Denna studie syftar till att få en fördjupad kunskap kring hur digitaliseringen påverkas av förskollärarens förhållningssätt i undervisningen samt hur barns språkutveckling främjas av samverkan via digitalisering. I denna kvalitativa studie har datainsamling via intervjuer använts som forskningsmetod. Den har utgått ifrån Deweys filosofi inom den pragmatistiska teorin. Resultatet synliggör att förskollärarens kompetens inom digitalisering påverkar deras förhållningssätt och skapar en osäkerhet kring den digitala undervisningen. Slutsatsen av studien visar att undervisningen inom digitalisering inte är adekvat mot den digitala samhällsutvecklingen.

Denna studie syftar till att ta reda på hur förskollärare använder sig av lärplattan i förskolans verksamhet. I bakgrunden redogörs den teoretiska utgångspunkt som är sociokulturellt perspektiv samt tre relevanta begrepp. Därefter presenteras tidigare forskning om lärplattan i förskolan. Metodvalet utgick ifrån en kvalitativ studie, där vi använder oss av semistrukturerade intervjuer. Vi valde att intervjua åtta förskollärare, på fyra olika förskolor i två olika kommuner. Resultatet visade att lärplattan har en betydelsefull roll i förskolans verksamhet, och att den har många användningsområden. Lärplattan bör ses som ett komplement i förskolans verksamhet och att den kan användas för att främja samlärande. Slutsatsen visade på att samtliga förskollärare inte tyckte lärplattan skulle agera barnvakt i förskolans verksamhet. Förskollärarna förklarade hur lärplattan bör användas med ett pedagogiskt syfte som möjligtvis kan främja barns utveckling och lärande. Det kan exempelvis vara när förskollärarna sitter tillsammans med ett barn och stöttar, samt ger stöd vid uppkomna frågor. Barnen får exempelvis sitta med en pedagogisk app som skapar förutsättningar för lärande, och inte att de bara blir sittande framför Youtube. Avslutningsvis vill vi poängtera vikten av att förskollärare ges rätt utbildning för att de ska kunna hänga med i utveckling som sker i av lärplattan.

Abstract This study has examined whether there has been a change in the work with competence development and digitalization in a Swedish bank due to the corona pandemic. To investigate the possible change, the authors have used Argyris (1997) theory of single and double loop learning. The study showed that the employees in the organization felt that the corona pandemic was a change factor regarding the design of competence development and a driving factor for digitalization within the bank. Previous research has  tried to identify the concept but also researched how competence development was affected by the pandemic in different organizations. During the search process of previous research, a knowledge gap was discovered in how skills development and digitalization were affected  by the pandemic in the banking sector. Due to this knowledge gap, the authors wanted to increase knowledge about how these two areas in the banking sector were affected by the pandemic. Using a qualitative study, based on semi-structured interviews, the authors attempt to reduce the knowledge gap and contribute knowledge to both society at large but also to the individuals working in this field. The authors hope that this study will be able to reduce the knowledge gap identified and contribute to the reader's interest in further researching the topic. Keywords: Competence development, change, digitalization, digital competence

Digitala resurser i bildundervisningen En kvalitativ studie av bildlärares förhållningssätt till digitala resurser i undervisningen Digital resources in art education A qualitative study of art teacher’s approaches to digital resources in education Syftet med studien är att undersöka bildlärares användning och förhållningssätt gentemot digitala verktyg i bildundervisningen. I studien undersöks vilka digitala resurser som används i undervisningen, hur de används och i vilken grad. Utöver detta syftar den till att undersöka kommunikationen som uppstår i användandet av digitala verktyg, hur lärare bedömer digitala uppgifter samt inställningen till digitala moment i bildundervisningen. Våra personliga erfarenheter av bildämnet som ett hantverksdominerat ämne ligger till grund för studien. I studien har vi använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra bildlärare för att identifiera olika förhållningssätt till digitala verktyg. Resultatet visade att bildlärare använder lärplattformar och digitala verktyg inom tre huvudområden: i elevuppgifter, i administrativa syften och som kunskapsförmedling. Digitala resurser väljs ut baserat på personliga preferenser, tillgänglighet och förutsättningar. Därutöver visade resultatet att bilduppgifter ofta har digitala inslag men att digitala verktyg främst används som ett tillägg i undervisningen. Bildlärarna i studien svarade att bedömningen av digitala arbeten inte skiljer sig från analoga arbeten. Slutligen visade studien att det finns problematiska aspekter av implementeringen av digitala verktyg i bildundervisningen såsom ekonomiska brister, dåliga förutsättningar, tidsbrist och klasstorlek.

