Denna studie har som syfte att utforska i vilka situationer som elevers säkra användning av digital teknik i fritidshemmet förebyggs och hanteras. Studien har använt sig av semistrukturerade intervjuer och en kvalitativ undersökningsdesign. Informanterna i studien har varit verksamma fritidslärare och intervjuerna spelades in och transkriberades. Urvalet som studien har använt sig av var målstyrt urval samt ett kedjeurval.  Resultaten analyserades med hjälp av en innehållsanalys och Gidlunds (2022) tre dimensioner av digitalisering. För att få en förståelse kring undervisning och lärande kring digital teknik användes det sociokulturella perspektivet. De begrepp som användes var mediering, Schaffolding, appropriering och proximala utvecklingszonen. Resultaten av undersökningen visar på fritidslärarnas upplevelser kring undervisning av säker användning för elever i fritidshemmet. Fritidslärarna menar att de behöver undervisa om säker användning och källkritik både på internet och på sociala medier då det är något som blir mer och mer populärt hos eleverna på fritidshemmet. De använder sig av olika metoder i arbetet med säker användning som exempelvis restriktioner, undervisning om källkritik. Diskussioner med både elever och vårdnadshavare kring användandet av digital teknik och det som finns att se på dessa är också ett vanligt arbetssätt. Studien bidrar med en bild av hur fritidslärare arbetar med säker användning och sociala mediers i relation till undervisning på fritidshem.

I vår studie undersöker vi hur pedagogers kunskaper inom digitalisering ser ut. Vi kommer att koppla pedagogernas svar till tidigare forskning och teori, resultatet visas i slutdiskussionen.  Metoden bygger på kvalitativa intervjuer. I analysen tar vi upp teori och empiriska materialet och uppdelat i tre delar: hur uppfattar pedagogerna sin digitala kunskap, vilka möjligheter ser pedagogerna i arbetet med de digitala verktygen? Hinder och problem vid digitalisering? I studien har vi kommit fram till att de flesta informanterna har otillräcklig kunskap och brist på tid för att utveckla sin kunskap. Men de har intresse för att lära sig mer om digital teknik. Studiens slutsats handlar om att pedagogerna uppskattar ett kollegialt lärande, Informations och kommunikationsteknikombud (IKT) på sin avdelning, tillräcklig med tid och resurser, utbildning för att kunna utveckla sina egna kunskaper kring digitalisering. Med hjälp av digitala verktyg skapar man en bra utbildning för barnen.

Detta examensarbete skrevs vårterminen 2023 på institutionen för bild och slöjdpedagogik på Konstfack. Studien har sin utgångspunkt i att utforska bildgenereringsprogrammet Midjourney för att försöka förstå hur den kan användas i potentiellt utbildningssammanhang inom bildämnena på gymnasieskolan. Den empiri som samlades in var bilder och samtal från en Bild- & formklass i Stockholm som under en workshop försöka efterlikna statyn Nike från Samothrake. Efter avslutad workshop fick informanterna diskutera i grupper om vad de tror bildgenereringsprogram kan vara användbart för. I samtalen lyftes olika idéer om hur programmet kan användas för bland annat skapandet för förlagor och komma med förslag för att hjälpa till i större bildskaparprocesser. Genom att analysera de bilder och texter som informanterna skapat kunde det ses att programmet Midjourney har vissa ramar när den genererar bilder. Många av bilderna blev inte som informanterna påstår sig ha beskrivit vilket har lett in på att programmet kan användas som ett redskap för att undervisa bland annat bildbeskrivning och fackmässigt språk inom ämnena bild. Studien resulterar på att trots att programmet kan vara förrädiskt när den genererar bilder så är den till en stor resurs inom bildundervisningen både för lärare och elever. Studien gestaltades under Konstfacks vårutställning 2023 som ett bildspel där 100 kända konstverk från konsthistorien blivit tolkade av en serie olika artificiella intelligenser. Verksbeskrivningarna var skapade av chattbotten Chat-GPT som sedan tolkats av bildgenereringsprogrammet Midjourney. Bilderna visades samtidigt som talprogrammet Speechgen läste upp beskrivningarna för åskådarna. Bilderna som visades var av olika kvalité där några var väldigt lika sina förlagor medan andra var väldigt långt ifrån vilket ibland var näst intill humoristiskt. Tanken med verkat var att förmedla hur bildgenerering text- till bild fungerar och låta åskådaren att fundera över den människliga inblandningen i bildmaterial skapat med AI samt vart utvecklingen är på väg inom bildskapandet.

