Uppsatsen belyser det lärande som medarbetare upplever till följd av digitaliseringens snabba framfart. Tidigare forskning visar på att medarbetare besitter en kritisk roll vid implementering av teknisk utrustning, till följd av detta krävs det att medarbetare inom tillverkningsindustrin ständigt utvecklar nya kompetenser. I denna uppsats kommer därför medarbetares upplevelser av det lärande som sker till följd av digitaliseringen att undersökas. Uppsatsen riktar sig mot medarbetare inom tillverkningsindustrin. För att få fram ett resultat kommer både bivariat analys samt bivariat regressionsanalys genomföras. Resultatet av analyserna visar att det finns ett svagt samband mellan medarbetare inom tillverkningsindustrins uppskattade lärande till följd av digitaliseringen. Uppsatsens resultat tyder på att digitalisering på arbetsplatsen ökar medarbetares upplevda lärande.

Artificiell intelligens beskrivs som nästa revolution inom digitaliseringen. Syftet med denna uppsats är att undersöka och förstå hur den fortsatta implementeringen av AI inom ekonomisk redovisning kan komma att påverka redovisningsekonomens framtida yrkesroll. För att undersöka detta utförs en kvantitativ studie i form av enkätutskick till redovisningsekonomer och systemutvecklare. För att besvara frågeställningen kompletteras den empiriska undersökningen med litteratur och tidigare forskning som återfinns i det teoretiska ramverket. Resultaten i empirin indikerar att både redovisningsekonomer och systemutvecklare anser att redovisningsekonomens arbete kring repetitiva uppgifter som löpande redovisning med största sannolikhet kommer att ersättas av AI. Däremot råder större osäkerhet gällande mer komplexa arbetsuppgifter såsom konsulterande roll gentemot styrelse och ledning. Avslutningsvis belyses diverse begränsande faktorer som eventuellt kan försena alternativt förhindra utvecklingen av AI inom ekonomisk redovisning och därmed dess påverkan på redovisningsekonomens yrkesroll. Empirin får till stor del stöd i tidigare forskning och litteratur.

Inledning: I den senaste versionen av läroplanen som tagits fram för förskolan läggs det mer vikt än någonsin på digitalisering och användandet av digitala verktyg i förskolans undervisning. Detta nya fokus på digitala verktyg i styrdokumenten ställer nya krav på både rektorer och pedagoger. Studier visar att dessa krav innebär en ökad osäkerhet bland förskolepedagoger om hur digitala verktyg kan introduceras för att bli en naturlig del av undervisningen. Det finns samtidigt studier som visar att pedagoger saknar tillräcklig kompetens för att möta digitaliseringsmålen. När en sådan kompetens saknas är det rektorns uppgift att erbjuda kompetensutveckling, och ge rätta förutsättningar för att lyckas med digitalisering. Denna studie kommer därför att undersöka vilka förutsättningar rektorerna upplever att de ger sina anställda för att utveckla undervisningen i digitalisering. Syfte: Syftet med studien är att skapa större kunskap om förskolerektorers ansvar för förskolepedagogers digitala kompetens. Dels avser vi undersöka rektorers tolkning av läroplanens digitala mål som infördes 2018 och dels vilka förutsättningar rektorerna upplevs ge sina förskolepedagoger för att bedriva undervisning genom digitalisering. Metod: Denna studie genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem förskolerektorer som är verksamma inom samma geografiska område. Intervjuerna analyserades genom en modell bestående av sju steg, och den information som var relevant för att möta studiens syfte och frågeställningar sammanställdes till ett resultat. Studien genomfördes med en fenomenografisk ansats eftersom vi ville undersöka rektorers tolkningar och uppfattningar kring digitalisering. Resultat: Studien visar att rektorerna upplever att de ger sina anställda goda förutsättningar för att lyckas med digitaliserinsmålen i förskolan. Detta skiljer sig mot tidigare forskning, som fokuserat på pedagogernas upplevelser, eftersom studier visat att det finns en osäkerhet och brist i riktlinjer när det kommer till användandet av digitala verktyg i förskolan. Studien visar också att ett framgångsrikt arbete med digitalisering kräver att rektorn tar målen i styrdokumenten och anpassar dessa till respektive förskola, samt skalar ner målen till konkreta steg som pedagogerna kan använda sig av i verksamhetens vardag

