SammanfattningOttosson Cågård, Ulrika (2017), Digitala verktygs egenskaper och dess användning i matematik, enligt eleverna. (Digital Tools Characteristics and its use in Mathematics, according to the Pupils). Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien bidrar till kunskap om hur några elever ser på användningen av digitala verktyg i matematikundervisningen och hur den kan förändras i syfte att stötta lärandet med hjälp av verktygens egenskaper. Som speciallärare behövs kunskap om elevers olika uppfattningar gällande digitala verktygs möjlighet till stöttning i matematik.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att öka kunskapen om elevens syn på hur digitala verktyg kan förändra matematikundervisningen samt att ta reda på stöttande egenskaper som verktygen bör ha. Studiens preciserade frågeställningar är: Vilka egenskaper hos ett digitalt verktyg ses som stöttning enligt några elever samt hur kan användningen av digitala verktyg förändra undervisningen?TeoriSom teoretisk utgångspunkt har jag valt ett sociokulturellt perspektiv, den Säljö (2011) använder som förklaring till hur kunskap skapas. Tillsammans i kommunikation med omgivningen och med kulturella redskap så kallade artefakter utvecklas kunskap hos individen. Säljö (2014) förklarar att lärandet är mer beroende av artefakter för att stegvis bygga upp sammansatt kunskap, än biologiska förutsättningar hos individen.MetodJag har i min studie valt att använda mig av semistrukturerade intervjuer, då syftet med studien är att öka kunskapen om elevens syn på hur digitala verktyg kan förändra matematikundervisningen samt att ta reda på stöttande egenskaper, som verktyget bör ha.Åtta stycken elever i årskurs sju deltog i intervjun. Inför de individuella intervjuerna genomfördes fokusgruppsintervjuer. Detta för att erhålla en förförståelse för elevernaserfarenhet av digitala verktyg i matematik. I analysen har en hermeneutisk ansats använts för att söka en förståelse av respondentsvaren och för att söka ytterligare innebörd, för att tolka dess mening som Kvale och Brinkmann beskriver (2014).ResultatScaffoldingen beskrivs som betydelsefull i användningen av verktygen för att eleven ser sig kunna agera mer självständigt då stegvisa instruktioner kan följas. I motsats till självständigheten uppskattas samarbete och kommunikation med hjälp av verktygen.De digitala verktyg som används i matematikundervisningen har betydelse för det kollaborativa arbetet (Levin & Wadmany, 2006) och det pedagogiska resonemanget spelar roll (Ilonmäki, 2008). Merparten av eleverna var av uppfattningen att de stöttande egenskaperna hos ett digitalt verktyg var att de ska vara manövrerbara, innehålla tävlingsmoment och ha skapandemöjligheter. Skapandemöjligheter i verktyget visades som en önskvärdhet och likaså motsatsen, där dessa sågs som distraktionerFilmerna inom ett ämnesområde uppskattades av de flesta på grund av möjligheten att repetera. En jämförelse mellan en lärargenomgång och en genomgång på film gav motsatta responser. Där å ena sidan yttrandet grundar sig i filmens kvalitetsbrister och, å andra sidan, att olika elever har olika förmågor att klara av distraktioner i klassrummet. Genom att skapa egna filmer skulle det kunna tolkas som om att flertalet respondenter anser det ge stöttning, i sitt lärande på grund av att kommunikationen stödjer lärandet.En elev kopplar ihop att olika individer lär sig olika och önskar sig olika förslag på digitala verktyg för respektive matematikmoment. Det framkommer, genom tolkningen, att användningen av artefakterna förändrar matematiken genom att ämnet blir roligare.ImplikationerJag anser att det är viktigt för specialläraren att ha en förståelse för hur elevernas synpunkter och kunskaper kan användas för att tillsammans skapa ett lärande där de digitala verktygen kan stötta lärandet. När framtidens skola genomför digitaliseringen, behövs en kritisk granskning av varför och hur de digitala verktygen ska användas inom matematiken. Kunskapssystemet håller på att förändras och där ska speciallärarna vara med.Nyckelord:digitalisering, matematik, sociokulturell teori, specialpedagogik, stöttning