Samhället genomgår i dagsläget en ständig digitalisering. Det gäller även svensk idrott, som har en digitaliseringsstrategi framtagen av Riksidrottsförbundet (RF), och svensk basket. Syftet med den här undersökningen är att öka förståelsen för hur digitaliseringsprocessen upplevs av basketföreningarnas olika aktörer samt att föreslå hur digitaliseringsprocessen kan förbättras. Undersökningen ämnar även att bidra till svensk baskets digitaliseringsprocess. Syftet ska uppnås genom att luta sig på tidigare forskning samt teorin om sociologisk fantasi (för att ta reda på om det finns något samband mellan personers åldrar respektive kön och hur de upplever digitaliseringen). I undersökningen används både en kvantitativ och en kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden är i form av en enkätundersökning som med hjälp av en stratifierad slumpmässig urvalsmetod skickas ut till eventuella respondenter som har goda kunskaper och erfarenheter av basket. Den kvalitativa metoden är i form av semistrukturerade intervjuer med personer som är anställda för att jobba administrativt med basket. Resultatet visar att den generella uppfattningen av digitaliseringen som svensk basket genomgår är positiv. De fördelar som nämns i både enkäten och i intervjuerna (till exempel att kommunikationen och det administrativa arbetet har förbättrats) är fler än de nackdelar som nämns (till exempel det finns en del buggar och barnsjukdomar). Slutsatsen som dras är att svensk baskets digitaliseringsprocess har en väldigt bra grund att stå på. När allting fungerar som det ska fungerar det riktigt bra. Dock har man en bit kvar innan det är perfekt då det fortfarande finns en del imperfektioner kvar att rätta till.

I denna studie undersöker vi hur individer som är verksamma inom kulturarvssektorn i Halland beskriver och förstår digitalisering av kulturarv i jämförelse med vad som står om digitalisering av kulturarv i Hallands fyra befintliga kulturplaner. För att undersöka detta gjordes kvalitativa intervjuer med nio kvinnliga personer som är verksamma inom kulturarvssektorn i Halland. Därefter gjordes en tematisk analys av transkriberingarna och Hallands befintliga kulturplaner. Den tematiska analysen resulterade i sex teman, förståelse för kulturarv, förståelse för digitalisering, förståelse kring digitalisering av kulturarv, tillgänglighet, relationen till den fysiska platsen och kunskap & ansvar. Genom dessa teman visade resultatet på att det finns kopplingar mellan intervjupersonernas förståelse för digitalisering av kulturarv och Hallands befintliga kulturplaner. Dessa teman representerar de kopplingar som vi anser finns mellan intervjupersonernas svar och Hallands kulturplaner. Tillgänglighet var den främsta gemensamma kopplingen mellan intervjupersonernas förståelse för digitalisering av kulturarv och Hallands befintliga kulturplaner, eftersom både respondenterna och kulturplanerna betonar tillgänglighet i relation till de andra av våra framtagna teman och benämns mest.

No description available.