Intresset för studien uppstår utifrån en upptäckt om att förskollärare visar en osäkerhet kring digitala verktyg. Nyfikenheten stärks i samtal med förskollärare under verksamhetsförlagd utbildning, där de berättar att de ser svårigheter i att tillämpa digitala verktyg i förskolan. Intresset för området mynnar ut i funderingar om utmaningen är generell för fler förskollärare i Sverige.  Studiens syfte är att beskriva och analysera relationen mellan tidpunkt för förskollärares utbildning och deras förhållningssätt till digitala verktyg. Utifrån detta syfte ställer vi följande fråga: vilka skillnader finns det mellan förskollärares uppfattningar om digitala verktyg i förskolan? Denna fråga mynnar ut i två mer konkreta frågeställningar; i vilka situationer använder förskollärarna digitala verktyg? Och vilka är förskollärarnas förhållningssätt till kompetensutveckling?  En kvantitativ metod har använts, där en enkät har skickats ut till förskollärare i Skaraborg som får besvara formulerade frågor inom området. Den generella uppfattningen om förskollärares digitala kompetens och känsla av säkerhet blir relevant för en enkätstudie eftersom enkäten har skickats till en större grupp individer. Enkäten skickades via mejl där respondenterna har delgetts en länk där de skickats vidare till onlineenkäten i Sunet Survey.  Resultaten visar att flera av de förskollärare som har utbildat sig under de senaste tio åren har gått en utbildning som innefattar moment inom digitalisering. Respondenterna delger svar på frågor om bland annat känsla av säkerhet, användandet, utforskandet och ansvarsfördelningen för kompetensutveckling. Resultatet visar att det finns en relation mellan upplevd digital kompetens från förskollärarutbildning och känsla av säkerhet i användningen av digitala verktyg. Relationen visas främst i användningen av surfplatta och projektor. Svaren visar exempelvis att vilan är en situation där de flesta använder digitala verktyg, det är något vi reagerar på och synpunkterna fördjupas i en diskussion huruvida barnen blir producenter eller konsumenter i denna situation. Även förskollärares brister i den digitala kompetensen uppmärksammas, där synliggörs exempelvis avsaknad av tid till att lära sig verktygen och brist på kunskap om hur de kan användas med barnen. Studien visar även att säkerheten till vissa digitala verktyg påverkas av en tidigare digital kompetens men förskollärare kan också utveckla sin känsla av säkerhet om de utforskar de digitala verktygen. I yrkesutövningen är det därmed relevant att våga testa samt inspireras och motiveras av andra förskollärare.

Bakgrund: Både högläsning som aktivitet och digitalisering nämns i förskolans läroplan, däremot nämns inga konkreta exempel på hur dessa två ska genomföras. Högläsning är en vanligt förekommande aktivitet i förskolan som går att utföra på många olika sätt, bland annat genom boksamtal, dialogisk läsning eller digitalt via digitala verktyg. Att läsa för barnen har visat sig viktigt för barns ordförrådsutveckling och tidiga litteracitet, som även får en betydande roll i barnens kommande skolgång. Digitaliseringen blir synlig både i hem och förskola där detär mer vanligt att se på tv och spela på surfplattan än att läsa med sina föräldrar. I förskolan har barnen tillgång till flera digitala verktyg, där vissa är anpassade som hjälpmedel för högläsning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om högläsningens betydelse på förskolan samt hur förskollärarna beskriver att de använder högläsning. Särskilt fokus i studien är ta del av förskollärares syn på digitala verktyg i samband med högläsningssituationer. Studien syftar till att besvara forskningsfrågorna: Hur beskriver förskollärare att de arbetar med högläsning och digitala verktyg i högläsningssituationer? Vilka uppfattningar har förskollärare om att använda digitala verktyg vid högläsning? Teori: Studien utgår från det sociokulturella perspektivet där resultatet analyseras med hjälp avbegreppen mediering, appropriering och den proximala utvecklingszonen. Metod: En kvalitativ intervjustudie där det genomförts semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare inom samma kommun. Resultat: Resultatet visar att det finns flera sätt att arbeta med högläsning, där samtliga informanter uttryckte att högläsning var viktigt för barns språkutveckling. Förskollärarna beskrev att de använde sig av den digitala boktjänsten Polyglutt vid högläsning samt andra sätt såsom att använda en tryckt bok och samtala om bokens innehåll under läsningens gång eller att använda sig av konkret material. Vi fann att förskollärarna ser det digitala verktyget Polyglutt som dels en tillgång vid till exempel modersmålsinlärning eller om det är många barn, dels som ett hinder i att interaktionen under högläsningen uteblev och att barnen upplevs ha svårt att behålla koncentrationen längre stunder.