Digitalisation is today regarded as one of the most important forces of change in the world, affecting the auditing industry at an accelerating pace. The purpose of the study is to investigate how the four leading auditing firms (Big Four) work in the constantly evolving digital environment. What is being investigated is how digitalisation has contributed to a more efficient audit process and how the auditor's role has changed to become more efficient. The study uses a qualitative method in the form of semi-structured interviews where eight interviews have been conducted and a document analysis of the Big Four. The interviews provide the study with an in-depth analysis of the auditor's role and through document analysis, the audit firms' perspectives are examined to provide an interpretation of how the auditor's role and the audit process have become more efficient as a result of digitalisation. The results and analysis of the study show how that digitalisation, based on the auditors and the auditors descriptions, has had a positive impact on the audit process and the auditor's role. Digitalisation has changed and streamlined the work process through new digital tools and systems. The efficient work process has contributed to a lot of time being freed up which the auditor can devote to advice or advanced work tasks, which has been demonstrated based on time distribution, competence, area of responsibility, customer contact and the auditor's role development. / Digitalisering betraktas idag som en av de viktigaste förändringskrafterna i världen som påverkar revisionsbranschen i en ökande takt. Syftet med studien är att undersöka hur de fyra ledande revisionsbyråerna (Big Four) arbetar i den ständigt utvecklande digitala miljön. Detsom undersöks är hur digitaliseringen har bidragit till en effektivare revisionsprocess samt hur revisorns roll har förändrats till att bli effektivare. Studien använder en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där åtta intervjuer har genomförts samt en dokumentanalys av Big Four. Intervjuerna tillför studien en djup analys av revisorns roll och genom dokumentanalys granskas revisionsbyråernas perspektiv för att ge en tolkning av hur revisorns roll och revisionsprocessen effektiviserats till följd av digitaliseringen. Studiens resultat och analys visar att digitaliseringen har utifrån revisorerna och revisionsbyråernas beskrivningar haft en positiv påverkan på revisionsprocessen och revisorns roll. Digitaliseringen har genom nya digitala verktyg och system förändrat och effektiviserat arbetsprocessen. Den effektiva arbetsprocessen har bidragit till att en hel del tid frigörs som revisorn kan ägna åt rådgivning eller avancerade arbetsuppgifter vilket har påvisats utifrån tidsfördelning, kompetens, ansvarsområde, kundkontakt och revisorns rolls utveckling.

The pandemic's restrictions led to organizations being forced into working from home. This posed a major challenge for many managers, including companies that previously already had experience with digital work. This means that managers had to meet these arousing challenges as a result of pandemic restrictions by applying management tools to their digital supervision. The purpose of the study was to analyze how managers during the pandemic have had to adapt their manager role at a distance and how they used instruments to meet the challenges. This has been investigated to gain a broader understanding of how managers can use instruments in their managerial role when businesses have switched to work on a distance. The study also aims to contribute to a new theory regarding how managers can handle challenges with the help of instruments.  In this study, a qualitative inductive research method has been applied where semi-structured interviews were conducted with five different managers from production and industrial companies. In order to get as broad and truthful answers as possible, we chose to anonymize both the respondents but also their companies. The results of this study showed that the biggest challenge in managing employees who worked from the officesite while managers work from home was to maintain communication between them. What the respondents take with them from this challenge is that structure and digital tools are an essential part of being able to control a business, and be able to continue communicating with their employees, regardless of whether the control takes place on site or at a distance. A model has been developed to help managers in similar situations in the future. The four steps identified are: 1. How IT-oriented the unit is, 2. Identify shortcomings in the management, 3. Structure tasks and address shortcomings, 4. Follow-up.