Studien eftersträvar efter att få en ökad förståelse av förskollärares berättelser om arbetet med digitala verktyg samt huruvida digitala verktyg kan bidra till en likvärdig utbildning. Vårt syfte med studien var att undersöka hur förskollärare beskriver och förhåller sig till digitala verktyg i förskolans undervisning och vilken betydelse detta har för barns lärande, samt hur förskollärare resonerar kring sin kompetens för att kunna bedriva undervisning med digitala verktyg. Det insamlade materialet har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet genom kvalitativa intervjuer. De huvudsakliga resultaten visade utifrån förskollärares beskrivningar att det varierar i hur stor del digitala verktyg tas upp i verksamheten men också vilka digitala verktyg som finns i förskolorna. Förskollärares egna kunskaper och intresse för att använda digitala verktyg gör att barn får olika förutsättningar till lärande och utveckling inom området. Resultatet visade även att de flesta av förskollärarna hade en positiv inställning till digitala verktyg och att det fungerade som ett komplement till det analoga. Studiens resultat visade också att en del av förskollärarna har en negativ inställning till digitaliseringen. En del förskollärare uttryckte en osäkerhet kring användandet av digitala verktyg i verksamheten, där workshops sågs som önskvärt. Slutligen visades det att förskollärarna värdesätter ett kollegialt lärande, där de approprierade kunskaper av varandra i arbetet med digitala verktyg för att ge barnen en utvecklande och lärande miljö. I resultatet framgick det att digitala verktyg skulle användas i ett lärande syfte.

Under coronapandemins år 2020 så fick en ny sociala medie-plattform många nya användare. Den applikationen heter TikTok. TikTok är en sociala medie-plattform där du som användare kan publicera, redigera likaså interagera med videos i alla dess storlekar och former. Det är bara kreativiteten som sätter stopp för ditt uttryck på plattformen. TikTok har en bred grupp med användare från olika åldersgrupper. En stor majoritet av de som använder TikTok är under 25 år – en grupp med människor som kan kategoriseras ihop som generation Z. Med nu över en miljard användare i flera olika åldrar, stora mängder av effekter, filter, trender, hashtags och låtar så är möjligheterna oändliga på TikTok. TikToks makt är något som är svårt att missa både för konkurrenter, andra företag, vänner runt omkring en och allmänheten. TikToks influenser kommer in på alltmer ställen i samhället. Konkurrenter tar inspiration av deras designspråk - likaså deras smarta funktioner. TikTok bestämmer desto mer över musikbranschen – både hur användare lyssnar på musik och hur musik produceras. TikTok tar upp alltmer tid hos varje TikTok-användare med deras hypnotiska feed och korta interaktiva videos. Uppsatsens syfte är att bidra med ny kunskap kring digitaliseringens påverkan på generation Zs musiklyssnande. I synnerlighet vilken vikt TikTok-videos har i detta.  Studien är genomförd med hjälp av en kvantitativ metod som har applicerats. Detta har skett i form av ett enkätformulär. Det som kom fram i resultatet var ett resultat som bekräftade hypotesen. Digitaliseringen har påverkat generation Zs musiklyssnande. Det har digitaliseringen gjort på många sätt, bland annat genom TikTok-videos. Generation Z blir matade med massvis av digitalt material och de släpper in den digitala världen mer i sina liv både medvetet och omedvetet. TikTok och digitaliseringen påverkar generation Zs musiklyssnande – och TikTok är en del av flera anledningar som spelar en stor del i det. Det argumenteras också att denna forskningsstudie ska ses som en början på ett nytt forskningskapitel. Det har tidigare inte funnits mycket forskning kring ämnet och för att dra en motiverad slutsats behövs mer forskning utöver den befintliga att göras.

Digitaliseringen har under de senaste årtiondena varit en av de viktigaste förändringarna inom många branscher. Revisionsyrket blir allt mer digitaliserat och detta förväntas öka ytterligare, vilket sätter branschen i ett kritiskt läge. Studiens syfte är att öka förståelsen om hur den digitaliserade revisionsprocessen förändrar revisionskvaliteten i mindre revisionsbyråer, då mindre revisionsbyråer har mindre resurser till att implementera och hantera komplexa IT- system än större byråer. För att uppnå studiens syfte har en analysmodell har tagits fram baserat på tidigare forskning och en kvalitativ metod har använts genom semistrukturerade intervjuer på mindre revisionsbyråer. Resultatet visar att en digitaliserad revisionsprocess skapar möjligheter till en djupare granskning. Det krävs att revisorn gör djupare granskningar när digitaliseringen automatiserar enklare moment, vilket i sin tur kan leda till en analytisk kompetensutveckling bland revisorer. Enligt studiens analysmodell innebär en kompetensutveckling en ökad revisionskvalitet. Däremot visar resultatet att oberoendet inte påverkas av digitaliseringen. Istället visar studien att oberoendet påverkas av att mindre byråer är mer benägna att agera i ledningens intresse och att den påskrivande revisorn är den som avgör vad som rapporteras och inte. Slutsatsen är att en kompetensutveckling möjligen kan ske av digitaliseringen vilket skulle leda till en högre revisionskvalitet.