Denna studie undersöker hur ledarskapet ser ut i svensk offentlig förvaltning vid distansarbete. Digitaliseringen har påverkat offentlig förvaltning vilket har lett till att allt fler kommunalt anställda arbetar delvis hemifrån. Det offentliga ledarskapet är dessutom otillräckligt utforskat. Dessa faktorer ligger till grund för denna uppsats som ämnar förklara hur ledarskapet hos enhetschefer i Stockholms stad ser ut vid distansarbete. Det teoretiska ramverket fokuserar på det transformativa ledarskapet och dess fyra attribut. Datainsamlingen består av fem semistrukturerade intervjuer med enhetschefer på fackförvaltningar i Stockholms stad. Materialet har sedan analyserats medelst analys av meningsinnehåll. Undersökningen resulterade i att teorins fyra attribut identifierades bland enhetschefernas ledarskap på distans. Detta ledde till slutsatsen att det är svårare att leda på distans och att ledarskapet blir lidande, samtidigt som det även finns fördelar såsom att kompetensutveckling blivit mer lättillgängligt.

Syfte: Syftet med studien är att genom en flerfallstudie kartlägga digitaliseringsgraden hos tillverkande små och medelstora företag (SMF) och undersöka huruvida det finns någon positiv korrelation mellan digitaliseringsgrad och lönsamhetsnyckeltal.  Metod: I studien användes en flerfallstudie på 17 tillverkande SMF i regionGävleborg. Data har samlats in genom en intervju och via databasen bisnisanalys. För att undersöka sambandet mellan digital förmåga och finansiell prestation används nyckeltalen EBIT, ROA, kassaflöde och omsättning per anställda som mått på finansiell prestation.  Resultat & slutsats: Enligt vår konceptuella modell ska storleksmässiga fördelningen och finansiella prestationen öka för varje nivå av digital förmåga. Den finansiella prestationen förbättras också om man befinner sig på en högre nivå inom modellen. Urvalsstorleken och antalet företag per nivå är begränsad och därav kan inga samband med säkerhet påvisas. Resultatet tillsammans med tidigare litteratur kan ge tillverkande SMF en indikation på att en högre grad av digital förmåga kan påverka ökad lönsamheten positivt. Examensarbetets bidrag: Praktiska bidraget är en modell för företag att enkelt göra en skattning av sin digitala mognad. Forskning som på ett trovärdigt sätt kan knyta digitalisering till finansiella resultat är sparsam därmed fyller studien lite av det identifierade forskningsgapet. Studien bekräftar tidigare litteratur och erbjuder ytterligare belägg för forskning som har undersökt samma fenomen i Sverige, Italien, Tyskland och Mexico. Förslag till fortsatt forskning: Förslag för framtida studier är att kartlägga den digitala förmågan kopplad mot processmognadsmodeller för tillverkande SMF. Forskning vi har kommit i kontakt belyser vikten av att den organisatoriska förändringen sker i symbios med implementationen av digitala system och verktyg. Genom att undersöka både digital mognad och processmognad bidrar man till det befintliga forskningsgapet samtidigt som man underlättar för företag vid implementering av ytterligare digitala processer i sin verksamhet. / Aim: The purpose of the study is to map the degree of digitalization for manufacturing SMEs through multiple case-studies and investigate whether there is any positive correlation between degree of digitalization and financial key performance indicators. Method: The study uses multiple case-studies on 17 small and medium-sized manufacturing companies in the region Gävleborg. Data have been collected through an interview and through the bisnisanalys database. To investigate the relationship between a company's digital ability and financial performance the key figures EBIT, ROA, cashflow and turnover per employee are used as measures of financial performance. Result & Conclusions: According to our conceptual model, the size distribution and financial performance must increase for each level of digital ability. Financial performance is also improved if you are at a higher level within the model. The sample size and the number of companies per level are limited and we can therefore not prove these connections with certainty. The results together with previous literature can give manufacturing SMEs an indication that a higher degree of digital readiness can have a positive effect on increasing profitability. Contribution of the thesis: Practical contribution is a model to easily make an estimate of a company's own digital maturity. Research that in a credible way can link digitization to financial results is sparse, thus the study fills a bit of the identified research gap. The study also confirms previous literature and offers additional evidence for research that has investigated the same phenomenon in Sweden, Italy, Germany and Mexico. Suggestions for future research: A proposal for future studies is to map the digital capability linked to process maturation for manufacturing SMEs. Research we have come in contact with during the study highlights the importance of organizational change taking place in symbiosis with implementation of digital systems. By examining both digital maturity and process maturity one contributes to the existing research gap while at the same time making it easier for companies to implement additional digital processes in their operations.