Den här studien undersöker Sportbladets nyhetsrapportering i olika format. Målet har varit att jämföra hur olika nyheter gestaltas i text respektive podcast. Studien består av en kvalitativ innehållsanalys där syftet bland annat har varit att undersöka innehållets karaktär, språk och tonalitet. Dessutom har vi undersökt hur journalistens roll ser ut och fungerar i respektive format. Sedan har båda formaten jämförts utifrån en modell av textanalys för att belysa vilka skillnader som finns. De teoretiska utgångspunkterna i denna studie har varit gestaltningsteori (frame-building) och professionsteori. Resultatet vi kom fram till är att podcast som medieformat är en mer lättsam och friare plattform för journalister att uttrycka egna åsikter och känslor kring olika nyhetshändelser, samtidigt som texterna är mer neutrala. Formaten skiljer sig också åt i att ljudberättandet är mer djupgående i de presenterade nyheterna, mycket beroende på podcastens karaktär.

Den tekniska utvecklingen har implementerats i stora delar av samhället de senaste decennierna, skolan inräknad. Med en ny kursplan i grundskolan som lägger en större tyngdpunkt på digitalisering och programmering i matematiken så är det av intresse att studera hur de nya arbetssätten uppfattas av lärarna. Syftet med arbetet är att undersöka lärares uppfattningar om digitala verktyg i matematikundervisningen på högstadiet. Undersökningen kommer att rikta sig mot lärarnas kompetensnivå och på vilket sätt de väljer ut och använder digitala verktyg inom ramen för matematikundervisningen. Undersökningen kommer även att belysa lärarnas uppfattning om styrkor och svagheter för de digitala verktygen som används inom ramen för matematikundervisningen. Undersökningen är gjord genom semistrukturerade intervjuer där sex lärare intervjuas och derastankar skapar underlag för diskussion. Dessa intervjuer spelas in, transkriberas och kategoriserasmed en fenomenografisk metod. Som grund i analysen ligger den sociokulturella teorin, med de centrala begreppen appropriering, scaffolding och den proximala utvecklingszonen, samt TPACKramverket där lärares teknologiska, pedagogiska och innehållsmässiga kunskap analyseras. Resultatet och slutsatsen visar några företeelser som genomsyrar flertalet intervjuer och tidigare forskning. Lärare saknar adekvata programmeringskunskaper, vilket kan tyda på att implementeringen skett för hastigt. I termer av andra digitala verktyg använder lärarna olika mjukvaror och arbetssätt beroende på vad de känner sig bekväma med. Det visar sig finnas både för- och nackdelar med digitala verktyg i matematikundervisningen, och huruvida det är en positiv förstärkning är oftast upp till elevens kunskapsnivå gällande datoranvändningen. Några frågor som väcks utifrån arbetet är hur lärarkåren ska tillförskaffa sig tillräcklig digital kompetens och hur ska undervisningen utformas så att de digitala distraktionerna minskar.

I det här didaktiska examensarbetet inom förskollärarprogrammet har en kvalitativ dokumentstudie genomförts i syfte att identifiera och synliggöra olika perspektiv på digitala verktygs möjligheter och utmaningar i förskolan. Mediala och samhälleligadebatter om huruvida digitala verktyg i förskolan är skadande eller inte för barn ligger till grund för arbetets syfte. Regeringen (2023b) har fastställt att “Läroplanen för förskolan” (2018) ska revideras och digitala verktyg ska inte finnas kvar i riktlinjerna och målen. Inför beslutet har regeringen samlat in remissvar för att få ta del av olika organisationers, instituts, högskolor, kommuner och föreningars åsikter kring ämnet, som i detta fall handlar om Skolverkets nya digitaliseringsstrategi för skolväsendet2023–2027. För att skapa ny kunskap med didaktiskt värde har dokumenten i form av remissvaren studerats och genomgått urvalsprocesser för att sedan analyseras och sammanställas i form av teman relevanta för förskollärarens fortsatta arbete med digitala verktyg. Resultatet diskuteras sedan i relation till det sociokulturella perspektivet på barns lärande och utveckling. Arbetet visar på en komplexitet i ämnet och att respondenterna är splittrade. Förskollärarens kompetens, både didaktisk och digital, lyfts som en av huvudpunkterna när det kommer till hur utmaningar och möjligheter går att hanteras