning visar att digital teknik kan skapa lärande för barnen genom att använda dessa på ett meningsfullt sätt där språk kan främjas. För att de digitala verktygen ska fungera som ett lärande krävs dock att de digitala verktygen är tillgängliga för barnen och att barnen ges möjlighet till meningsfull interaktion genom mediet. Denna studie kommer därför att belysa hur förskollärare resonerar kring de digitala verktygen i relation till språk och dess användning för att främja barns språkutveckling. Syfte Syftet med den här undersökningen är att skapa en förståelse för förskollärares inställning till och arbetssätt kring språkutveckling genom digitala verktyg samt hur deras kompetens och syn kring barns lärande påverkar den digitala undervisningen. De frågeställningar som kommer undersökas i studien är: Hur resonerar förskollärare kring språkutveckling genom digitalaverktyg? Hur arbetar förskollärare för att främja barns språkutveckling genom digitala verktyg? Vilken syn på lärande har förskollärarna kring barns språkutveckling genom digitala verktyg samt hur påverkar förskollärarnas kompetens den digitala undervisningen? Metod I studien har vi använt oss av intervju som kvalitativ forskningsmetod. Totalt har sex förskollärare intervjuats från fem olika förskolor. Intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebär att vi hade förberett ett frågeformulär där vi utgick ifrån nio stycken färdigformulerade frågor. För att kunna få en djupare förståelse fanns också möjligheten att ställa följdfrågor utifrån dessa färdigformulerade frågor. Intervjumaterialet har analyserats och urskilts underfyra huvudkategorier som var förskollärarnas tankar, arbetssätt, lärandesyn samt kompetens kring språk och digitala verktyg. Resultat Resultatet visar att samtliga förskollärare ställer sig positiva till att arbeta språkutvecklande med digitala verktyg. Något som påverkar hur de digitala verktygen används i verksamheterna är tidsbristen vilket leder till att förskollärarna glömmer bort viktig information kring verktygens funktion och användning. Majoriteten av förskollärarna anser sig behöva mer kompetens inom digitala verktyg och önskar även få mer kunskap inom detta. Kommunikation och samspel ansågs vara en betydande del av barnens språkutveckling. Förskollärarna påpekar att stöttning är väsentligt vid barns utforskande av digitala verktyg för att barnen ska få ett utökat ordförråd och lära sig nya begrepp. Resultatet visar också att förskollärarande hade olika syn kring hur de digitala verktygen kan användas för att främja barnens språk, men att vara en närvarande pedagog var väsentligt. Likheter som hittats i arbetssätten var användandet av de digitala verktygen till dokumentation och reflektion.

Inledning Studien handlar om att undersöka pedagogers syn om möjligheter till lärandet som sker genom iPads. Studien handlar också om att undersöka vilka pedagogiska appar som används i förskoleverksamheter, samt vilka hinder som kan bemötas. Syfte Syftet med studien är att undersöka pedagogers syn om lärandet genom iPads och vilka konsekvenser som uppstår vid användandet av iPads. Metod Kvalitativ metod med fokus på semistrukturerade intervjuer har använts för insamling av data. I studien medverkade sammanlagt fem respondenter från fyra kommunala förskolor. Undersökningen genomfördes digitalt, då vi befinner oss i en pandemi. Resultat Forskningsresultatet som vår studie gav oss, valde vi att dela in i olika teman. Dessa är: Appar som utvecklar barns matematiska kunskaper, Appar som bidrar till barns språkutveckling och hinder i arbetet med iPads. Sammanfattningsvis i resultatdelen framgår tydligt att pedagogerna använder iPaden i ett lärande syfte, där barnen får möjlighet att utveckla språk och matematiska kunskaper, och att de pedagogiska apparna kan inkludera flerspråkiga barn och barn i behov av särskilt stöd. Respondenterna ser även utmaningar som kan uppstå vid användandet av iPaden. Resultatet visar även att det finns andra digitala verktyg som används i anslutning till iPaden exempelvis Osmo och projektor.