Digitaliseringen blir en större roll av vår vardag för varje år som går och syns mer och mer i verksamheters servicelandskap. Servicelandskap i sig är något som påverkar kundens upplevelse och välmående i samband med en köpprocess. I och med teknologins snabba framväxt har det nästintill tvingat företag att överväga möjligheterna med digitalisering i servicelandskapet för att ta reda på om det ger dem mer konkurrenskraft eller inte. Cafébranschen växer också i en snabb takt och konsumtionen i caféer har ökat kraftigt de senaste åren.  Studiens syfte är att få en ökad förståelse för hur lokala caféer i Umeå kommun använder sig av digitalisering för att utveckla deras servicelandskap. Det leder oss fram till studiens frågeställning:  Hur utvecklar caféer servicelandskapet utifrån ett digitaliseringsperspektiv? I studien har ett teoretiskt gap identifierats angående brist på forskning kring hur lokala caféverksamheter i Sverige faktiskt utvecklar servicelandskapet med hjälp av digitaliseringen. I och med att tidigare forskning kring det valda ämnet framför allt har gjorts utifrån konsumentens perspektiv och då fokuserat på stora cafékedjor genomförs den här studien utifrån företagens perspektiv.  För att kunna besvara det formulerade syftet och frågeställningen har en kvalitativ studie genomförts. Studien är baserad på både vetenskapliga artiklar samt på genomförandet av åtta intervjuer med ägare av och ansvariga för lokala caféer i Umeå kommun. De intervjuer som har genomförts var semi-strukturerade, detta för att få svar i linje med studiens syfte, samtidigt som det möjliggör för respondenten att vara med och forma intervjun och delge ytterligare information.   Det som studien visar är framförallt att samtliga medverkande caféer i studien på något vis har arbetat med att digitalisera sitt servicelandskap, dock i olika utsträckning. Det går att se att det finns en önskan och efterfrågan av att lansera en app, hemsida och bättre betalningsmöjligheter, samt lansera Click & Collect för majoriteten av de medverkande caféerna. Detta för att fortsätta utveckla servicelandskapet. Vad som även visat sig ha varit en av grundpelarna av uppbyggnaden av servicelandskapet och som de flesta caféer utgått ifrån, är vilken känsla som de önskar förmedla till sina kunder. Utifrån den känslan samt vad för typ av lokal som caféet är lokaliserat i, har identifierats som en stor del i huruvida den caféansvariga varit för eller emot ett mer digitaliserat servicelandskap. Till sist har resurser visat sig vara en stor del i caféers inställning till digitaliseringen och dess potential i servicelandskapet.

No description available.

The general mode of operation within the building and construction sector in the present days are classified as outdated with plenty of room for improvement. Fortunately, this has been picked up by more organizations and has enabled them to spot the future of the work procedures in digitalisation. This has now been put on the agenda of implementation within the organisations as it has proven to be more efficient not to mention profitable. BIM (Building Information Modeling) is today frequently used within projection but the main question remains, the question on “how to implement BIM to the production”. The evolutionary curve within projection is exponentially increasing and at the same time, the vision of a more digital driven production process within the building sector is becoming more of a reality. This report is mainly based on field studies in which the building sector often touches the underlying factors on the implementation of digital tools. The focus area lies within the production stage of which many studies show that there is in fact an existence of good knowledge of digitalisation and resources within the branch to apply it to the steamline in order to achieve increased efficiency. However, the process of advancement is being pulled back by the human factor in terms of the individual ́s limited knowledge of digitalisation, the willingness and fear of change and also the generation gap. The Final result is based on fact collection, surveys, construction exhibitions and interviews with experienced workers in the targeted field. Study visit has been arranged to SWECO Civil AB and other companies with the similar qualifications. The advantages of implementing digital tools to the day- to-day work are considered to be many. Performing work tasks using for example an ipad will result in a simplified workday in the terms that one will be able to navigate and store required data much more efficiently than before. The process will become less time consuming and with the focus now directed to what is more important, it will result in an improvement of the overall quality. In the long term the aboves mentioned measure is equivalent to a more competitive and profitable organisation.