Problemformulering och syfte:Sociala medier har blivit en stor del i människors vardag och påverkar människors beteende gentemot varandra samt hur vi väljer att kommunicera. Föräldrarna visar upp stora delar av barnens uppväxt på sociala medier, problemet blir dock att barnen själva inte kan bestämma vad som publiceras. Studiens syfte är att undersöka sociala medieanvändares uppfattning och åsikter kring barns medverkan på sociala medier. Studien syftar till att få en djupare förståelse för hur olika grupper inom sociala medier förhåller sig till området, samt studera vilka aspekter som är relevanta för ett ansvarsfullt användande av sociala medier i samband med publicering av barn. Metod och material: För att genomföra studien valdes fokusgrupper som metod. Det utformades 3 st fokusgrupper  med 4 personer i varje grupp. Samtliga deltagare i grupperna är sociala medieanvändare, detta eftersom studien undersöker barns medverkan på sociala medier utifrån användares uppfattningar och åsikter. Utifrån studiens syfte, frågeställningar och teorier kunde intervjufrågor utformas, och stimulusmaterial visades för att stimulera samtal. Intervjumaterialet genomgick en transkribering fö att underlätta arbetet med analys och diskussionsdel.  Huvudresultat: Studiens resultat visar att diskussionen kring publicering av barn på sociala medier är komplex och kräver vidare forskning. Utifrån deltagarnas perspektiv används barn i sociala medier i syfte att kommunicera till specifika målgrupper. Barns medverkan på sociala medier kan uppfylla behovet avi genkänning och självrepresentation enligt användarna. Regler och riktlinjer ansågs viktiga för ansvarsfull publicering av barn, och individens egna etiska ansvar betonas som avgörande.

I denna studie har vi haft som ansats att belysa problem som uppstår när pedagoger i förskolan ställs inför att förhålla sig till WHOs (2019a) dokument samt Lpfö 18 (2018), eftersom dessa två dokument emellanåt motsäger varandra. Syftet med uppsatsen är att genom ett normkritiskt perspektiv och ett diskursteoretiskt angreppssätt undersöka vilka diskurser och ‘sanningar’ som lyfts kring skärmtid hos barn, utifrån tre empiriska delar. Analysen görs utifrån de två dokumenten Världshälsoorganisationen (WHO 2019a) och Läroplanen för förskolan (Lpfö 18 2018) samt främst fritext-svar från en enkät bland pedagoger i förskolan. För att undersöka syftet används två frågor; ‘På vilket sätt skildras och förstås skärmtid inom förskolan med hänsyn till WHO, Lpfö 18 och pedagogers tankar?’ samt ‘Vad framställs som ‘sanningar’ och normer rörande digitalisering inom förskolan?’.   Analysen är baserad på tre empiriska delar som nämns ovan. Diskursanalys och Bolander och Fejes (2019) frågor används som metod för textanalys. I analysen identifierades ‘vad’ som synliggörs i texterna, ‘hur’ skärmtid framställs, vilka ‘subjektspositioner’ som förekommer och vad som ‘utesluts’. Resultatet visade att de tre empiriska delarna hade olika syn på skärmtid, några en mer kritisk blick och andra en mer positiv inställning till skärmtid i förskolan. I diskussionen framkommer det att de gemensamt strävar efter att främja barns välmående och hälsa.