Förändring är något som verksamheter måste förhålla sig till kontinuerligt och är under konstant tryck att utforma sig efter de förväntningar som ställs på dem från det externa samhället såväl som de interna intressenterna. I och med teknikens framfart så har organisationer allt mer börjat ställa om för att arbeta utifrån en mer digitaliserad kontext, detta har dock inte alltid varit fallet för den enskilde medarbetaren. I och med Covid-19 pandemin så har dock acceptansen av distansarbete accelererats markant. Detta i relation till organisationers ökade tro på medarbetaren och dennes förmåga att kunna leda sig själv har skapat en miljö inom vilken organisationer och chefer nu måste kunna jobba med medarbetarnas självledarskap. De olika områdena runtomkring dessa förändringar så som självledarskap, digitalisering, motivation och ledarskap har under en längre tid blivit studerade och har således legat till grund för att kunna utföra denna studie. Genom att sammanslå dessa större områden till ett fokuserat område har de gett förutsättningar för att kunna etablera en grund för hur arbetet i framtiden kan utformas och vilka faktorer som kan ligga till grund för att facilitera ett självledarskap. Syftet med studien var således att öka förståelsen för hur organisation och ledning hjälper individen att använda sig av ett självledarskap samtidigt som vi går mot en allt mer digitaliserad miljö. Totalt genomfördes tio stycken semistrukturerade intervjuer med både chefer och medarbetare som ämnade att besvara hur organisationer samt ledning möjliggör självledarskap i och med distansarbete samt hur det påverkar individen. Det var även av intresse att undersöka vad individen bedömer som viktiga delar för att kunna ha ett självledarskap i samband med den digitala miljön. Den insamlade datan från intervjuerna jämfördes med tidigare forskning och har således syftat till att besvara följande frågeställning; Hur kan organisationer hjälpa individen till självledarskap i en allt mer digital miljö? Med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställning har resultatet från denna studie visat att det finns många delar som kan förbättras när det kommer till självledarskap och distansarbete. Utifrån den empirin som inhämtats från de olika respondenterna så har studien funnit att faktorer såsom feedback, sammanhållning, kommunikation, intern och extern motivation som viktiga i arbetet för att kunna jobba med ett självledarskap i en kontext av digitalisering. Dessa utmaningar har ställts emot de litterära verken för att kunna utmynna olika teoretiska såväl som praktiska bidrag för att fylla det forskningsgap som vi identifierat, men även för att organisationer ska kunna ta beslut utifrån dessa faktorer.

I mer än 50 år har det pågått en digitalisering av samhället och det pedagogiska fältet. Den här texten ger en kunskapsöversikt över ett antal studier där effekter av digitalisering av undervisningen med fokus på matematik samt hur digitaliseringen påverkar motivationen för eleverna att ta del av undervisningen undersöks. De källor som hänvisas till har å ena sidan enhälligt visat att motivationen att ta del av undervisningen har ökat bland de elever som har deltagit i studierna. Å andra sidan har inte digitaliseringen bidragit till ett enhälligt ökat kunskapsresultat bland nämnda elever.

Digitalisering av samhället har etablerats de senaste decennierna och är i dagsläget en naturlig del av våra liv. Digitalisering är också en naturlig del av pedagogiskt arbete på alla nivåer. Som en konsekvens av detta ställs nya krav på lärarna och deras undervisning. Idag finns det även kunskapskrav där elever ska behärska digitala verktyg vid aktiviteter under matematikundervisningen. Detta medför således ett krav på lärarna att planera undervisning med digitala verktyg men inga konkreta exempel förekommer i rådande styrdokument. Därför är det viktigt att få en uppfattning om vad lärarna upplever som fördelar men även som utmaningar med att använda och inkludera digitala verktyg. Studiens syfte var därför att studera matematiklärarnas upplevelse av att använda digitala verktyg i årskurs 4–6. Det var även intressant att undersöka ifall det fanns samband mellan erfarenhet och upplevelser av digitala verktyg hos lärarna. Utifrån en kvantitativ enkätundersökning erhölls 53 respondenter och utifrån det teoretiska ramverket strukturerande nyckelfunktioner i klassrummet samt det systemteoretiska perspektivet analyserades resultatet. Resultatet visade att lärare är positiva till att använda digitala verktyg. Lärare som fått sin lärarlegitimation innan år 2011 är i större utsträckning negativt inställda till nyttan av fortbildning. Bristande tillgång till programvaror kan påverka elever samt att de kan distraheras av andra program och spel.

No description available.