En del av hållbart byggande är utmaningen med bristfällig kommunikation och gemensam förståelse mellan aktörer i en byggprocess. Dessa hinder kan emellertid övervinnas genom att använda Building Information Modeling (BIM) för kommunikation, samordning och projektinformation. BIM är ett arbetssätt som innebär att information läggs in strukturerat i en objektbaserad 3D-modell som kopplas ihop mellan olika discipliner. Det har visat sig vara ett arbetssätt som skapar effektiva och hållbar lösning i byggprocessen, med tids- och kostnadsbesparingar, förbättrad samordning och ökad förståelse för projekten. Denna rapport ska därför undersöka hur BIM används i byggprocessen och hur BIM-modellen påverkar samarbetet och informationsflödet mellan olika skeden, med syfte att ge insikter om vilken information som olika aktörer kan dra nytta av för bättre samarbete i framtida BIM-modeller. Metoden för studien utgörs av kvalitativ datainsamling i form av semistrukturerade intervjuer, samt inhämtning av information från litteratur och tidigare forskning.  Resultatet visade att BIM som arbetssätt används mer inom projektering jämfört med produktion och förvaltning. BIM som begrepp anses också vara olika för olika aktörer i byggprocessen där det anses vara allt från en 3D-modell med information om byggdelar som tillhör projekteringsfasen till ett arbetssätt där alla aktörer samarbetar i samma BIM-modell och utför olika analyser och beräkningar för att uppnå kraven som byggnaden har. Ingen av intervjudeltagarna belyste vikten av BIM i förvaltningsskedet men alla hade förslag på utvecklingsmöjligheter för att integrera BIM-modellen även i förvaltning för effektivare drift och underhåll.  Slutsatsen som kan dras utifrån denna studie är att BIM inte används fullt ut i hela byggprocessen även fast tekniken och konceptet finns etablerat sedan lång tid tillbaka. BIM påverkar samarbetet i projekteringsskedet till störst del och skapar mest nytta i den fasen. Det största arbetet med BIM-modellen utförs i projekteringsfasen men informationen går inte vidare och skapar nytta för nästa skede i byggprocessen. Utvecklingsmöjligheterna är stora för att nyttja BIM fullt ut och för att hela byggprocessen ska samarbete i en BIM-modell. / A part of sustainable construction involves the challenge of poor communication and lack of shared understanding among interested parties in a construction process. However, these barriers can be overcome by using Building Information Modeling (BIM) as a working method for communication, coordination, and project information. BIM is an approach that systematically incorporates information into an object-based 3D model, connecting different disciplines. It has proven to be an effective and sustainable solution in the construction process, resulting in time and cost savings, improved coordination, and increased project understanding. Therefore, this report aims to investigate how BIM is used in the construction process and how the BIM model influences collaboration and information flow across different stages, in order to provide insights into the information that various interested parties can benefit from for better collaboration in future BIM models. The method used for the study consists of qualitative data collection through semi-structured interviews, as well as gathering information from literature and previous research. The results showed that BIM as a working method is more commonly used in the design phase compared to production and facility management. The concept of BIM is also perceived differently by different interested parties in the construction process, ranging from a 3D model with information about building components belonging to the design phase, to a working method where all interested parties collaborate in the same BIM model and perform various analyses and calculations to meet the building's requirements. None of the interview participants highlighted the importance of BIM in the facility management stage, but they all had suggestions for development opportunities to integrate the BIM model into facility management for more efficient operation and maintenance. The conclusion drawn from this study is that BIM is not fully utilized throughout the entire construction process, despite the technology and concept being well-established for a long time. BIM primarily influences collaboration in the design phase and creates the most value during that stage. The majority of the work with the BIM model is performed in the design phase, but the information does not flow effectively to create value for the next stage in the construction process. There are significant opportunities for further development to fully leverage BIM and ensure that the entire construction process collaborates within a BIM model. / <p>2023-07-04</p>

Syftet med studien var att undersöka hur digitala verktyg används som bedömningsmetod inom  matematik på högstadiet. Studien genomfördes som en kombination av en kvantitativ enkätstudie med 67 matematiklärare på högstadiet och fyra kvalitativa intervjuer med matematiklärare på högstadiet.Dessa analyserades sedan utifrån tidigare forskning, SAMR-modellen (efter de engelska begreppen Substitution, Augmentation, Modification och Redefinition) och TPACK-modellen (efter den engelska termen Technological Pedagogical And Content Knowledge). Resultatet visade på att många lärare anser att digitala prov enbart kan genomföras som till exempel diagnoser eller tester i formativt syfte. De analoga proven med papper och penna var fortfarande det sätt som lärare helst väljer att använda sig av vid summativ bedömning. Resultatet visade att den största nackdelen med digitala prov var att eleverna inte kunde skriva beräkningar och resonemang vid digitala prov och att detta var ett stort hinder för att lärarna skulle använda sig av dem vid bedömning. Den största fördelen var att lärarna kunde spara tid på rättning men denna fördel kunde inte väga upp nackdelarna.

I denna uppsats har aktiva lärares erfarenheter av och inställningar till användning av digitala respektive analoga läromedel i So-undervisningen undersökts. Studiens urval består av sex lärare som undervisar i SO i grundskolans tidigare år, från tre olika kommuner i Sverige. I genomförandet av studien valde vi att använda oss av en kvalitativ metod, där data samlades in genom skriftliga svar från vår enkät. Studien tar utgångspunkt i en innehållsanalys där vi har tematiserat materialet, för att på så sätt besvara studiens frågeställningar. I efterföljande resultat har vi redovisat respondenternas svar i relation till ett sociokulturellt perspektiv samt tidigare forskning. Resultatet i studien visar att kompetensutveckling, förutsättningar och inställning till digitala verktyg är avgörande faktorer för att lärare ska använda sig av dessa i sin undervisning. Eftersom bristande kompetensutveckling framför allt är det studiens resultat visar på, hade det till framtida studier varit av intresse att studera varför detta är så lågt prioriterat. Ämnesord: Digilogt,

Bakgrund: Redovisning är ett traditionellt yrke som under flera hundra år bedrevs manuellt med hjälp av pergamentrullar och bokföringsböcker. Den tekniska utvecklingen har dock haft ett stort inflytande på hur en redovisningskonsult utövar sitt yrke. Den andra delen av den tredje utvecklingsfasen av teknik är för närvarande igång. Det innebär stora förändringar i redovisningskonsultens arbete och dess praxis. Problem: Det finns ett kunskapsgap som saknar forskning kring digitaliseringens påverkan på redovisningskonsultens yrkesroll i den andra delen av tredje utvecklingsfasen av teknik. Syfte: Syftet med studien är att få en bättre inblick på digitaliseringens påverkan på redovisningskonsultens arbetsuppgifter, arbetssätt och kompetens under den andra delen av den tredje utvecklingsfasen av teknik.  Metod: Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ forskningsstrategi. Studiens urval bestod av sex redovisningskonsulter med minst tio års erfarenhet som för närvarande är verksamma inom yrket. Slutsats: Utifrån studiens slutsats framgår det att arbetsuppgifter har övergått till att vara mer rådgivande och kontrollerande. Arbetssättet har skiftat till att vara helt digitalt för en redovisningskonsult. Kompetenskravet har inte förändrats. Dock har betydelsen av olika delar av kompetensen blivit mer eller mindre aktuella där bland annat teknisk kompetensen har blivit ledande.

I takt med informations- och kommunikationsteknikens utveckling ökar möjligheten att digitalisera offentlig sektor. Övergången till en e-förvaltning har gjort att sättet kommunen och medborgarna kommunicerar på har förändrats genom att kommunen tillhandahåller fler digitala tjänster. Denna studie undersöker hur en landsbygdskommun kan öka medborgarnas digitala delaktighet. Baserat på en fallstudie på Sotenäs kommun intervjuades nio tjänstemän. Syftet var att få en inblick i kommunens relation till medborgarna i samband med användningen av digitala tjänster. För att kunna jämföra hur andra kommuner arbetar med digitaliseringen intervjuades även tjänstemän på Ale och Lomma kommun. Resultatet visade att Lomma och Ale kommun hade olika förutsättningar och metoder för arbetet med den digitala utvecklingen. Tillsammans med resultatet från intervjuerna på Sotenäs kommun identifierades ett antal faktorer som Sotenäs kommun bör beakta i sitt fortsatta arbete med att öka den digitala delaktigheten. Faktorerna var organisationsstruktur, metod, integration, utbildning, transparens, digital agenda och kommunens hemsida. / The accelerating development of information and communication technology has made it possible to digitize the public sector. The transition to an e-government has contributed to a change in the way the municipality and citizens communicate because of more digital services. This study investigates how a rural municipality can increase digital participation. Based on a case study in the municipality of Sotenäs, nine civil servants were interviewed. The purpose was to gain insight into the municipality's relation to citizens in connection with the use of digital services. In order to compare how other municipalities digitize their organization, civil servants at the municipality of Ale and Lomma were also interviewed. The result showed that Lomma and Ale had different requisites and methods when working with digital development. Together with the result from the interviews at the municipality of Sotenäs, a number of factors were identified that the municipality can take into account in its continued efforts to increase digital participation. The factors were organizational structure, methodology, integration, education, transparency, digital agenda and the municipality's website.